- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
591-592

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängsel - Stängselanordningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jordvall planterad» pilhäckar. Sådana användas i Skåne
i stor utsträckning som stängsel kring ängsmarker
o. d. De äldsta svenska stengärdena kring
betesmarker synas ha varit byggda med afsikt liksom
uppgillrade, en sten tjocka, af rullstenar (jordsten,
"jordsuggor"). Först från 1700-talet göras de
fastare som kallmurar, af rullsten nedtill och
hällar upptill eller i trakter med lagrad bergart
endast af sådan (fig. 13; jfr ordet "mursten" =
de öfre lagren i ett stenbrott). Fasta stenmurar,
bogårdsmur, användes förr och kvarstå ännu i dag
med sina öfverhvälfda stigluckor (ingångar) kring
kyrkogårdar och privatparker. Särskild aftäckning
saknas eller utgöres af trätak eller tegeltak på trä
(t. ex. Nyköping). Med tegelpannor aftäcktes redan
under medeltiden tegelmurar. Järnstaket användas som
skydd kring grafvar, kyrkogårdar och parker redan
från 1600- och 1700-talen. (Jfr Smideskonsten.) De
enklaste utgöras af smala fyrkantjärn mellan öfver-
och underliggare, ofta med stolpar och sockel af
sten. På senare tider ha gallerverk af järntråd
blifvit alltmer brukliga kring gårdar och parker. De
uppbäras vanligen af vinkel- eller T-järnsståndare
(fig. 10).

Ett stängsels ogenomtränglighet beror dels på höjd och
styrka (jfr lagligt stängsel under art. Gärdsgård),
dels på svårigheten att krypa under eller klättra
öfver detsamma. Höga murar och täta höga plank, täta
starka höga gallerverk af järnstänger eller järntråd
ge icke foten fäste vid klättring. Afslutas de med
taggar eller ett par taggtrådar, ökas effektiviteten
i hög grad, i synnerhet om dessa trådar fästas i utåt
(eller utåt och inåt) framböjda vinkeljärn. Äfven
stengärden och låga torf- eller jordmurar kombineras
med gärdsgård eller på senare tider med de otrefliga
taggtrådsstängslen. Stenfot hindrar passage under
stängsel. Äfven ett stängsels bräcklighet kan utgöra
ett visst tillfälligt skydd genom det buller dess
raserande förorsakar (rutstaketet, stengärdena). Ett
stängsels lifslängd är beroende på materialets
varaktighet och sammanfogning, i främsta rummet
på dess skyddande för jordfuktigheten. Pålar pläga
skyddas genom neddoppning i tjära och därpå följande
bränning, en andra neddoppning i tjära och fin
sand. Murar af poröst, ej frostbeständigt material
skyddas genom en sockel af tätare material (granit,
betong på ytorna tjärad) samt en frostfri grund. Äfven
trästaket kunna göras med sockel (fig. 11); grunden
vanligen ej frostfri. Stengärden och s. k. kallmur
(utan bruk) behöfva ej frostfri grund. Järnstakets
ståndare nedsättas vanligen i sten- eller betongmur
(fig. 10); de moderna trådgallrens järnståndare
nedslås i jorden och stöttas vid grindhål och
hörn. Ett godt sätt att ge stadga åt ett staket
är kombinationen med stenpelare, såsom vid
vissa gamla kyrkogårdsinhägnader med järnstaket
på låg mur mellan tjocka murade stenpelare. Ur
skönhetssynpunkt äro dels enkla, fasta stängsel,
såsom murar och täta plank och de med öfverliggare
försedda, de bästa, dels, t. ex. vid parker, de
minst synliga, såsom de moderna järntrådsstaketen,
dels slutligen häckar, klippta kring tun, vilda
kring utmarker. - Om järnvägsstängsel so d. o.
L. I. W.

Stängselanordningar, krigsv., utföras i en eller
flera linjer framför kustbefästningar eller
lämpligare landningsplatser för att hindra
fientliga fartygs eller båtars framträngande
eller ock för att spärra trängre farleder och
afse sålunda att skydda mot öfverrumpling och att
tvinga den anfallande till strid i ställning, som
försvararen valt. Stängselanordningarna äro af flera
slag alltefter de i desamma ingående spärrmedlens
olika natur. Om sjöminor som spärrmedel se Mina 2,
sp. 564. Öfriga spärrmedel kunna vara antingen fasta
eller flytande. Fasta spärrmedel äro
sjöpalissader (se d. o.) eller försänkningar, som utföras
(i följd af den långa arbetstid de kräfva, vanligen
under fred) antingen af sten eller grus eller af
med sten eller grus lastade farkoster, som sänkas
(jfr Försänkning). Flytande spärrmedel, som afse
dels att omedelbart spärra, dels att göra fartygens
propellrar oklara, utgöras af stängselflottar,
bomstängsel, svåra kättingar och trossar (äfven
wires), förankrade greniga trän och timmerkors samt
propellersnärjare.
illustration placeholder
Fig. 1. Stängselflotte, sedd från långsidan och

uppifrån.

Stängselflottar (fig. 1) sammansättas af grofva trästammar
eller stockar i flera hvarandra korsande och väl
förbundna lag. För att hindra tilläggning af båtar
låter man de undre hvarfven skjuta ut några meter
utanför de öfre. Flottarna förenas med hvarandra
och stränderna medelst kättingar och förankras;
den mot fienden vända sidan kan förstärkas med plåt
e. d. och äfven anordnas för försvar. Bomstängsel
bestå af väl förankrade grofva och sammanlänkade
stockar med eller utan

illustration placeholder
Fig. 2. Bomstängsel. T. h. tvärgenomskärning.


kärna af järnstänger (fig. 2) eller ock af i
vattentäta skott afdelade och likaledes sammanlänkade
6-7 m. långa ståltuber. Bomstängslen böra förses
med ståltaggar för upprifning af torpedbåtars
bordläggningsplåtar och med nedhängande ståltrossnät
för att hindra undervattensbåtars inträngande eller
stålringnät för hejdande af torpeder samt läggas
i dubbla rader på sådant afstånd från hvarandra,
att en torpedbåt, som med hög fart lyckats komma
öfver främre stängsellinjen, hejdas af den bakre.
Öfver farleden spända svåra kättingar och trossar
måste uppbäras af bojar och läggas i 2 rader på samma
sätt som bomstängsel. Greniga trän och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free