Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 399-400 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stråle - Stråle, Olof Andersson - Stråle, Adam Fredrik - Stråle, Nils Vilhelm - Stråle, Vilhelm - Stråle, Gustaf holdo - Strålfilter - Strålgloria - Strålhvalf - Strålkastare - Strålkis - Strålklyfvare - Strålkretsar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

introducerade. – Utgreningar af släkten voro de utdöda
adliga ätterna Gyllenstråle och Gyllengrip
(se d. o.).

1. Olof Andersson S. af Ekna, son till
ståthållaren Anders Svensson, som uppges ha 1574
adlats med namnet S., krigare, enligt vanliga
uppgifter f. 1578 och d. 1648, nämnes 1599 som
befallningsman på Kronoberg och öfver dess län,
afsändes 1600 som legat till kejsar Rudolf och blef
1601 ståthållare i Dorpat, som han af brist på
lifsmedel måste uppge till polackerna 1603. Efter att
1610 ha utfört en diplomatisk beskickning till
Frankrike förordnades han 1611 till ståthållare på
Älfsborg, som han 1612 efter tappert, men kort
försvar uppgaf till danskarna. Vid underrättelsen
därom lät Gustaf II Adolf fängsla S., anseende,
att han svikit sin plikt, men inom kort frigaf
konungen honom och utnämnde honom 1614 till
vice president i Svea hofrätt. 1619 ställdes dock
S. ånyo för rätta, måste afgå från sitt ämbete
och dömdes att betala 4,000 rdr.

2. Adam Fredrik S. af Ekna, den
föregåendes sonsons sonson, krigare, f. 1730 på Åsebo
i Kalmar län, d. 3 nov. 1768 i Stralsund, blef
kadett vid kadettkåren 1748 och fänrik 1756.
Han förde befälet vid en af 24 svenska grenadjärer
besatt redutt, anlagd till försvar af öfvergången
af Peene vid Stolpe, då han 20 jan. 1760
omringades af 400 preussiska husarer. Han
försökte slå sig igenom öfvermakten under en strid,
som kostade fienden 60 man, men blef slutligen,
då han hade endast 3 man kvar, efter tolf
undfångna blessyrer tagen till fånga. För sitt hjältemod
i denna strid, "Pommerska krigets vackraste"
(T. Säve), belönades S. med bl. a. fullmakt som
kapten i armén med öfverhoppande af löjtnantsgraden,
"något i tjänstebetänkandets tidsålder
exempellöst". Han blef sedan kapten vid
Drottningens lifregemente.

3. Nils Vilhelm S. af Ekna, den
föregåendes brorsons son, ämbetsman, f. 16 april 1787
i Stockholm, d. 1
jan.
1853 på Rörstrand,
aflade 1803 hofrättsexamen
i Uppsala,
blef 1810 registrator
och arkivarie i
Riksgäldskontoret äfvensom
protokollssekreterare i
Nedre justitierevisionen,
utnämndes 1820
till revisionssekreterare
och var 1826-51
justitieråd. Han var
riddarhuskamrerare 1815-26
efter sin fader,
slutligen (1808)
kommerserådet Karl Vilhelm S. (f. 1754, d. 1815), som
sedan 1788 beklädt platsen. Med undantag af
valriksdagen 1810 deltog S. i alla riksdagar 1809-48
samt var därunder led. af lag- och bankoutskotten
äfvensom af stats- och bankoutskottens afdelning
för finanserna. För den på 1830-talet genomförda
myntrealisationen var han kraftigt verksam.

4. Vilhelm S. af Ekna, den föregåendes
son, ämbetsman, f. 22 febr. 1816 i Stockholm,
d. där 23 mars 1902, aflade 1835 kansli- och 1836
hofrättsexamen i Uppsala samt blef 1845 vice
häradshöfding och 1848 assessor i Svea hofrätt.
1851 öfvergick han till den administrativa banan.
Han mottog då förordnande som polismästare i
Stockholm, var 1852-55 underståthållare där,
blef 1855 generaldirektör och ordf. i Styrelsen öfver
fängelser och arbetsinrättningar samt var 1867-88
landshöfding i Stockholms län. Han var 1867-87
ordf. i länets landsting och 1869-96 länets
representant i Första kammaren. Sedan 1871 var han
led. af Landtbruksakad.

5.
Gustaf Holdo S. af Ekna, den
föregåendes broder, industriidkare, skriftställare, f. 25
juni 1826 i Stockholm, d. där 11 mars 1896, blef
student i Uppsala 1844
och aflade examen till
rättegångsverken 1847.
Efter att 1848—50 ha
tjänstgjort vid
ämbetsverken i Stockholm
började han deltaga i
tillsynen af Rörstrands
porslinsfabrik, blef 1853
dess disponent och
utvidgade betydligt fabrikens
verksamhet. Som
medlem af borgarståndet
deltog han i
riksdagarna 1862—63 och
1865—66 samt var
1867—69 och 1876—78 led. af Andra
kammaren för Stockholms stad och 1879—88 för
Västmanlands läns landsting led. af Första
kammaren. Därjämte var han statsrevisor 1860-63
och 1867 samt tillhörde 1863—68 och 1876—91
Stockholms stadsfullmäktige. Han var led.
af 1881 års skatteregleringskommitté. S. var verksam
som forskare på flera kulturhistoriska områden,
gjorde själfständiga undersökningar om bl. a. O.
von Dalin och skref bl. a. Rörstrand och Marieberg
(1870) och Grafkärl funna i svensk jord (1873), de
första arbeten, som utgetts i svenska keramikens
historia, äfvensom Rörstrands historia och
tillverkningar 1726—1850 (1879), Mariebergs historia
och tillverkningar 1758—1788 (1880), Alingsås
manufakturverk (1884) samt Om Les anecdotes
de Suède (i "Hist. tidskr." för 1887). Hans
utomordentligt stora samling afskrifter ur utländska
arkiv, hufvudsakligen från 1700-talet, skänktes af
hans arfvingar till k. biblioteket, som i sin ordning
1902 öfverlät kopiorna af diplomatiskt innehåll
(depescher från ministrarna Campredon, Finch
o. s. v., sammanlagdt 15 bd) m. m. till
Riksarkivet.
1. Fr. W.

Strålfilter, fotogr. Se Ljusfilter.

Strålgloria. Se Gloria.

Strålhvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1392.

Strålkastare. Se Båglampa, fig. 14—16,
och Elektrisk strålkastare.

Strålkis, miner., stängliga och tradiga aggregat
af markasit (se d. o.).
A. Hng.

Strålklyfvare, sjöv., ett trekantigt stagsegel, i
hvilket en del af dukarna går parallellt med
seglets bakre och de andra med seglets undre kant
samt mötas ungefär midt för skothornet.
R. N.*

Strålkretsar, Strålkretsbälte, bot. Se
Rheum, sp. 98.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>