- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
303-304

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stratiotoideae - Strato-cumulus - Stratokrati - Stratometer - Stratomata sanatorium - Straton - Stratonike - Stratonikeia - Stratonikos - Stratonis turris - Stratton and Bude - Stratton-Porter, Gene - Stratum - Stratus - Stratz, Rudolf - Straube, Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stratiotoideæ, bot. Se
Stratiotesaloides.

Strato-cumulus, plur. strato-cumuli, lat.,
meteor. Se Moln, sp. 864.

Stratokrati (af grek. stratia, krigshär, och
kratein, härska), soldatvälde.

Stratometer (af grek. stratos, lager, och metron,
mått), en vid djupborrning i berggrunden stundom
använd apparat for kontrollering, huruvida borrhålet
mot djupet fortfarande innehar den från början
afsedda riktningen (lodrät resp. mer eller mindre
lutande) eller i afsevärd grad afviker därifrån,
ett förhållande, som är af vikt att utröna för
bedömandet af den verkliga mäktigheten hos
t. ex. en genomborrad malmförekomst, ett stenkols-
eller saltlager m. m. Apparaten utgöres af ett med
fluorvätesyra delvis fylldt, upptill med propp
försedt glasrör, som, sedan borren upptagits,
nedfiras i borrhålet till önskadt djup; genom att
nu låta en i rörets öfre tomma del befintlig blykula
nedsjunka i syran bringas dennas yta att stiga till
något högre nivå inom röret. Den rand, till hvilken
glasrörets inre genom syrans inverkan inom kort
angripes (etsas), anger tydligtvis horisontalplanets
läge i förhållande till det eventuellt snedstående
röret, resp. borrhålet. I st. f. fluorvätesyra har
äfven användts paraffin. Efter nedsänkandet bringas
denna medelst elektrisk ledning att smälta och visar
således efter stelnandet likaledes vågplanets läge.
E. E.

Stratomta sanatorium, afsedt för vård af
tuberkulossjuka personer inom Östergötlands läns
landstingsområde, är beläget i Törnevalla socken,
1,2 km. från Linghems järnvägsstation och 12
km. från Linköping. Området, som tillhörde Stratomta
boställe, blef genom riksdagsbeslut 1907 upplåtet
för sanatorieändamål, och anstalten öppnades 1 maj
s. å. Byggnaderna ligga väl skyddade mot nordliga
och östliga vindar af Linghems- och Askebyskogarna
och utgöras af ett större tvåvåningshus med 9
patientrum, 3 ligghallar, hvar och en med utrymme för
10 patienter, köksbyggnad och maskinhus. Landstinget,
som eger anstalten, har 1917 anslagit 16,000 kr. dels
till inledning af elektriskt ljus i byggnaderna,
dels för omändring af värmeledningen i fullt modern
form. Anstalten har tillkommit uteslutande genom
frivilliga gåfvor (på mindre än 1/2 år 40,000 kr.),
för hvilka inköptes och omändrades de på området redan
befintliga byggnaderna. Å anstalten finnes f. n. plats
för 15 manliga och 15 kvinnliga patienter; under
1916 intogos 85 patienter, som vårdades där under
en tid af i medeltal 123,9 dagar. Dagafgiften utgör
50 öre. Samtliga utgifter under 1916 uppgingo till
kr. 34,744:57. Läkarvården bestrides af en läkare i
Linköping, som besöker anstalten 2 gånger i veckan.
R. W.

Straton (grek. Hr^drcov). 1. Namn på åtskilliga
feniciska furstar i 5:e och 4:e årh. f. Kr. -
2. Filosof från Lampsakos i Mysien, lärjunge af
Theofrastos, hvilken han efterträdde som hufvudman
för den peripatetiska skolan i Aten (287 eller 288
f. Kr.). Han berömmes för skarpsinne och omfattande
lärdom. Af hans många skrifter finnes intet i behåll.
A. M. A.

