- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
295-296

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strangulation - Stranguri - Stranraer - Stranski, Georgi - Strapats - Strasb. - Strasburg - Strasburger, Eduard - Straschiripka, Johann von - Strascinando - Strasjimirov, Anton - Strass - Strassburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

halsen oftast märken efter fingrar och naglar. –
Strangulera, hänga, strypa.

G. H.

Stranguri (grek. stranguria, af stranx, droppe,
och uron, urin), med., detsamma som ischuri (se d. o.).

Stranraer [stränräə’], hamnstad i skotska
grefsk. Wigtown, vid en vik, Loch Ryan, af
Nordkanalen. 6,444 inv. (1911). Ostron- och sillfiske,
ylle- och bomullsindustri.

Stranski, Georgi, bulgarisk statsman, f. 1848 i
Kalofer, studerade medicin i Budapest och deltog som
läkare i rysk-turkiska kriget 1877–78, hvarefter han
slog sig ned i Filippopel och 1880–82 tjänstgjorde
som finansdirektör. Efter Öst-Rumeliens förening
med Bulgarien blef han president i provisoriska
regeringen och var 1887–90 utrikesminister i
ministären Stambolov, hvars politiska åsikter han
företrädde i "Svobodno slovo". Efter 1898 drog han
sig från det politiska lifvet.

A–d J.

Strapats
(it. strapazzo), tröttande ansträngning, särskildt
ansträngning i fält. – Strapatsera, anstränga, trötta.

Strasb., vid växtnamn förk. för E. Strasburger (se denne).

Strasburg. 1. (S. in Westpreussen, po. Brodnica),
kretsstad i preussiska reg.-omr. Marienwerder,
nära polska gränsen, vid Drewenz. 7,951 inv. (1910).
Gymnasium; maskinverkstad. S. gaf sig åt svenskarna
i juli 1626; där utkämpades i juni 1629 en för dessa
mindre gynnsam arriärgardesfäktning. De innehade staden
till 1635. 19 nov. 1655–aug. 1659 var S. åter i
svenskarnas besittning. – 2. (S. in der Uckermark),
stad i preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg) och
järnvägen Stettin–S. 6,382 inv. (1910).
Sockerbruk o. a. industri.

1. J. F. N. L. W:son M. 2. J. F. N.

illustration placeholder

Strasburger [-borger],
Eduard, tysk (polskfödd) botanist, f. 1 febr. 1844 i
Warschau, d. 19 maj 1912 i Bonn, blef filos. doktor i
Jena 1866, docent i Warschau 1868 och e. o. professor
i Jena 1869, ord. professor där 1871 samt kallades
till professor i Bonn 1880. Mångsidigt verksam
som botanisk forskare och lärare, riktade S. dock
i främsta rummet sin utomordentliga energi och
skarpsinne på växtcellens, särskildt cellkärnans,
utforskande. Denna forskningsgren, cytologien,
har sålunda ej blott sin upphofsman i S., utan
blef af honom utbyggd och fördjupad genom ständigt
förnyade undersökningar och noggrann pröfning af
den omfattande litteratur, som hans många lärjungar
och efterföljare frambragte, och den botaniska
cytologien har ingen hittills befrämjat så som S. I
ett stort antal grundläggande arbeten behandlade
S. utvecklingshistoriska frågor, redogjorde för
mossors, ormbunkars och barrträds befruktning samt
meddelade sina upptäckter öfver cellväggens och
protoplasmans struktur, ledningsbanornas byggnad
och förrättningar

m. m.; men hans förnämsta lifsgärning var den
noggranna framställningen af cellkärnans finare
byggnad, dess uppkomst genom delning, upptäckten af
kärndelningsfigurerna samt påvisandet af smådelarnas
gestalt, lagbundna anordning och betydelse för
växtlifvet. S:s mest betydande skrifter på nu
nämnda områden äro
Die coniferen und gnetaceen (1872),
Ueber Azolla (1873),
Die angiospermen und die gymnospermen (1879),
Neue untersuchungen über den befruchtungsgang der phanerogamen (1884),
Ueber zellbildung und zellteilung (1875; flera uppl.),
Ueber den teilungsvorgang der zellkerne (1882),
Ueber reduktionsteilung, spindelbildung, centrosomen etc. (1900),
Die ontogenie der zelle seit 1875 (1907),
Ueber den bau und das wachstum der zellhäute (1882),
Ueber das wachstum vegetabilischer zellhäute (1889),
Ueber den bau und die verrichtungen der leitungsbahnen in den pflanzen (1891),
Ueber plasmaverbindungen pflanzlicher zellen (1901),
Die stofflichen grundlagen der vererbung im organischen reiche (1905),
Ueber die individualität der chromosomen und die pfropfhybridenfrage (1907) och
Ueber geschlechtsbestimmende ursachen (1910).
S. var mycket framstående som föreläsare och
undervisare, och Bonninstitutet var därför flitigt
besökt äfven af utländska botanister inom det
histologiska, särskildt det cytologiska, facket.
Genom en lärobok i mikroskopering,
Das grosse botanische praktikum (1884; flera uppl.),
utöfvade han stort inflytande (näst J. Sachs det största
som botanisk läroboksförfattare); ett utdrag var
Das kleine botanische praktikum (s. å.; flera uppl.).
S. var en af de fyra författare (se Noll, Fr.),
som utgåfvo den äfven i Sverige allmänt använda
"Bonner-lehrbuch" (1894; under S:s lifstid 11 uppl.),
i hvilken han skref morfologien. S. utgaf äfven
reseskildringar från Hohe Tatra och Centralpyrenéerna samt
Streifzüge an der Riviera (1895; flera uppl.).
S. blef led. af Vet. soc. i Uppsala 1909.

C. Lmn.

Straschiripka, Johann von. Se Canon, J.

Strascinando [-ʃina’ndå], it., mus., släpande, långsammare. –
Strascinando l’arco [-kå], med liggande stråke.

Strasjimirov [-åff], Anton, bulgarisk författare,
f. 1875, har författat novellsamlingen Sréstji i slučki
och romanen Smutno vréme (1899) med modernt
socialt stoff, dramat Vampir och byidyllen Jesenni
dni
(Höstdagar; 1900). Till hans bästa verk räknas
bynovellen Na krstoput (Vid korsvägen; 1900),
behandlande den socialekonomiska bonderörelsen i
Bulgarien.

A–d J.

Strass (efter uppfinnaren juveleraren Joseph Strasser
i Wien, 1810). Se Glasfabrikation, sp. 1280–81.

Strassburg, fordom tysk koloni. Se Nagy-Enyed.

Strassburg (fr. Strasbourg), hufvudstad
i förvaltningsomr. Unter-Elsass och i tyska
rikslandet Elsass-Lothringen samt fästning af
första rang, i en vacker dal vid Ills och Breuschs
förening, 2 km. från Rhen. 178,891 inv. (1910),
öfver hälften katoliker. S. är säte för ståthållaren
i Elsass-Lothringen och generalkommandot öfver 15:e
armékåren. Tyskt universitet, öppnadt 1872 efter det
1621 grundlagda, i den stora revolutionen upphäfda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free