Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms sjukhem - Stockholms sjöassuranskompani. Se Sjöförsäkring, sp. 799 - Stockholms sjömanshem. Se Sjömanshem, sp. 821 - Stockholms skiljenämnd för handel, industri och sjöfart - Stockholms skärgård - Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en därtill vald styrelse, bestående af 12
ledamöter, hvaraf minst 2 böra vara läkare och
2 lagfarna. För anstalten gälla särskilda 1867
och sedermera med vissa ändringar, senast 1887,
antagna grundregler. Sjukvården bestrides af 1
läkare med biträde af 1 underläkare och erforderlig
sjukvårdspersonal. Se P. J. Wising, "Om Stockholms
sjukhem" (1897) och E. O. Hultgrens minnesskrift 1917.
R. W.
Stockholms sjöassuranskompani. Se Sjöförsäkring,
sp. 799.
Stockholms sjömanshem. Se Sjömanshem, sp. 821.
Stockholms skiljenämnd för handel, industri och
sjöfart, stiftad 1897 på initiativ af Sveriges
allmänna handelsförening, har till ändamål att afgöra
sådana tvister inom handelns, industriens eller
sjöfartens områden, som vederbörande parter enats
att öfverlämna till nämndens afgörande. Stockholms
skiljenämnd för spannmålshandeln, som bildades
på 1880-talet, ingick i början af 1900-talet som
en underafdelning af ifrågavarande skiljenämnd,
men har sedan aflösts af Sveriges skiljenämnd för
spannmåls- och foderämneshandeln. Enligt en af
styrelsen i sept. 1917 utsänd cirkulärskrifvelse
skall ifrågavarande skiljenämnd vid 1918 års utgång
upphöra med sin verksamhet. Som skäl därtill har
anförts att, sedan skiljenämndsidén vunnit allt
mera anslutning, skiljenämndsinstitut med speciella
verksamhetsområden under senare tider blifvit bildade,
och att det ansåges ej lämpligt, att en med dessa
konkurrerande skiljenämnd fortsatte sin verksamhet.
E. K.
Stockholms skärgård, den vidsträcktaste af Sveriges
många skärgårdar, sträcker sig utanför kusterna
af Uppland och Södertörn, från Grisslehamn till
Landsort, samt utgöres af en samling af omkr. 7,000
öar, holmar och skär med en areal af sammanlagdt
något öfver 1,000 kvkm. Närmare fastlandet äro
öarna större, men sönderskurna af otaliga vikar
samt tydligen hopkomna af smärre holmar, mellan
hvilka sunden uppgrundats. De största öarna
äro: Björkö, Arholma, Blidö, Yxlan, Ljusterö,
Svartsö, Vindö, Värmdö, Ingarö, Lidingö, Möja,
Runmarö, Nämdö, Ornö, Muskö och Utö. Längre utåt
hafvet bli holmarna mindre och öfvergå ofta till
samlingar af kala klippor, bildande särskilda små
skärgårdar, skilda af vidsträckta fjärdar. Ytterst
ligga Hamnskär och Långskär med Söderarms fyr,
Svenska stenarna, Skarfs skärgård, Svenska Högarna,
Gillöga skärgård, Stora och Lilla Nassa skärgård,
Björkskärs skärgård, Horsten och Grönskär med fyr
samt Hufvudskär med fyr, alla obebodda så när som på
fyrpersonalen. Från hafvet leda fem hufvudinlopp inåt
skärgården, för att slutligen förena sig i Stockholms
hamn. Inloppen och farlederna äro: Arholma- och
Söderarmsinloppen från Ålands haf, hvilkas farleder
vid Kapellskärs fyr förena sig till Furusundsleden,
som fortsätter åt s. v. till fjärden Trälhafvet; från
ö. Sandhamnsinloppet, hvarifrån Sandhamnsleden går åt
n. v. till Trälhafvet; från s. ö. Hufvudskärsinloppet
och från s. Landsortsinloppet (med Danziger gatt;
se d. o.), från hvilka de liknämnda farlederna,
förenade på Jungfrufjärden, gå åt n. n. ö. och på
Kanholmsfjärden uppnå Sandhamnsleden. Knappt ha
farlederna på Trälhafvet förenats till en, förrän
denna åter
grenar sig i två, af hvilka den kortare passerar
Kodjupet och Vaxholm, den längre och djupare
går genom Oxdjupet förbi Oskar-Fredriksborg,
hvarefter de ånyo förenade leda fram till
Stockholm. Öfriga farleder i skärgården äro:
Husaröleden från Kanholmsfjärden norrut till
trakten af Furusund; Vindöström, som mellan
Vindö och Värmdö något förkortar Landsortsleden,
äfvensom Gustafsbergsleden, som från Landsortsleden å
Nämdöfjärden leder åt n. v. till Baggensfjärden samt i
sin delvis grunda fortsättning genom Södra Stäket och
Skurusund leder fram till hufvudstaden. Stockholms
skärgårds natur, vida berömd för sin skönhet, är i
allmänhet af något sträfvare skaplynne än Mälarens.
