- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
53-54

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms slott - Stockholms Slotts- och förrådsmagasin. Se Slottsmagasinet - Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning (Fleminggatan 22)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sept. 1902. Till minne af restaureringen lät Oskar II prägla en medalj.

Slottet är byggdt af tegel, midtpartierna af
västra, södra och östra fasaderna äro klädda med
sandsten. Taket, svagt sluttande inåt, är belagdt
med koppar och omgifvet af en stenbalustrad, som
löper rundt om hela byggnaden. Stilen är italiensk
senrenässans med närmaste förebild i romerska
palats, från hvilka Tessin lika obesväradt som
andra hans tids arkitekter lånat både idéer och
detaljformer. Hufvudbyggnaden är i det närmaste
kvadratisk (i runda tal 115 m. i bredd från ö. till
v., 120 m. i längd från n. till s.) och omsluter
den inre borggården (77 x 89 m.), dit man inkommer
genom portiker i de fyra fasadernas midt (jfr planen,
fig. 3). Från hufvudbyggnadens hörn utgå flyglar, af
hvilka de åt n. v., n. ö. och s. ö. äro 48 m. långa
och 16 m. breda, men den sydvästra (åt Storkyrkan
belägna) endast 11 m. lång. Denna oregelbundenhet
döljes genom två fristående, halfrunda flyglar
(Kommendants- och Högvaktsflygeln), som omge yttre
borggården åt v. I den förstnämnda flygelns (fig. 4)
arkader uppställdes 1912 Kristina Gyllenstiernas staty
(af T. Lundberg). Slottets fasad åt denna sida är
rikt smyckad med karyatider, medaljonger af svenska
konungar m. m. (se art. Fönster, fig. 27). Södra
fasaden (fig. 6) har ett pompöst hållet midtparti,
där det romerska triumfbågsmotivet dominerar. Dess
öfre del är prydd med 6 krigstroféer, i nedre
våningens nischer äro fyra ”enleveringsgrupper”
af Bouchardon uppsatta och i blindytorna 16
reliefer med mytologiska ämnen. Nischerna mellan
hufvudvåningens fönster upptagas af 8 statyer
(E. Dahlbergh, M. Stenbock, Stiernhielm, Polhem,
Tessin, Adelcrantz, Linné och von Dalin), utförda
af J. A. Wetterlund (1899—1902; flertalet af dessa
prydnader har tillkommit på Oskar II:s bekostnad
och i samband med den senaste restaurationen).
Östra fasaden har en lätt och glädtig sydländsk
karaktär, närmast i Berninistil, öfver en enkelt och
kraftfullt hållen bottenvåning en rad genomgående
korintiska pilastrar, som uppbära takgesimsen (se
fig. 5). Mellan de båda flyglarna bildar den med träd
och blomsteranläggningar prydda Logården en naturlig
terrass. (Namnet stammar från det gamla slottet,
då vilda djur här förvarades.) Flyglarnas nischer
upptaga byster af K. G. Tessin, Hårleman, Taraval och
Larchevesque och balustraden 4 allegoriska grupper,
allt af Wetterlund (1902—04). Norra fasaden är enkelt
och kargt hållen utan andra prydnader än portalen (se
Fönster, fig. 13). Lejonbacken — den i sicksack gående
uppfartsvägen — har sitt namn af de två bronslejon,
som modellerades af franske skulptören Fouquet (fader
till den vid slottet anställde målaren) och götos 1703—04.

