- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
367-368

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strugstad, Oscar Sigvald Julius - Struktur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


mars 1905, blef s. å. öfverste och chef för
Norske jægerkorps, 1910 generalmajor och chef för
Trondhjems brigad och 1914 generalstabschef. Ett
resultatrikt arbete har han nedlagt i utvecklingen
af idrotts- och sportslif i Norge, och sedan 1906 har
han varit ordf. i Förbundet for almen idræt. 1908
var han led. af kommittén ang. arméns omorganisation.
K. V. H.

Struktur (lat. structura, byggnadssätt). 1. I
allmänhet det sätt, hvarpå olikartade beståndsdelar
sammanfogats till ett helt. -

illustration placeholder
Fig. 1. Porfyrstruktur; fluidal struktur.


illustration placeholder
Fig. 2. Allotriomorft kornig struktur;

gabbrostruktur.


illustration placeholder
Fig. 3. Divergent strålig l. ofitisk struktur;

diabasstruktur.


illustration placeholder
Fig. 4. Hypidiomorft kornig struktur;

granitstruktur.


2. Geol. petrogr.,
sammanfattningen af de egenskaper hos
en bergart, hvilka betingas af beståndsdelarnas
utbildningssätt och anordning. Om man ville likna
bergartens ursprungliga massa vid en myntmetall,
bildar dess geologiska uppträdande den stämpel,
som ger myntmetallen dennas prägel, som sålunda
åsätter bergarten dess struktur. Under namnet
struktur innefattas numera allmänt äfven textur,
hvarmed somliga författare till åtskillnad från
struktur förstå endast de egenskaper hos en bergart,
som betingas af beståndsdelarnas anordning i
rummet. De bergarter, som bildas genom stelning af
en smältflytande massa, eruptiva bergarter, få en
helt annan såväl makro- som mikrostruktur än de, som
bildas genom afsättning ur vatten eller annat medium,
sedimentära bergarter.
Det tredje slaget af bergarter, de kristalliniska
skiffrarna, har urspr. bildats som eruptiva
eller sedimentära bergarter med dessas specifika
strukturformer, men har genom en sedermera
af olika orsaker framkallad söndersmulning och
omkristallisering ompräglats och därvid erhållit en
sekundär struktur, som mer eller mindre fullständigt
döljer den primära.

Eruptiva bergarters strukturformer framkallas i
stort sedt af de tryck- och temperaturförhållanden,
som härska vid den smältflytande magmans stelning,
under det magmans kemiska
sammansättning, äfven om den ej kan frånkännas ett
visst inflytande på den blifvande bergartens struktur,
därvid spelar en underordnad roll. Då en magma
stelnar, förena sig de i densamma ingående kemiska
grundämnena till olika slag af mineralkristaller,
och bergarten får kristallinisk struktur,
holokristallinisk l. helkristallinisk, om samtliga
beståndsdelarna utbildats till kristallindivider,
hypokristallinisk l. halfkristallinisk, om jämte
eller omkring de utskilda kristallerna kvarstår en
rest af magman, som stelnat till en amorf, glasig
massa, glasig, om det mesta af magman stelnat till
ett glas. Den först nämnda strukturformen tillkommer
de på stort djup, under starkt tryck och således
långsamt stelnade bergarterna, djup

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free