- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1449-1450

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stobaeus, Kilian d.ä. - Stobaios - Stobbaerts, Jan Baptist - Stobée, Lorens Kristofer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1449

Stobalos-Stobée

1450

med sina föregångare behandlade gamla och allmänna
historien, utan äfven föreläste öfver svensk
historia samt meddelade handledning i källforskning,
i fäderneslandets antikviteter och i numis-matik. Sina
för den tiden betydande samlingar af naturföremål och
fornsaker skänkte han 1735 till Lunds universitet
och lade därigenom grunden icke blott till dettas
naturhistoriska museum, hvilket länge bar namnet
"Museum Stobaeanum", utan äfven till dess arkeologiska
samlingar, Dels under form af disputationer, dels
i "Acta Literaria Sueciae" utgaf S. åtskilliga
afhandlingar, af hvilka de viktigaste samlades och
omtrycktes i Danzig 1752-53 under titeln Kiliani
Stobcei opuscula, in quibus petrefactorum, numismatum
et antiquitatum historia illustratur. Flera otryckta
skrifter af S. förvaras i universitetsbiblioteket i
Lund. Hans byst (mod. af V. Runeberg) restes 1906
på universitetsplatsen där. - Jfr K. M. Furst,
"Kilian Stobseus d. ä. och hans brefväx-ling" (i
"Lunds universitets årsskr., ny följd", afd. 2, bd
2, 1907). - Ett kusinbarn till S., Kilian S t o b &
u s d. y. (f. 1717, d. 1792), var artis obstetricise
professor i Lund. 3. K. af P-s.

Stobai’08 (grek. ZxofiaTog, lat. Stobcews), fullst. J
o a n n e s S., d. v. s. Joannes från Stoboi i
Mace-donien, forngrekisk lärd och litteraturkännare,
lefde sannolikt i början af 500-talet e. Kr. Frukterna
af sin vidsträckta beläsenhet inom grekiska
litteraturen nedlade han i en närmast för hans son
Septimius afsedd excerptsamling, hvilken innehåller
utdrag ur mer än 500 skalders, historieskrifvares,
talares och filosofers arbeten. Detta verk var
från början odeladt under titeln Anthologion
(lat. Florilegium, "Blomstersamling"), men är i
medeltidshandskrifterna deladt i Eclogce physicce
et ethicce och Florilegium 1. Sermones. Den förra
samlingen är utg. af Gaisford (1850) och Meineke
(1860-64), den senare af Gaisford (1822-25) och
Meineke (1855-57), båda samlingarna af Wachsmuth och
Hense (1884-1912, ännu ej afslutad). Troligen har det
hela varit fördeladt i 4 böcker, af hvilka början af
l:a och större delen af 2:a gått förlorade. Det eger
värde hufvudsakligen därigenom, att det meddelar
en mängd fragment, som icke på annat sätt äro åt
oss bevarade. A. M. A.

Stobbaerts [stå’bbarts], Jan Baptist, belgisk målare,
f. 1838 i Antwerpen, verksam där, är hufvudsakligen
djurmålare. Hans hästar, tjurar, kor och grisar
äro "storartadt vulgära", och såväl djuren som
deras miljö - stallet, ladugården .- ha en äkta och
intensiv flamsk karaktär. Den måleriska behandlingen
är kraftfull och mustig. Hans mästerverk Stallet
(1885) eges af museet i Bruxelles, andra af hans
verk finnas i Antwerpens och andra belgiska städers
gallerier och privata samlingar. S. är äfven en
utmärkt etsare. G-g N.

Stobbe, Johann Ernst Otto, tysk rätts-historiker,
f. 28 juni 1831 i Königsberg, d. 19 maj 1887 i
Leipzig, blef 1853 juris doktor, 1855 docent och
1856 professor, allt i Königsberg, hvarifrån han 1859
flyttade till Breslau. 1871 antog han kallelse till
professur i Leipzig. Hans hufvudar-beten, Geschichte
der deutschen rechtsquellen (2 bd, 1860-64; öfv. till
it.) och Handbuch des deutschen privatrechts (5 bd,
1871-85; 3:e uppl. 1893-1900), räknas som mönstergilla
uppslags-

böcker. Bland hans många öfriga skrifter må nämnas
Zur geschichte des deutschen vertragsrechts (1855),
Beiträge zur geschichte des deutschen rechts (ett
flertal uppsatser, 1865), Die juden in Deutschland
während des mittelalters (1866), Die auflassung
des deutschen rechts (i "Jherings jahr-biicher"
1873) och Zur geschichte des älteren deutschen
konkursprozesses (utg. efter S:s död, 1888). En
utförlig bio-bibliografi öfver S. (af E. Friedberg)
utkom 1887. C. G. Bj.

Stobée [-be], Lorens Kristofer, militär, politiker,
f. 10 maj 1676 i Lund, d. 31 maj 1756 på Ägård vid
Lidköping, var son af Andreas Stobseus (se S t o b
se u s 1). Sedan han blifvit student i Lund, aflade
han landt-mätarexamen 1696, var anställd vid Skånska
landtmäterikommissio-nen till 1699, då han utnämndes
till löjtnant vid Fortifikationen och medföljde sedan
Stuart till ingermanländska och livländska gränserna,
hvarvid han af-ritade därvarande fästningar. Han
blef kapten och fortifikations-befälhafvare i
Yiborg 1702, utarbetade des-seiner till stadens
befästning (1703 och 1705), deltog 1706 i dess
försvar och ritade planer öfver belägringen. Han blef
generalkvartermästar-löjtnant 1706, adlades 1707
med namnet S. (han hette förut S t o b 3e u s) och
förordnades till underkommendant i Yiborg 1708. Vid
Viborgs kapitulation 1710 blef S. krigsfånge och
fördes med hustru och barn till Petersburg, där han
användes bl. a. till att uppgöra planer till parker
vid de kejserliga lustslotten. Då han emellertid
afslagit ett anbud att som generalmajor ingå i rysk
tjänst, sändes han till Archangel, men lyckades 1715
fly därifrån och efter en vandring på mer än 200 mil
1716 komma in på svenskt område. Under tiden hade S:s
förmente vän, kapten Anders Gyllenroth, intalat hans
hustru, att S. vore död, och stod just i begrepp
att gifta sig med henne, då maken återvände. Han
uppgjorde 1716 förslag till Sundsborgs fästning,
hvars påbörjande han äfven ledde, anställdes 1717
som ledare af befästningsarbeten i Skåne, blef 1719
öfverste, 1737 vicedirektör för Fortifikationen
samt 1739 generalmajor och direktör. 1741-49 var han
landshöfding och öfverkommendant i Göteborg och Bohus
län och samtidigt (1740-47) kommissarie vid norska
gränsregleringen. S. framträdde redan vid riksdagen
1720 som en varm och oförfärad anhängare af hertig
Karl Fredrik af Holstein. Efter riksdagens slut
blef han med anledning däraf på flera-hända sätt
utsatt för en hätsk förföljelse. Mest känd är den
uppseendeväckande process, som anlades mot honom
på grund af angifvelse för upproriskt tal. Bland
angifvarna var den ofvannämnde Gyllenroth. Processen
fördes med falska vittnen och annan vederstygglighet,
men S. lyckades bevisa sin oskuld, Gyllenroth dömdes
till döden och blef, trots det att både konungen och
drottningen lade sig ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free