Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stämpelpapper - Stämpelverket - Stämpelyxa - Stämpfli, Jakob - Stämpladt papper - Stämpling - Stämpling - Stämskruf - Stämstock - Stämton - Ständchen - Ständer - Ständermöten - Ständernas kontor - Ständernas obligationer - Ständerrat - Ständig befästning - Ständig besittningsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
punschskatten. Stänipelafgift för karaktärsfullmakter,
adelsbref, ordensbref o. s. v. är väsentligen att
betrakta som en rangskatt.
Stämpelpapper uppges vara en holländsk uppfinning. Det
kom till användning först i uppfinnarens fädernesland
1624. Andra länder följde exemplet: England 1671,
Frankrike 1673, Österrike 1686. I Sverige utfärdades
den första "Ordning och stadga om insegladt papper
eller charta sigillata" 4 dec. 1660. Afgiften har här,
ehuru ej alldeles utan afbrott, bestått till våra
dagar och behandlas efter 1809 års regeringsform
(§ 60) som en bevillning. Nu gällande förordning
ang. stämpelafgiften är utfärdad 19 nov. 1914, med
ändringar 19 juni 1917. Ärenden ang. stämpelväsendet
handläggas af Generalpoststyrelsen. Stämplarna
tillhandahållas allmänheten fr. o. m. 1915 års ingång
på samtliga postanstalter i riket och skola vara att
tillgå af följande slag, nämligen: helarksstämplar (i
valörer från 50 öre till 3 kr.), beläggningsstämplar,
enkla och dubbla (i valörer från 5 öre till 5,000
kr.), bank- och växelstämplar (i valörer från
5 öre till 100 kr.), öfverlåtelsestämplar för
fondpapper (i valörer från 5 öre till 500 kr.) och
punschstämplar (i valörer från 10 öre till 30 kr.). Om
de genom stämpelförsäljningen inflytande summorna
se Stämpelmedel. Om stämpelpappersförsäljningen i
Finland se Finlands stämpelkontor. (R. V.)
Stämpelverket. Se Manufakturstämpelverket.
Stämpelyxa, skogsv., verktyg, hvarmed man kan
inslå märken (stämplar) i träd eller stockar. Man
använder vid stämpling (se d. o. 2) för
afverkning en mindre yxa försedd med ett hvasst
järn vid hammarändan, som fasonerats efter det
märke, som man önskar anbringa. Vid inslåendet af
flottningsmärken användas äfven yxor med märken
både vid hammaren och vid den plats, där eggen
på en vanlig yxa finnes. Stämpelyxornas märkjärn
kunna vara antingen skarpa, då man med dem vill slå
in märken på trädens eller stockarnas sidor, eller
trubbiga, då märken skola slås in i stockarnas ändar.
W. E-n.
Stämpfli, Jakob, schweizisk statsman, f. 1820 i
Schüpfen i kantonen Bern, d. 1879 i Bern, var
först advokat, hvarjämte han uppträdde i "Berner
zeitung" som förkämpe för politisk radikalism. Ifrigt
yrkande på en reform af författningen, inkallades
han i regeringsrådet i sin kanton 1846 och blef där
ledare för finansväsendet, i hvilken egenskap han
genomdref införandet af direkt beskattning. 1849
blef S. regeringspresident i Bern, men afgick
1850 tillika med hela den radikala regeringen och
egnade sig därefter ånyo åt advokatyrket. Medlem
af det schweiziska nationalrådet 1849, blef
han 1854 invald i förbundsrådet, som hvars
president han tre gånger (1856, 1859 och 1862)
fungerade. 1863 lämnade han förbundsrådet för
att Öfvertaga ledningen af en bank i Bern.
(N. H-tz.)
Stämpladt papper, detsamma som stämpelpapper (se
d. o.).
Stämpling, åsättande af stämpel. 1. Bergsv. Se
Förbyggnad. - 2. Skogsh., utmärkande af de träd,
som vid en blifvande af verkning skola
fällas. På statens skogar märkas träden såväl
vid brösthöjd som vid roten, på enskilda skogar
däremot så godt som uteslutande vid brösthöjd. -
3. Åsättande af kronomärke (en k. krona) samt
justeringsdistriktets nummer och årtal vid justering
af längdmått, målkärl för torra och våta varor,
vedmått, vikter och vågar. Äfven förvarings-
och transportkärl få af justerare uppmätas och på
samma sätt stämplas. Jfr Kröning 2. - 4. Om
stämpling af fabriksalster se Varumärke. - 5. Om
stämpling af ädla metaller se Kontrollstämpling. -
6. Om stämpling af kort se
Kortstämplingsafgift. 2. W. E-n. 3. (K. A. W.)
Stämpling, jur. Se Komplott.
Stämskruf. Se Pianoforte, sp. 805.
Stämstock. Se Pianoforte, sp. 805.
Stämton (ty. stimmton), bättre röstton (lat. vox),
kallas den ton, som uppstår mellan röstbanden i
struphufvudet (se d. o.), då dessa närma sig intill
hvarandra, så att de genom luftströmmen från lungorna
försättas i dallring, och då de därvid uppkommande
vibrationerna äro regelbundna och tillräckligt
hastiga. Rösttonen är af två slag: bröstton,
då röstbanden i sin helhet vibrera, och falsett,
då ljudspringan (mellan röstbanden) icke är fullt
sluten framtill, hvadan röstbandens främsta parti
ej bringas att vibrera. - Språkljud, som alstras,
under det att röstton af ena eller andra slaget
frambringas, kallas pertonerade eller tonande
(andra, men sämre termer äro "klingande", "sonora",
"betonade" och "stämda"). Se Ad. Noreen, "Vårt språk"
(I, 372). Ad. N-n.
Ständchen, ty. (eg. litet musik på stående fot),
mus., serenad (se d. o.).
Ständer. Se Riksstånd och Stånd.
Ständermöten, term, som i Sverige användes
vanligast om möten af samtliga fyra riksstånden
(riksdag), men äfven om herredagar, utskottsmöten och
landskaps(provinsial)möten. Se Riksdag, Riksstånd,
Stånd, Ståndsriksdag och
Ståndsförfattning. S. B.
Ständernas kontor. Se Riksgäldskontoret.
Ständernas obligationer, Sveriges första
statsobligationer, utgåfvos af Kontributionsränteriet
(se d. o.) enligt en 1716 af Karl XII på Goertz’
förslag utfärdad förordning. De skulle utges i
valörer på 100 (se fig. å sp. 587 o. 588), 1,000,
5,000 och 10,000 rdr sp. och löpa med 6 proc. ränta,
och hvarje köpare af dylika skulle som säkerhet
erhålla inteckning i någon enskild medborgares
egendom, något, som bäst visar, hur litet den
privata eganderätten vid denna tid aktades. Som
framgår af benämningen, utfärdades de i ständernas
namn. Då det emellertid gick trögt med afsättningen
af dessa obligationer, användes de af kronan direkt
som betalningsmedel vid uppköp för dess räkning,
och liksom senare riksgäldssedlarna förvandlades
de 1717 därigenom till ett i den allmänna rörelsen
cirkulerande sedelmynt. De gingo nu i mindre valörer
och räntelösa under namnet myntsedlar (se d. o.).
Sv. B-n.
Ständerrat, ty. Se Schweiz, sp. 1272.
Ständig befästning. Se Befästningskonst, sp. 1196.
Ständig besittningsrätt (till kronohemman). Se
Åborätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
