- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
409-410

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sträng - Sträng arrest - Strängceller - Stränggalvanometer - Stränginstrument - Strängmätare - Strängnäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stränginstrumentcn utmärkas för mängden af harmoniska
öfvcrtoner, och klangfärgen beror just på den
intensitet, hvarmed de enskilda partialtonerna äro
företrädda i klangen. - Strängarna förfärdigas af
tarmar, silke eller metall (förut mässing e. d.,
numera vanligen stål). De strängar, som skola
ge de lägsta tonerna, öfverspinnas med koppar-
eller silfvertråd. Metallsträngar användas i piano
och cittra, tarmsträngar i stråkinstrument och
harpa, silke (öfverspunnet med silfver) i gitarr
och cittra. Metallen förstämmes lättast genom
temperaturväxling, tarmarna lida företrädesvis af
luftens fuktighet. De bästa tarmsträngarna komma
från Italien och göras af tunntarmarna hos lamm;
eljest användas äfven tarmar af getter, kattor
m. m. Genom åtskrufning af strängarna stämmas
stränginstrumenten, för att hvarje sträng må få sin
noga afpassade tonhöjd och ljuda rent i förhållande
till de andra. - 3. Her. Se Bi-tecken och Sköld,
sp. 1361. - 4. Landtbr. Se
Höbärgning. - 5. Text., ett gammalt, numera föga brukligt
garnmått = 6,000 sv. fot. Se Garn (tabellen).
2. T. E. A. A. L.* 5. G. A. W.

Sträng arrest, jur. Se Arrest.

Strängceller, anat. Se
Ryggmärg, sp. 1333.

Stränggalvanometer. Se
Galvanometer, sp. 674-675. - Instrumentet eger
vidsträckt användning inom fysiologien för studiet
af den s. k. aktionsströmmen (se Djurelektricitet
och Hjärnverksamhet) och har utträngt den förut för
detta ändamål använda kapillärelektrometern. För
diagnosticerandet af rubbningar i retningsledningen
inom hjärtat har instrumentet jämväl fått klinisk
användning. J. E. J-n.

Stränginstrument, mus. Se Instrument
1.

Strängmätare. Se Kordometer.

illustration placeholder
Fig. 1. Strängnäs vapen.

Strängnäs, stad och
biskopssäte i Södermanlands län, ligger på en halfö,
som begränsas i n. och ö. af Mälarens vatten, en
stor fjärd och ett smalt sund, öfver hvilket det
har färjförbindelse ("Sundkarls") med Tosterön,
i s. och v. af Långberget, hvars skogklädda höjder
stiga 50 m. öfver Mälaren. Stadens område utgör 1,839
har, hvaraf 1,300 har skog. Det planlagda området
är 115,2 har, hvaraf tomter 85,7 har samt gator
och öppna platser 29,5 har. De bebyggda tomternas
antal är 263, de obebyggdas 254. Taxeringsvärde
10,559,800 kr., hvaraf för jordbruksfastighet 329,300
kr. (1917). Kyrkoskrifven befolkning 3,859 pers. (l
jan. 1918; 1810 endast 1,063), men den faktiska
folkmängden är dock betydligt större, hufvudsakligen
beroende på de många skolorna (sept. 1917 redovisades
för 4,153 pers. vid brödkortsfördelningen). Den
taxerade inkomsten utgör 2,383,422 kr., den borgerliga
kommunens bokförda tillgångar 817,573 kr.; skulderna
465.940 kr. Stadsförsamlingen egde i jan. 1917
fastigheter till ett värde af 153,600 kr. och i
kapital 64,317
kr. Kommunalskatten utgår sedan en lång följd af år
med 5 kr. 80 öre för bevillningskrona, hvaraf till
skola och kyrka 1 kr. 47 öre. Bevillningskronorna
för taxeringen 1917 voro 24,494 efter gamla
beräkningsgrunden (de voro 1893 4,491, 1903 6,892,
1914 17,092 kr.). Den gamla delen af staden ligger på
halföns mycket kuperade nordöstra sida och har fordom
varit kringfluten. Dess medelpunkt är domkyrkan, på
en hög klippa midt i staden. Den är omgifven af en
vacker plantering (intill 1861 begrafningsplats),
där bland vackra vårdar reser sig ett monument
öfver Laurentius Andreæ (1879). Medeltida
och 1600-tals-byggnader omge domkyrkplatsen: i
v. konsistoriehuset, i ö. läroverksbyggnaden, båda
från medeltiden, i s. ö. biskopshuset (byggdt 1650)
och lektorsbostället (från omkr. 1630). Denna del
af gamla staden samt några kvarter v. om kyrkan och
ett område in. v., Västerviken och Kvarnbacken, med
små, röda 1600-och 1700-tals-gårdar skonades af den
stora eldsvådan i april 1871, som lade den öfriga
staden i aska. De afbrända tomterna blefvo åter
bebyggda enligt 1871 års stadsplan vid rätade breda
gator och utvidgadt torg. Vid detta ligger det nya
rådhuset. Denna stadsplan omfattade äfven ett nytt
område s. v. om domkyrkan, där den släta terrängen
tillät fullständig tillämpning af schackbrädstypen;
men detta nya stycke blef bebyggdt, först sedan
staden 1895 fått järnväg; järnvägsstationen
ligger på utkanten af detta område, som prydes
af trädgårdar. Sedan ett folkskollärarseminarium
1901 förlagts till S., blef dess byggnad färdig
1905 på det v. om staden liggande Storgärdet, och i
förhoppning om Södermanlands regementes förläggning
ett stycke n. v. om detta, fastställdes 1906 en
villastadsplan för Storgärdet. I synnerhet där
har ifrig byggnadsverksamhet pågått 1903-14. En
ny utvidgning af det planlagda stadsområdet skedde
öfver det s. om gamla staden belägna Sörgärdet (med
Lillgärdet och Lergropen) efter en 1912 fastställd
plan, ännu endast glest bebyggdt.

S. har kraftigt utvecklats under de senaste
årtiondena. I mycket är S. en alldeles ny stad,
men den har dock bevarat mycket värdefullt
gammalt. Särskildt har det bibehållit sin
gamla betydelse som kulturort. Det har
högre elementarläroverk (latingymnasium),
folkskollärarseminarium, elementarläroverk
för flickor, folkskolor, landtmannaskola
och hushållsskolor, ett mycket stort stifts-
och läroverksbibliotek, domkyrkobibliotek samt
värdefulla arkiv. Det har fortfarande sin största
betydelse som stiftsstad och skolstad. Men de
lätta kommunikationerna - liflig ångbåtstrafik
och järnvägsförbindelse öfver Åker med Stockholm
och Eskilstuna sedan 1895 - ha framkallat en rätt
betydande handel. Af kreditanstalter finnas sparbank
(1841; sedan 1909 i eget ståtligt stenhus) och
afdelningskontor af Södermanlands ensk. bank (1867; i
eget stort stenhus sedan 1915), af Landtmännens bank
(1917) och af Mälarprovinsernas bank (s. å.)- På allra
senaste åren ha några mekaniska verkstäder tillkommit,
såsom "Verktygskompaniet", som i Västerviken har en
stor fabrikslokal. Däremot ha jordbruk och fiske
förlorat nästan all betydelse. En icke obetydlig
inkomst ge de många trädgårdarna. Då syrener och
fruktträd stå i blom, är staden underbart vacker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:33:24 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free