Af slottets interiörer märkas i södra längan
slottskapellet och rikssalen, dit fritrappor leda
från det pompösa södra porthvalfvet. Slottskapellet,
ofta äfven benämndt Slottskyrkan (fig. 7), är
dekoreradt i marmor och guld, har takmålningar af
Ehrenstrahl, Taraval och J. Pasch och altaruppsats
(i gips) af Bouchardon och Larchevesque, fullbordad
af Sergel. Rikssalen har allegoriska skulpturer af
Larchevesque, Sergel och Qvarnström samt statyer af
Gustaf II Adolf och Karl XIV Johan
af Byström. Östra och västra fasaderna ha
arkitektoniskt ståtliga och smakfulla vestibuler
och trappor (fig. 8). Taravals målade dekorering
är mästerlig. Tre stora plafondmålningar med
allegoriska motiv af J. Kronberg (1890—94) pryda
västra trapphuset, likaså N. Tessin d. y:s byst
af J. Börjeson. Slottets festvåning upptar hela
norra längan två trappor upp. Midtpartiet upptages
af Karl XI:s galleri (fig. 9), 53 m. i längd. Detta
jämte angränsande rum har i hufvudsak den dekorering
kvar, som de vid 1600-talets slut inkallade franske
konstnärerna utförde. Denna rad af praktsalar utgör
ett stiltypiskt prof på förnäm och pompös Ludvig
XIV:s stil. En fransk fackman (P. Lepinasse) yttrar,
att dessa rum ”utgöra utanför Frankrike — och allt
för föga känd af oss — en skapelse utan sin like af
snart sagdt okända franska konstnärer”. Andra rum
i samma våning ge utsökta prof på dekoreringskonst
i rokoko och Ludvig XVI:s stil (jfr fig. 10). Här
ligger äfven i slottets nordöstra hörn festsalen,
”Hvita hafvet” kallad, ursprungligen två rum förenade
till ett. Motsvarande rum i norra längans västra hörn
är konseljsalen.

Slottet jämte flyglarna innehåller 467 rum och 40 kök,
förrådsrum och källare oberäknade. — I nordöstra
flygeln inrymdes 1768—1877 Kungliga biblioteket,
1794—1866 Kungliga museet (se Nationalmuseum)
och 1884—1906 Lifrustkammarens och klädkammarens
samlingar. — Jfr uppsatser af G. Upmark (om det gamla
slottet i ”Stockholm”, utg. af Stadsfullmäktige 1897),
om det nya i ”Svensk byggnadskonst 1530—1760" (1904)
och af E. Jacobsson (i ”Stockholm” 1897). Vidare
H. A. Ring, ”Sveriges konungaborg” (1898), J. Böttiger,
”Stockholms slott” (kortfattad vägledning i dess
hufvudvåningar 1910; uppl. på flera språk 1911) och P. Lepinasse,
”L’art français et la Suéde de 1637 à 1816” (1913).
G—g N.

Stockholms Slotts- och förrådsmagasin. Se Slottsmagasinet.

Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning
(Fleminggatan 22), en under fattigvården i
Stockholm lydande anstalt, med ändamål ”att
mottaga och vårda fattiga, som i följd af särskilda
olycksfall, anhörigas frånfälle eller andra dylika
omständigheter äro i behof af hjälp och ej lämpligen
kunna intagas å stadens ålderdomshem, samt äfven
sådana arbetsinrättningen tillhöriga kvinnor, som stå
under fattigvårdsstyrelsens i Stockholm husbondevälde
och hvilkas arbetskraft styrelsen vill använda å
inrättningen”. — För att afskilja de varaktigt
behöfvande l. dem, som upptogos i fattighusen,
från de tillfälligt nödställda l. dem, som intogos i
försörjningshusen, beslöt stadsnämnden att upprätta
en ny fattigvårdsinrättning, där sådana fattiga
skulle inhysas, som voro i behof af en kortare tids
skydd och vård, och äfven sådana, som endast sökte
arbetshjälp för dagen. Inrättningen, afsedd för
600 hjon, uppfördes inom en stor och väl belägen
tomt vid Reparebansgatan, numera Fleminggatan,
på Kungsholmen, där den än i dag är inrymd,
och öppnades 1860 under benämning ”Stockholms
stads norra försörjning och arbetsinrättning”,
1864 ändrad till ”Stockholms stads allmänna
försörjningsinrättning”. När 1878 dit förflyttades
den s. k. militärförsörjningsinrättningen, en
anstalt, som påtvingats fattigvården.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:50:51 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free