- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
209-210

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storebro - Store Börgefjeld - Store Ceciliekrone - Storeggen - Storegården - Storehedinge - Store Högfoss - Store kurfursten - Store Lerfoss - Stor-Elvedalen - Storelven - Store Mjölkedalsvand - Store Molla - Store Maelsjö - Store Namsvand - Store-nocktalja - Store nordiske telegrafselskab. - Store Riingstind - Store Rostavatn - Store Skagastölstind - Storeskot - Store Sotra - Store Stormdalen - Store Tamsö - Storetind - Store-ätten - Storfamn - Storfena - Storfjorden - Storfjärilar - Storfläckiga hund l. katthajen - Storfläckiga pärlemorfjärilen - Storfors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pauli m. fl., och 1736 erhöll denne privilegium på
en masugn där, 1748 på en vid Hagelsrum i Målilla
socken och en vid Vrånganäs i Gårdveda socken,
till hvilken malm togs ur vissa angifna sjöar. En af
brukets senare egare var den bekante K. F. Pechlin. På
1860-talet köptes S. af brukspatron Johan Tillberg;
hans arfvingar bildade 1894 S. aktiebolag (ny
bolagsordning 1911), hvars delegare bestodo endast af
nämnda arfvingar. 1910 styckades godset, då bestående
af 6 mtl, och bolaget har kvar endast själfva
gården S., tax. till 13,000 kr., jämte mekaniska
verkstaden samt kvarn och flera sågar, tax. till
288,500 kr. (1916). Vid S. ha tillverkats stångjärn,
manufaktursmiden, hvarjehanda handelsgjutgods, såg-
och kvarnverk, landtbuksredskap, fotogenmotorer
m. m. och som specialitet numera explosionsol
jemotorer. – A.-b. Brusafors-Hällefors har vid
S. en sulfitfabrik, tax. till 70,000 kr., med en
årstillverkning af omkr. 900 ton stark sulfitmassa.

Store Börgefjeld, ett af Kölens fjällpartier. Se
Norge, sp. 1377.

Store Ceciliekrone. Se Ceciliekrone.

Storeggen, hafsbank n. v. om Stad. Se N o r g e,
sp. 1385.

Storegården. Se Rackeby.

Storehedinge, stad i östra Själland, Præstö amt, 3
km. från Stevns klint. 2,187 inv. (1916) utom 1,600
i därtill hörande landsförsamling. 2 sparbanker
och 2 banker samt en märklig kyrka med åttkantigt
skepp, byggd under äldre medeltiden i romansk stil af
kritkvadrar. Järnvägsförbindelse med Kjöge sedan 1879.

E. Ebg.

Store Högfoss. Se Nidelven 1.

Store kurfursten (ty. Grosser kurfürst), kurfursten
Fredrik Vilhelm af Brandenburg. Se Fredrik, sp. 1261.

Store Lerfoss. Se Nidelven 2.

Stor-Elvedalen, härad och pastorat i södra delen
af Österdalen, Hedemarkens amt, Norge. S. är
ett skogsdistrikt, ung. 100 km. långt, på ömse
sidor om Glommen, i ö. gränsande till Kristians
amt. 1,628,07 kvkm. 3,511 inv. (1910). De högsta
fjällen, Eldaahögda (1,234 m.) och Mosefjeld (1,184
m.), ligga i v. Eljest är det mest lägre skogsåsar
med vackra backar; många storgårdar med godt
jordbruk och omfattande boskapsskötsel och framför
allt högt uppdrifven, rationell skogsafverkning,
delvis till industriell användning i själfva bygden;
cellulosa- och trämassefabrik, flera sågverk och
"ånghyflar". Rika stenbrott. Elektrisk belysning och
drifkraft, bl. a. till mejerierna, på de flesta
gårdar. Glommens slingrande lopp i S. bildar
många öar med god jordmån. Den tätast befolkade
och vackraste trakten ligger mellan Rörosbanans
stationer Koppang (996 inv. 1910) i hjärtat af dalen
och Stai (se d. o.), 10 km. längre i s. Flera hotell
och sommarpensionat. Regelbunden automobiltrafik
mellan Koppang och Ytre Rendalen. Amtlärarskola. -
Se I. Sæter, "S." (1908).

