- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
445-446

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömsillen - Ströms kanal - Strömslutare - Strömsneset - Strömsnäs bruk - Strömsnäs järnverks aktiebolag - Strömsrum - Strömstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strömsillen, zool. Se Silfverfisken.

Ströms kanal. Se Ström 2.

Strömslutare, detsamma som strömafbrytare (se d. o.).

Strömsneset, härad och socken i norra delen af
Tingvoldhalfön mellan Tingvoldfjorden i v. och
Halsefjorden i ö., strax s. ö. om Kristiansund,
Romsdals amt, Norge. 118,57 kvkm. 1,192
inv. (1910). Ångbåtsförbindelse med Kristiansund.
K. V. H.

Strömsnäs bruk, municipalsamhälle
(enl. k. br. 5 mars 1909) i Traryds socken, Kronobergs
län, vid Lagan och station vid Skåne–Smålands
järnväg. 151 har. 1,085 inv. (1916). Tax.-v. å
bevillningsskyldig fast egendom var 1916 2,782,400
kr., tax. inkomst af kapital och arbete 542,574 kr.,
municipalskatt (1914) 0,60 kr. (kommunalskatt dessutom
kr. 5,50). Inom samhället finnas expeditionskontor
af Smålands ensk. bank och Traryds sparbank
(1910). Samhället har uppstått efter anläggningen
vid därvarande fall i Lagan af Strömsnäs pappersbruk
och sulfitfabrik, tillhöriga S. bruks a.-b. (1896;
aktiekapital 4,5 mill. kr.), som inom samhället
och socknen eger jordbruksfastighet tax.-värderad
till 22,000 kr. och annan fastighet med tax.-v. af
2,034,800 kr. samt i grannsocknen Göteryd Delary
sulfitfabrik, som står i förbindelse med S. genom
bolagets järnväg Strömsnäs–Delary. Sulfitfabriken
har svafvelugnar och 2 kokare, pappersbruket
2 yankeemaskiner, 2 foudriniermaskiner och 1
kalanderglätt. Årstillverkningen vid S. 3–4 tusen ton
stark sulfit och 9–10 tusen ton papper.

Strömsnäs järnverks aktiebolag, uppkalladt efter egendomen
Strömsnäs, disponentgården, som ligger på en
udde i Letälfevn [!], strax s. om Degerfors, eger
Degerfors järnbruk (se Degerfors) och
drifver (från början på arrende, numera som egare)
sedan 1912 Järnkontorets elektriska försöksmaskin
vid Trollhättan.

Strömsrum, gods. Se Strömserum.

Strömstad, stapelstad
i landskapet Bohuslän, Göteborgs och Bohus län,
15 km. s. om Svinesund, ligger på bägge sidor
om den korta Strömsån vid dennas utlopp från
sjön Strömsvattnet (2,4 kvkm., 1,7 m. ö. h.) i
Skagerak. Från öppna sjön skiljes staden af en
ansenlig fjärd samt af flera öar. Skärgården är
bekant för sin skönhet. Åt landsidan omges staden
numera af vacker, planterad skog. S. omfattar utom
själfva den planlagda staden hemmanen Österröd och
Bojar (2 mtl) samt öarna Laholmen och Torskholmen
(numera sammanbundna med fastlandet), Furholmen
och Björkholmen (ytinnehåll 457 har, hvaraf 44 har
vatten). I senare tid har genom köp förvärfvats
Nötholmen. Den egentliga staden kallas "Sörsidan",
med Bukten och Vaterland (Waterland); på andra sidan
ån ligger "Nordsidan". Midt inne i staden ligga
Klocktornsberget och Slotteberget. 2,949 inv. (1 jan. 1917).

Fig. 1. Strömstads vapen.

Taxeringsvärdet för stadsfastighet
uppgick 1916 till 3,759,700 kr. och för
jordbruksfastighet till 107,700 kr.; tillgångarna
voro s. å. 464,331 kr. 27 öre och skulderna 366,391
kr. 56 öre. Efter de stora eldsvådorna 1876 och 1880

Fig. 2. Situationsplan af Strömstad. 1. Nya
rådhuset. – 2. Lasarett. – 3. Strömstads mekaniska
verkstad (med skeppsvarf). – 4. Sveriges förenade
konservfabriker. – 5. Strömstads bryggeri. –
6. Restaurang Laholmen. – 7. Kallbadhus. –
8. Varmbadhus. – 9. Grand hotell Hellberg. – 10. Gamla
rådhuset. – 11. Stadshotell. – 12. Societetshus. –
13. Kyrka. – 14. Elektricitetsverk. – 15. Samskola. –
16. Folkskola. – 17. Järnvägsstation. – 18. Parken. –
19. Strömsdalen. – 20. Torskholmen.

blef staden reglerad och är nu mycket välbyggd,
hvarjämte i senaste tid gatorna väsentligt ha
förbättrats. (Senaste stadsplanen fastställdes
9 febr. 1917.) Af planteringar märkas den vackra
Parken, med musikpaviljong, midt i staden på det
forna torgets plats, Strömsdalen och Laholmen, där
8 juli 1917 restes en vacker minnessten (fig. 3) i
anledning af striden 1717 (se nedan). Bland offentliga
byggnader må främst nämnas det nya, ståtliga rådhuset
(fig. 4; uppf. 1917 efter ritningar af E. Thorburn),
skänkt till födelsestaden af grosshandlaren
A. F. Cavalli-Holmgren i Stockholm, kyrkan
(uppf. 1822), societetshuset, varmbadhuset, samskolan
och Crusellska stiftelsens sjukhem. Hamnen (se fig. 5)
är en af de rymligaste och bästa på västkusten
och under vanliga förhållanden isfri året om. Den
besöktes 1914 af 1,594 fartyg om 136,433 ton, och
därifrån utklarerades s. å. 1,593 fartyg med 136,096
tons dräktighet. Mest betydande är stenexporten
på England, Frankrike, Tyskland och Argentina. I
hamnafgifter och grundpenningar erlades 1914 20,301
kr. 89 öre. Stadens egen handelsflotta är obetydlig,
sedan de gamla segelfartygen försvunnit. 1914
egde staden 14 fartyg om 2,843 bruttoton, hvaraf 3
ångbåtar. I staden äro förlagda Strömstads sjömanshus,
där 1914 voro inskrifna 11 fartygsbefälhafvare,
25 styrmän, 6 maskinister och 1,099 sjömän, vidare
expeditionerna för S:s sjörullföringsområde och
för S:s landstormsbataljon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free