A. G.*
Stockholms slott, hufvudstadens främsta världsliga
arkitekturverk (se helvyer däraf å pl. XXIII till
art. Byggnadskonsten samt i fig. 2 o. 10 å pl. till
art. Stockholm), är beläget i nordöstra hörnet af
Staden inom broarna. På samma plats uppstod samtidigt
med staden det äldsta slottet, en befäst borg, afsedd
att försvara inloppet till Mälaren. Dess äldsta del,
det s. k. Adelshuset, låg på södra delen af nuvarande
inre borggården, hvarifrån det runda tornet Kärnan
äfven höjde sig. Norr därom sträckte sig "förborgen",
omsluten af murlängor, fram till strömmen. Efter en
eldsvåda 1330 återuppfördes och utvidgades slottet
och uthärdade under senare delen af medeltiden
flera belägringar. Gustaf I började efter en brand
1525 omfattande nybyggnadsarbeten, vid förborgen –
Stora borggården kallad – slöto sig huslängor till
ringmuren, flera torn byggdes, Kärnan höjdes från 57
till 112 alnar, och slottsgrafven framdrogs eller
utvidgades på södra och västra sidan om slottet, där
befästningar anlades efter nytt system. Boningsrum för
kungliga familjen inreddes i slottets östra del. Där
nedanför låg Smedjegården med fängelser. Arbetet
leddes af från Tyskland inkomna byggmästare. Under
Johan III fortsattes byggnadsarbetet under ledning
af Anders Larson och flamländaren Willem Boy, nu i
modern hållning – medeltidsborgen började omklädas
efter renässanssmakens fordringar. Nu tillkom
slottskyrkan i norra och nya praktrum i västra längan
vid förborgen, infarten till slottet från väster,
mitt emot Storkyrkan, försågs 1588 med en ståtlig
portal, gafvelprydnader och kolonngångar tillkommo,
och Kärnan höjdes ytterligare med 15 alnar och kröntes
med en spira, prydd med tre förgyllda kronor, efter
hvilka tornet fick sitt namn "Tre kronor" (se pl. I,
fig. 1 o. 2). Rummens utstyrsel visade en dittills
osedd prakt. Under den följande tiden tillkom en del
lokaler för olika grenar af rikets förvaltning. "Nya
kansliet" vid förborgen i ö. byggdes på 1620-talet,
4 våningar högt i holländsk högrenässans.
Slottet motsvarade emellertid ej längre de växande
behofven och de stegrade anspråken, det var dessutom
högeligen eldfarligt – 1641–46 uppstodo där tre
eldsvådor –, och en genomgående ombyggnad blef allt
mera önskvärd. 1656 uppgjorde Jean De la Vallée ett
förslag till en dylik ombyggnad med bibehållande i
stort sedt af slottets karaktär, af Tre kronor och de
andra tornen. Norra fasaden mellan de båda flankerande
tornen var emellertid på ritningarna helt förändrad
och hade en praktfull portal midt för den nya bro,
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