K. V. H.

Storelven, namn på flera norska älfvar eller stycken
af älfvar, ibland förekommande i flera vattensystem
inom samma amt. De viktigaste äro: 1. Nedersta delen
af Altenelven, Finnmarkens amt, där denna bildar
en bred, lugn ström af omkr. 25 km. längd. 2. Öfre
loppet af Oselven, S. Bergenhus amt. 3. Den
del af Drammensälfven (se d. o.), som flyter mellan
Hönefos och insjön Tyrifjorden, Buskerud amt. 4. En
68 km. lång biflod till Gudbrandsdals-Laagen, äfven
kallad Gausa l. Jöra, som kommer från Fagerlivandet
(0,6 kvkm.) v. om Valsfjeldet på gränsen mellan
Söndre och Nordre Frön, genomflyter V. Gausdal,
där den bildar Holsfossen (250 hkr), och utfaller i
Laagen något ö. om Faabergs kyrka.
5. Annat namn på Glommen l. Glaama nära dess källa,
S. Trondhjems amt, mellan de små fjällsjöarna Riasten
(5,1 kvkm., 815 m. ö. h.) och Rien (14,89 kvkm.,
762 m. ö. h.), något n. om Röros.
6. Binamn på Store Fæmundselven, längre s. ut i
Tryssils härad kallad Tryssilelven, hvars fortsättning
i Sverige är Klarälfven (jfr Dalbyälfven).
K. V. H.

Store Mjölkedalsvand [-vann]. Se Mjölkedalen.

Store Molla, en ö i Nordlands amt, Norge. 34,4
kvkm. 333 inv. (1910), som lefva af fiske. K. V. H.

Store Mælsjö. Se Lille-Elvedalen.

Store Namsvand [-vann]. Se Namsen.

Store-nocktalja, sjöv. Se Nock 1.

Store nordiske telegrafselskab. Se Danmark, sp. 1279.

Store Riingstind [-tinn]. Se Riingsbræen.

Store Rostavatn. Se Rostaelv.

Store Skagastölstind [-tinn]. Se Skagastölstinderne.
Jfr Norge, sp. 1380.

Storeskot, sjöv. Se Skot.

Store Sotra, ö. Se Sartor.

Store Stormdalen. Se Stormdalen.

Store Tamsö. Se Tamsöerne.

Storetind [-tinn]. Se Romsdalshorn.

Store-ätten. Se Store.

Storfamn. Se Famn 2.

Storfena, zool. Se Paradisfisk.

Storfjorden. 1. Se Lyngen. – 2. Se Spetsbergen
och fig. 1 där. – 3. S. l. Söndmörsfjorden(e)
är den breda, djupa fjord, som strax s. om Aalesund
alltifrån Breisund skjuter in först i östlig, sedan
i sydlig riktning mellan det gamla fogderiet Söndmörs
storartade och måleriska alpformationer, Romsdals amt,
Norge. I n. är S. förbunden med öppna sjön genom
Breisundet och dettas fortsättning Sulefjorden
på norra och nordöstra sidan af ön Hareidland;
den sydligare öppningen ut mot hafvet ligger s. om
denna ö genom Vartdalsfjorden. Där denna s. om Sulön
möter Sulefjorden, börjar den egentliga S., som i
n. ö. når fram till Örskog, senare i s. ö. ända
till fjället Skrenakhorn, där den delar sig i 2
armar, Norddalsfjorden i ö., Sunnelvsfjorden i s.,
hvar och en omkr. 25 km. lång. Den senares östra
förgrening är Geirangerfjorden (se d. o.). Något
innanför mynningen utsänder S. i sydöstlig riktning
den 30 km. långa Hjörundfjord med dess lilla bifjord
Norangsfjorden (se d. o.). Yttre delen af S. är 5
km. bred, men fjorden smalnar af inåt mot ö. och s.
3. K. V. H.

Storfjärilar, zool. Se Fjärilar, sp. 515.

Storfläckiga hund- l. katthajen, zool. Se Doggfisksläktet.

Storfläckiga pärlemorfjärilen, zool. Se Pärlemorfjärilar.

Storfors. 1. Järnbruk i Värmlands län, Kroppa socken,
vid det vattendrag, som förenar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free