- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
67-68

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms stads uppfostringsanstalt vid Skrubba - Stockholms ström (Strömmen) - Stockholms studentkår. Se Stockholms förenade studentkårer - Stockholmssystemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholms kommun att taga vård. - I saknad af utvägar
att på annat sätt omhändertaga försummade eller
vanartade barn hade myndigheterna under åratal
öfverlämnat dessa till uppsikt inom inrättningar,
afsedda för vuxna, mer eller mindre förfallna
hjälpbehöfvande. Oaktadt alla föreställningar om
det fördärfliga i ett dylikt uppfostringssystem
skedde däri ingen ändring förrän 1852, då staden
öfvertog den sedan 1832 af enskild välgörenhet
underhållna inrättningen för gossar, benämnd "Prins
Karls uppfostringsinrättning för fattiga barn" (se
d. o.) vid Tjärhofsgatan på Södermalm. Anstaltens
ledning uppdrogs 1851 åt Stadsnämnden. 1875-93
väcktes gång på gång förslag om inrättningens
omorganisation och förflyttning till landet, men
först 1895 vann detta önskemål stadsfullmäktiges
godkännande, hvilka då beslöto att för ändamålet
förvärfva egendomen Skrubba, belägen en mil från
hufvudstaden i en vacker och skogbevuxen trakt vid
sjön Drefviken. Dit öfverflyttades inrättningen l
nov. 1896. - Den nuvarande uppfostringsanstalten är
afsedd att mottaga 60 gossar i en ålder mellan 9 och
18 år. De erhålla, förutom kläder och underhåll,
undervisning i vanliga skolämnen samt utbildning
i jordbruk, trädgårdsskötsel och något handtverk,
hvarjämte de hållas till inomhus förefallande
göromål. Vid afgång från anstalten skaffas, så
vidt möjligt, lämpliga platser åt ynglingarna. -
Reglemente för uppfostringsanstalten utfärdades
1896 af fattigvårdsnämnden, hvilken årligen utser
dess styrelse, bestående af en ordförande och två
ledamöter jämte tre suppleanter. Frågan om anstaltens
ombildning till skyddshem enligt lagen af 13 juni 1902
är f. n. under utredning. I den för 1918 föreslagna
staten beräknas utgifterna till 59,000 kr. - Se
J. Müller, "Fattigvården i Stockholm från äldre till
nyare tid" etc. (1906-08). J. M-r.

Stockholms ström (Strömmen), den västligaste delen af
Stockholms saltsjöbassäng, fortsättningen af Norrström
(se d. o.).

Stockholms studentkår. Se Stockholms förenade
studentkårer
.

