- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
547-548

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Styrlander, Andreas Vilhelm - Styrlastighet - Styrlastighetsmoment - Styrledning - Styrlinje - Styrman - Styrmansbref - Styrmanshemman - Styrmanskonst - Styrmansmat - Styrmans- och artilleriskolorna - Styrmaskin - Styrmaskinrum - Styrmedel - Stürmer, Boris Vladimirovitj - Styrmer Kåresson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellersta domsaga i Andra kammaren, där han kvarstod
till 1905, då han för sjukdom drog sig tillbaka. S.,
som tillhörde först folkpartiet, sedan liberala
samlingspartiet, var äfven i riksdagen ifrig förkämpe
för nykterhetssträfvandena. J. C.

Styrlastighet, skpsb. Se Djupgående.

Styrlastighetsmoment, skpsb., den produkt af vikt
i ton och längd i m., som vid förflyttning af
en tyngd långskepps i ett fartyg ändrar dettas
Styrlastighet 1 cm. Styrlastighetsmomentet =
P. (R-a). sin v, där P är fartygets deplacement, R-a
dess långskeppsmetacenterhöjd och v vinkeln mellan
vattenlinjerna före och efter förflyttningen,
sin v således i detta fall = 0,01/L, där L är fartygets
längd. För fartyg af vanlig form kan
styrlastighetsmomentet approximativt antas vara 1/100
af deplacementet. Jfr Djupgående, Metacentrum och
Styfhet. C. K. S.

Styrledning, skpsb. Se Styrinrättning.

Styrlinje, mat. Se Direktris.

Styrman, sjöv. 1. Underofficer inom
örlogsflottan. Under vaktgöring är
styrmannens åliggande att verkställa loggning
och lodning, att tillse, att anbefalld kurs
styres, att föra däcksloggboken samt biträda
navigeringsofficeren. Äldste styrmannen är
uppbördsman och har som sådan tillsyn öfver
vattenförrådet, styrinrättningen, ankarkättingarna,
ballastens stufning samt biträder äfven vid
navigeringen. Uppbördsstyrmannen benämndes före 1868
ansvarsstyrman, enär han då, närmast inför chefen,
hade ansvaret för navigeringen, men detta är sedan
dess öfverfördt på "navigeringsofficeren" (se
d. o.). Den tiden voro styrmansgraderna tre, nämligen:
k. flaggstyrman, öfverstyrman och understyrman, men
de äro nu blott två, hvilkas innehafvare benämnas
flaggunderofficer l. flaggstyrman, likställd
med fanjunkare, samt underofficer af 2:a graden
1. styrman, likställd med sergeant af 1:a kl. vid
armén. Jfr Flaggunderofficer och Underofficer.
- 2. Närmaste man l. män till befälhafvaren
å handelsfartyg. På större handelsfartyg finnas
ända till fyra styrmän, hvilka turvis tjänstgöra
som vaktbefälhafvare, där icke två äro placerade på
samma vakt. Till styrmans befattning hör särskildt
att gå befälhafvaren till handa vid seglatsen och
därtill hörande observationer och beräkningar, att
biträda vid skeppsdagbokens förande samt att utöfva
uppsikt öfver den öfriga besättningen och tillsyn på
fartyg, skeppsredskap och proviant. Vid lastning och
lossning för han anteckning öfver godset och ansvarar
inför befälhafvaren för allt hvad han mottar, så
ock för godsets stufning. För att kunna anställas
som styrman på svenskt handelsfartyg erfordras att
inneha åtminstone styrmansbref, för hvars
erhållande kräfves: a) att vara svensk undersåte och
ha fyllt 19 år samt ega normalt färgsinne och god
synförmåga och hörsel, b) att ha, efter uppnådd ålder
af 14 år, farit till sjöss i 12 månader på segelfartyg
samt minst 12 månader i europeisk eller vidsträcktare
fart, c) att vid någon af rikets navigationsskolor ha
aflagt styrmansexamen. - I forna tider var fartygets
navigering anförtrodd åt en s. k. styrman, som
skulle vara förtrogen med de trängre farvattnen och där själf
styra fartyget, hvarigenom han ock gjorde skäl för
namnet. Jfr Kapten. R. N.

Styrmansbref. Se Styrman 2.

Styrmanshemman. Se Lotshemman.

Styrmanskonst, sjöv. Se Navigation, sp. 632.

Styrmansmat (se Mat), sjöv., styrmans medhjälpare.

Styrmans- och artilleriskolorna. Se Sjökrigsskolan.

Styrmaskin, skpsb. Se Styrinrättning.

Styrmaskinrum, skpsb., det rum, som utgör
uppställningsplats för styrmaskinen. På större
örlogsfartyg är styrmaskinrummet ett vattentätt
rum under pansardäck, vanligen beläget helt
nära rodret. Jfr Styrinrättning. C. K. S.

Styrmedel. Se Styrningsmedel.

Stürmer, Boris Vladimirovitj, rysk ämbetsman och
politiker, f. 1848, d. i sept. 1917, anställdes 1872
i justitieministeriet och erhöll kort därpå jämväl en
hofcharge, blef 1888 kammarherre och förestod under
14 år hofministeriets korrespondensdepartement. 1892
blef S. guvernör i Tver, 1894 i Novgorod och senare
i Jaroslavl, utnämndes 1896 till hofmästare och blef
1902 Pleves adjoint i inrikesministeriet. Såväl
under sin guvernörstid i Tver som i sin egenskap
af Pleves närmaste medhjälpare åsamkade han sig
mycken ovilja i frihetsvänliga kretsar genom det
godtyckliga administrativa förtryck han bidrog att
utöfva. Efter mordet på Pleve (1904) drog sig S. för
en tid tillbaka ur aktiv förvaltningstjänst och
blef medlem af riksrådet. Han tillhörde den duglige
jordbruksministern Krivosjeins anhängare och var 1909
påtänkt till inrikesminister i den ministär denne då
hoppades få bilda. Däraf blef intet, men febr. 1916
kallades den då relativt bortglömde S. att som
premiärminister efterträda Goremykin. Han fortsatte
dennes reaktionära inrikespolitik, men misstänktes
på många håll för att inom utrikespolitiken
försiktigt förbereda en rysk separatfred med
centralmakterna, detta i all synnerhet sedan han
juli 1916 lyckats störta utrikesministern Sazonov
och själf öfvertaga utrikesportföljen. I riksduman
anklagades S. (nov.) öppet af kadettpartiets ledare
Miljukov för att förråda ryska statshemligheter åt
fienden och låta sig behärskas af "undergöraren"
Rasputin och andra "mörka krafter". Det våldsamt
framförda anfallet nödgade S. att afgå, men äfven
under sina närmaste efterträdare fortfor S. att bakom
kulisserna spela en inflytelserik politisk roll,
särskildt inom utrikespolitiken. I samband med ryska
revolutionens utbrott mars 1917 blef S. fängslad och
insatt i Peter-Paulsfästningen. En rättegång mot honom
för högförräderi förbereddes, men han afled, innan
rättsförhandlingarna hunnit vidtaga. V. S-g.

Styrmer Kåresson, vanligen kallad Styrmer frode
(den lärde), isländsk historiker, (födelseåret
okändt) d. 1245 som prior i Viðey kloster, var ej
någon själfständig författare eller forskare. Hans
verksamhet inskränker sig till bearbetning af äldre
skrifter, en bearbetning, som endast går ut på att
tillfoga historiska upplysningar af olika slag, utan
kritik och utan hänsyn till kompositionen. På sådant
sätt har han utvidgat "Landnámabók", som han äfven
har riktat med antikvarisk-topografiska


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free