- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
325-326

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stretford - Stretta - Stretto - Stretto - Stretton, Hesba - Streuvels, Stijn - Streymoy - Strib - Striberg-Grängens järnväg - Stribergs gruffält - Stribog - Stribro - Stricker - Stricker, Johan Kristofer - Strickers batteri - Strickl. - Strickland - Strickland, Agnes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stretford [stre’tfodj, stad i
engelska grefsk. Lancaster. 42,496
inv. (1911). Bomullsindustri.

Stretta, mus. Se Stretto, mus.

Stretto [-tå], it., sund. - S. di
Messina
. Se Messinasundet.

Stretto [-tå], it., mus., "hopträngdt" och
(subst.) Stretta, den s. k. trångföringen i fuga (se
d. o.); "påskyndande" i fråga om tempo, särskildt
mot slutet af konsertstycken eller operaarior.
A. L.*

Stretton [stre’tn], Hesba, engelsk författarinna,
f., 1832, d. 1911, hette eg. Sarah Smith, men tog
sin pseudonym till verkligt namn, introducerades
af Dickens i "Household words" med småberättelser,
offentliggjorde mer än ett 50-tal band religiösa
och filantropiska, till en del för ungdom afsedda
skildringar, af hvilka bl. a. Jessica’s first
prayer
(1866; "Jessicas första bön", 1868) och
Alone in London (1869; "Ensam i London", 1871) fått
världsspridning. Många af hennes arbeten finnas
på svenska.

Streuvels [strö’jfels], Stijn, signatur för flamske
författaren P. M. F. Lateur (se denne).

Streymoy, Strömö. Se Färöarna.

Strib, danskt fiskeläge vid Lilla Belt, 3 km. n. ö. om
Middelfart. 590 inv. (1911). Slutstation på fynska
järnvägen med hamn, hvarifrån ångfärjor gå till
Fredericia. E. Ebg.

Striberg-Grängens järnväg. Se Nora bergslags
järnvägar
, sp. 1154.

Stribergs gruffält, beläget i Nora socken,
Örebro län, omkr. 8 km. från Nora stad, är
ett af vårt lands större gruffält. Det eges
af Stribergs grufbolag och har länge framstått
som ett bland de bäst ordnade och rationellast
skötta gruffälten i landet. Antalet skilda grufvor
tillhörande fältet är mycket stort; de viktigaste
äro Åsbobergsgrufvan, Öfre och Nedre Kärrgrufvorna,
Storgrufvan, Komminister- och Magistergrufvorna,
Prästaberget, Mossabergsgrufvan, Smedjegrufvan
samt Gammalgrufvorna m. fl. Åsboberget ligger dock ej
inom det egentliga Stribergsfältet, utan omkr. 3,000
m. ö. därom. Den allmänna bergarten utgöres af dels
röd, dels grå leptit, strykande i n. v.-s. ö. och
ö.-v. Malmerna äro öfvervägande blodstensmalmer,
i hvilka järnoxid-mineralet förekommer i lameller
af 1-9 mm. tjocklek, växlande än med kvarts, än med
gråbrun granat, hvilket ger malmerna ett utprägladt
randigt utseende. Härifrån gör dock Åsboberget ett
undantag, då malmen där utgöres af en särdeles rik,
fjällig blodsten utan den för de öfriga grufvorna
typiska randningen. Brytningen i dessa grufvor sker
till hufvudsaklig del medelst magasinsbrytning. Den
djupaste grufvan inom det egentliga Stribergsfältet,
en af Kärrgrufvorna, har uppnått ett djup af 306
m. Till fältet hör Åsbobergs anrikningsverk, beläget
omkr. 3 km. från Striberg. Fältet beröres af Nora
bergslags järnväg. Brytningen inom fältet utgjorde
under årtiondet 1905-14 289,071 ton styckemalm,
hvartill kommo 88,732 ton genom anrikning vunnen slig.
Th. K-m.

Stribog, vindens gud. Se Mytologi, sp. 181.

Stribro [strjibrå], stad. Se Mies.

Stricker, medelhögtysk skald, omkr. 1240, en af de
store episke diktarnas efterföljare, skref en
riktig mönsterroman i sitt slag, Von dem blühenden
tal
, om Artur med riddare, sköna damer, jättar,
tornering, vidunder och trollhufvor. Han skref
äfven en dikt om Karl den store på grundval af
Rolandssången och en komisk berättelse, Der pfaffe
Amis
, en föregångare till Ulspegel. Med hans smärre
skämtdikter gjorde en ny diktart sitt inträde i
tyska litteraturen och vann liflig efterföljd.
Kj-t.

Stricker, Johan Kristofer, bibliolog, f. 28
jan. 1726 i Stockholm, d. 24 febr. 1792 i Karlshamn,
blef filos. magister i Greifswald och prästvigdes
1752. Han utnämndes 1764 till ord. k. hofpredikant
och pastor vid Lifdrabantkåreri, 1768 till
kyrkoherde i Karlshamn och 1769 till prost samt
erhöll teol. doktorsvärdigheten 1772. S. var en
på sin tid berömd predikant. Han utgaf Försök
till ett svenskt homiletiskt bibliotek
(I, 1767),
innehållande register öfver alla på svenska dittills
utkomna predikoarbeten, och ombesörjde utgifningen
af A. Petterssons "Postilla" (1764-68). S:s
stora samling af predikolitteratur tillhör Lunds
universitets bibliotek. Hans stora brefsamling,
förvarad i k. biblioteket i Stockholm, innehåller
en mängd bref från tiden 1752-90. Nyheter och
anekdoter för dagen meddelas, mest rörande kyrkliga
företeelser, befordringsfrågor, riksdagsmannaval,
men äfven i politiska och litterära ämnen. Till S:s
flitigaste korrespondenter hörde kyrkoherden i Klara
församling, K. J. Hauswolf, professor E. J. Almquist
i Uppsala, domprostarna S. Bælter och J. Rogberg
samt ett flertal bland ämbetsbröderna i Lunds
stift, bl. a. sedermera biskopen P. Munck. Om
tillförlitligheten af i brefven meddelade
underrättelser uttalade redan biskop V. Faxe ett
befogadt varningens ord. E. M. R.

Striekers batteri. Se Köpenhamn, sp. 662.

Strickl., vid djurnamn förkortning för engelske
zoologen Hugh Edwin Strickland, f. 1811, d. 1853,
som skref bl. a. Ornithological synonyms (1855).

Strickland [str^kland], flod. Se Fly.

illustration placeholder

Strickland [str^kland], Agnes, engelsk författarinna,
f. 19 aug. 1796 i Southwold, Sussex, d. 13 juli
1874 i Tilford, Surrey, utgaf först historiska
berättelser för barn i Walter Scotts stil, såsom
Historical tales of illustrious british children
(1833; 3:e uppl. 1858) och Tales and stories from
history
(1836) samt skref därefter i samarbete med
sin äldre syster Elisabeth S. (f. 1794, d. 1875)
populära historiska lefnadsskildringar, såsom Lives
of the queens of England
(12 bd, 1840-49; ny uppl. i
6 bd, 1864-65), Lives of the queens of Scotland (8
bd, 1850-59), Lives of the bachelor kings of England
(1861), Lives of the seven bishops (1866) och Lives
of the last four princesses of the royal house of
Stuart
(1872). Hon utgaf äfven en samling bref af
Maria Stuart, hvars oskuld hon


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free