Stockholmssystemet. I. Ett aktiebolag, som på
initiativ af praktiserande läkaren I. Bratt 1913
bildades för att öfvertaga detaljhandeln med brännvin
inom hufvudstaden. Denna handel hade alltsedan
1877 handhafts af ett och samma bolag, som före
1902 benämndes Stockholms utskänknings-a.-b. och
därefter A.-b. Göteborgssystemet i Stockholm. Sedan
anbud å öfvertagande af brännvinshandeln för 1914
-16 infordrats, uppträdde Stockholmssystemet som
konkurrent med den äldre koncessionsinnehafvaren. Det
nya bolaget framlade ett program för sin tillämnade
verksamhet, rörande hvars hufvudsakliga delar
Stockholms stadsfullmäktige tidigare haft tillfälle
att uttala sig. Stadsfullmäktige tillstyrkte, men
magistraten afstyrkte Stockholmssystemets anbud; det
antogs i okt. 1913 af Öfverståthållarämbetet. Jämväl
för 1917-19 har bolaget, hvars verkställande direktör
från början varit Bratt, erhållit koncession å
brännvinshandeln. Bolagets aktiekapital utgjorde
urspr. 200,000 kr., men har senare i samband
med inköp af stamaktier i nybildade vin- och
spirituosahandelsbolag ökats till 700,000 kr. Dess
årsvinster 1914-16 ha i rundt tal uppgått till
resp. 3,168,000, 3,386,000
och 3,955,000 kr. Antalet liter spirituosa, olika
slag, som bolaget under ofvan nämnda treårsperiod
afyttrat, har utgjort resp. 3,489,667, 3,422,368
och 3,493,433. Till jämförelse kan nämnas, att
Göteborgssystemet under sitt sista år (1913)
afyttrade 5,602,397 l. Totalomsättningen af
olika slag af spritdrycker inom Stockholm, hvari
sålunda inräknas jämväl omsättningen å privata
restauranger och hos privata spirituosahandlare,
har per inv. räknadt utgjort: för åren 1911-13 i
genomsnitt 23,9 l.; för 1913 24,4 l.; för 1914 17,8
l.; för 1915 16,3 l. och för 1916 13,7 l. Sedan på
grund af varubrist stränga restriktiva bestämmelser,
gällande för hela landet, utfärdats, har konsumtionen
1917 ytterligare nedgått. De sociala skadeverkningarna
af spritdryckerna synas likaledes, såsom en följd
af Stockholmssystemets restriktionsåtgärder,
ha minskats. Fylleriförseelserna inom Stockholm
ha sålunda nedgått från 17,696 år 1913 till
9,877 år 1916; antalet för delirium tremens å
sjukhus vårdade personer, som 1913 var 584,
hade 1916 nedgått till 246, och af stadens
distriktsläkare till hälsovårdsnämnden anmälda
fall af alcoholismus chronicus utgjorde 1913-16
resp. 492, 318, 173 och 156. Sedan ingången af
1916 ha brännvinsförsäljningsbolagen erhållit
särskilda kontrollområden, inom hvilka de
ensamma handha kontrollen å utminuteringen af
spirituosa. Stockholmssystemets kontrollområde
omfattar utom Stockholm 63 kommuner, och dess
invånarantal utgör omkr. 1/2 mill. Bolagets
centralregister för utminuteringen innehöll 31
dec. 1916 kort å sammanlagdt 161,636 personer. Dessa
hade antingen anhållit om motbok eller voro personer,
som bolaget hade anledning vägra motbok, därest
anhållan om dylik gjordes. I kraft varande motböcker
uppgingo nämnda dag till 102,781.

II. Sammanfattningen af det
nykterhetspolitiska program, som följts
af A.-b. Stockholmssystemet. Själft ett
"Göteborgssystembolag" och underkastadt gällande
brännvinslagstiftning, har det endast delvis
kunnat realisera sitt idéprogram. I den offentliga
diskussionen ha som mer eller mindre synonyma
begrepp med "Stockholmssystemet" användts "Brattska
linjer", "Brattska systemet", "Motbokssystemet"
m. fl. Stockholmssystemets hufvudgrunder ha varit:
a) individuell kontroll (motbok) tillämpas på all
försäljning till af hämtning af spirituosa, starkare
maltdrycker och starkare viner, samt, om behof däraf
skulle visa sig, jämväl å svagare viner; b) allt
privatekonomiskt intresse i samband med handeln med
alkoholhaltiga drycker, underkastade individuell
försäljningskontroll, aflägsnas; c) all handel med
dylika drycker centraliseras, och i en och samma hand
sammanföras å ena sidan handeln med dessa drycker,
å andra sidan ansvaret för nykterhetstillståndet;
d) kraftig reaktion från samhällets sida emot
dem, som till egen eller andras skada missbruka
alkoholhaltiga drycker, hvarvid internering å
lämplig (arbets-)anstalt bör vara det sista medlet,
som ställes till lokala öfvervakande myndigheters
förfogande. Detta nykterhetspolitiska system utgår
därifrån, att ett upphäfvande af all laglig handel
med alkoholhaltiga drycker icke gärna bör ifrågakomma,
förrän mera rationella metoder för att bekämpa dessa
dryckers

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free