- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
27-28

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms högskola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadsfullmäktige i anledning af en af professor
P. H. Malmsten väckt motion 19 dec. 1865 beslöto
att "till åminnelse af den stora tilldragelse,
hvilken för det svenska samhället öppnat en ny
väg till utveckling", till hufvudstadens invånare
aflåta en uppmaning att samfälldt medverka till
samlande af en fond för att inom hufvudstaden
upprätta en högre bildningsanstalt. (Om arbetet
för högskolans tillkomst under åren före 1869 och
Malmstens deltagande däri se lefnadsteckningen
öfver honom af F. Lennmalm 1911.) Denna fond,
kallad Decemberfonden, öfverlämnades till stadens
drätselnämnd. Hösten 1869 sammanslöto sig några af
Stockholms mest representativa män till en förening,
Högskoleföreningen i Stockholm, med ändamål att
upprätta en högskola i Stockholm. Föreningen
fick, enligt 1 § af dess stadgar, ej upplösa sig,
förrän högskolans framtid kunde anses tryggad. Den
ledande kraften i föreningen var dess sekreterare,
K. A. Lindhagen (se denne). En inbjudning att lämna
bidrag till en sådan högskola utfärdades, i hvilken
framlades en plan för högskolans organisation, enligt
hvilken den skulle utgöra ett verkligt universitet,
tills vidare begränsadt till de juridiska och
filosofiska fakulteterna, där studierna skulle
bedrifvas efter lärjungarnas fria val, utan band af
tvångsämnen och lika tillgängliga för kvinnliga som
för manliga elever. De insamlade medlen skulle
- under förutsättning af stadsfullmäktiges bifall
- förvaltas af Stockholms stads drätselnämnd
och förvaltningen granskas af revisorer,
utsedda af föreningen och stadsfullmäktige.
Innan högskolans verksamhet toge sin början,
skulle föreningen ega att för henne fastställa
grundstadgar. Stadsfullmäktige lämnade 1 dec. 1869
sitt bifall till framställningen. 25 maj 1877
fann föreningen tiden vara inne att fastställa
"grundstadgar för Stockholms högskola". Dessa
grundstadgar äro i sina väsentliga hufvuddrag ännu
bestående - utom i ett afseende. Enligt de första
grundstadgarna utgjorde högskolan en fri, af
statsmakterna fullständigt oberoende institution.
Examensrättens förvärfvande nödvändiggjorde
emellertid införandet
i grundstadgarna af de bestämmelser, som afse att
bereda K. M:t och kanslersämbetet bestämmanderätt i
vissa frågor (se ofvan). Genom sitt beslut
2 okt. 1877 att åtaga sig de bestyr i afseende
på Stockholms blifvande högskola, hvilka
enligt högskolans grundstadgar ankomme på
fullmäktige, gåfvo stadsfullmäktige sin sanktion
åt dessa stadgar och bestämde samtidigt, att
Decemberfondens afkastning finge användas till
utgifter för Stockholms högskola. 4 juni 1878
beslöt föreningen, att undervisningen under hösten
s. å. skulle taga sin början i matematik, fysik,
kemi och geologi. Ämnesvalet föranleddes af
tillgången på redan befintliga lärarkrafter
i hufvudstaden. 3 okt. s. å. beviljade
stadsfullmäktige högskolan för hvart och ett af åren
1879-84 ett belopp icke öfverstigande 40,000 kr.,
motsvarande hälften af högskolans kontanta
utgifter under året till lärares aflöning. 1879
utsågos medlemmarna i högskolans styrelse på
föreskrifvet sätt. Stockholms stadsfullmäktige
valde öfverståthållaren frih. G. af Ugglas och
revisionssekreteraren K. A. Lindhagen, hvilka
utsågos till styrelsens ordf. och sekreterare.
Den senare
blef högskolans egentlige ledare. 1881 tillsattes de
två förste professorerna, deras aflöningsförmåner
bestämdes till 7,000 kr. om året (1,000 kr. mer än
lönen för ord. professor vid statsuniversiteten),
och 1885 voro följande professorer anställda:
G. Mittag-Leffler (matematik), V. K. Brögger
(geologi och mineralogi), E. Warming (botanik),
V. Leche (zoologi), O. Pettersson (kemi), fru
Sonja Kovalevsky (matematik) och Y. Rydberg
(kulturhistoria). Dessutom meddelades undervisning af
Hj. Holmgren (mekanik), R. Rubenson och K. Ångström
(fysik). Äfven lokalfrågan fick vid denna tidpunkt
för en lång tid framåt sin lösning. Under de första
åren af sin verksamhet hade högskolan hyrt lokaler
i Norra latinläroverkets hus och i huset n:r 11 vid
Klara Strandgata. 1885 förhyrdes de tre öfversta
våningarna i huset n:r 30 vid Kungsgatan samt en
stor sal i källarvåningen. Här installerades de
fysiska, botaniska, zoologiska, geologiska och kemiska
instituten, hvilkas värdefulla samlingar redan tagit
en betydande omfattning. Högskolans grundstadgar
hade satt som dess främsta uppgift att främja
vetenskapernas utveckling, och i öfverensstämmelse
härmed bedrefs arbetet. Till slutet af 1885 hade
af lärare och lärjungar vid högskolan publicerats
121 vetenskapliga afhandlingar, af hvilka ett
stort antal i Vet. akad:s handlingar under
rubriken "Meddelanden från Stockholms högskola"
samt åtskilliga af de matematiska i den 1882
uppsatta tidskr. "Acta mathematica". Den fria,
ej af examenstvång bundna undervisningen samlade
till högskolan ej blott studenter, utan äfven ej få,
hvilka icke tagit studentexamen och som begagnade det
tillfälle till vetenskapliga studier, som högskolan
i olikhet mot statsuniversiteten erbjöd hvarje
bildningssökande. Högskolans ekonomiska resurser
visade sig emellertid snart otillräckliga för
denna storstilade början. Betydande donationer hade
visserligen influtit - vid 1885 års slut utgjorde
fondernas nettobehållning i rundt tal 1,237,000
kr., hvartill kom Decemberfondens å 142,000 -,
men de flesta voro antingen afsedda för ämnen,
hvilka icke ännu voro vid högskolan representerade,
eller underkastade bestämmelsen, att afkastningen ej
finge användas, förrän fonden vuxit till fastställdt
belopp. Särskildt kräfde de naturvetenskapliga
instituten stora kostnader. Under 1882-84 nödgades
styrelsen anlita öfver 90,000 af den allmänna fondens
kapital. Men Lindhagen, den ledande kraften inom
styrelsen liksom inom stadsfullmäktige, arbetade
outtröttligt för insamlande af medel. Emellertid bröts
hans kraft genom en dödsbringande sjukdom (1885). Ett
par ämnen måste på grund af bristande medel efter de
ord. professorernas afgång skötas af t. f. lärare,
och anslagen till instituten afknappades högst
väsentligt. Å andra sidan förordnades H. Gyldén till
lärare i astronomi, och härmed voro alla ämnen inom en
fullständig naturvetenskaplig fakultet vid högskolan
representerade. När läget var som mest oroande, erhöll
högskolan 1892 vid grosshandlaren John Söderbergs
död, på grund af dennes testamente, enligt hvilket
högskolan utsetts till hans universalarfvinge,
ett belopp af i rundt tal 2 mill. kr. Genom denna
storslagna donation var högskolans matematisk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:43 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free