Stratonike, dotter till Demetrios Poliorketes (se
denne), var först gift med konung Seleukos I af Syrien
och sedan med dennes son, Antiochos,
hvilken skulle ha blifvit häftigt
förälskad i sin styfmor.
J. C.

Stratonikeia, stad i Karien, nu Eski Hisar, uppkallad
efter Stratonike (se d. o.) på samma plats, där
Idrias förut legat. Efter många växlande öden gjorde
staden tappert motstånd mot Mithradates och fick
därför mottaga många belöningar af romarna. Vid
utgräfningar där på 1880-talet ha funnits ruiner
af ett Zeustempel m. m. Se bl. a. "Bulletin
de correspondance hellénique 1891-1904".
J. C.

Stratonikos, grekisk bildhuggare i 1:a eller 2:a
årh. f. Kr., verksam i Pergamon, där han skall ha
deltagit i framställandet af "de galliska" konstverken
(se Bildhuggarkonst, sp. 364). Jfr
bl. a. H. Brunn, "Geschichte der griechischen
künstler^ (2:a uppl. 1889] I, sid. 442. J. C.

Stratonis turris ("Stratons torn"). Se Cæsarea 1.

Stratton and Bude [strä;tn ön bjö’d], urban district
i engelska grefsk. Cornwall, 23 km. n. v. från
Launceston, bestående af byn S. (362 inv.) och orten
Bude (942 inv.), 2,976 inv. i hela urban district. I
närheten af S. besegrade konungens trupper de
s. k. rundhufvudena 1643 (slaget vid Stamford hill).

Stratton-Porter [strä’tn på’t9], Gene, amerikansk
författarinna, född Stratton, f. 1868 i Indiana,
gift 1886 med C. D. Porter, sysslade i många år med
fotografi och naturalhistoria, innan hon egnade
sig åt författarskap. The song of the cardinal
(1902; "Kardinalens frieri", 1915), Freckles (1904;
"Freckles", 1916; "Fräkne", 2 uppl. s. å.), A girl of
the Limberlost
(1909; "Flickan från Limberlostskogen",
1916; 2:a uppl. 1917), Music of the wild (1910;
"Vildmarksmusik", 1916), Laddie (1913; sv. öfv. 1915)
m. fl. ha blifvit mycket populära genom sin dyrkan
af skogens värld och naturlifvet, hvilket är
författarinnans egentliga patos. Inlagda romanmotiv
skola göra böckerna mera tilldragande för läsare
i allmänhet.

Stratum, lat., lager, skikt.

Stratus, lat., meteor. Se Moln, sp. 864.

Stratz, Rudolf, tysk författare, f. 1864 i Heidelberg,
studerade historia, var ett par år officer, egnade
sig sedan åt litteraturen och bor nu på sitt gods
Lambelhof vid Bernau i Oberbayern. S. tillhör sitt
lands omtycktaste författare: säker uppbyggnad,
spännande scener och god analys göra hans berättelser
underhållande. Nämnas kunna Unter den linden
(1893; 7:6 uppl. 1911), Die kleine Elten (1895; 5:e
uppl. 1910; "Valeska Elten", 1896), Der weisse tod
(1897; 23:e uppl. 1912), Alt Heidelberg, du feine
(1902; 12:e uppl. 1911), Gib mir die hand! (1904,
10:e uppl. 1911), Für dich (1909; 16:e uppl. 1910)
och Das deutsche wunder (1916; många uppl.).

Straube, Karl, tysk orgelspelare, f. 1873 i Berlin,
elev af Reimann, Rüfer och Alb. Becker, har från
1894 företagit konsertresor, rönte 1902 hedern
att bli organist vid Thomaskyrkan i Leipzig samt
vardt 1907 orgellärare vid konservatoriet där och
fick 1908 professors titel. S. förestår sedan 1903
Bach-sällskapet och har anordnat Bachfester i Leipzig
(1908, 1911, 1914). Han är en af nutidens bästa
orgelvirtuoser och har gett historiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free