- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
603-604

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stärkelsesocker - Stärkelseträd - Stärkelsevärde - Stärkered - Stärkringar - Stärner, Alfred - Stäuk-edne - Stöber, Daniel Ehrenfried - Stöber, Daniel August Ehrenfried - Stöber, Ludwig Adolf - Stöbernde hunde - Stöcker (Stoecker), Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stärkelsesirap och stärkelsesocker äro i många länder af
stor betydelse. Då dessa produkter, i motsats till
vanligt socker och sirap, ej äro belagda med någon
tillverkningsafgift, kunna de vid rationell drift
tillverkas väsentligt billigare än dessa. Deras
smak är något svagare söt än rörsockrets, och
näringsvärdet är alldeles detsamma som hos motsvarande
mängd rörsocker. I Tyskland har stärkelsesirap stor
användning vid tillverkning af marmelad, karameller
och andra konditorivaror samt i hushållen. I England
används den i stor utsträckning som maltsurrogat vid
tillverkning af maltdrycker. Sveriges tillverkning
af stärkelsesirap och stärkelsesocker var 1914: 2,0
mill. kg., med ett värde af 786,338 kr. Fabrikernas
antal var (1910) 7 st. Litt.: H. Wichelhaus, "Der
stärkezucker" (1913).
K. A. V-g.

Stärkelseträd, bot., sådana träd, hos hvilka
reservstärkelsen i veden och märgen förblir oförändrad
från hösten till våren. Hit höra löfträd med hård
ved. Till fett-träden (se d. o.) höra löfträd med
mjuk ved och barrträden.
G. L-m.

Stärkelsevärde, landtbr. Se Fodermedel, sp. 698.

Stärkered, socken. Se Starrkärr.

Stärkringar, bygnk. Se Hvalf, sp. 1390.

Stärner, Alfred, nykterhetsifrare, tidningsman,
f. 16 jan. 1864 i Grums, Värmlands län, var till
en början typograf, men blef senare medarbetare
i olika tidningar och är sedan 1890 redaktör
och utgifvare af "Bärgslagsbladet" i Köping. I
rösträtts- och folkriksdagsrörelserna på 1890-talet
deltog S. verksamt och var folkriksdagsman
1893 och 1896. Han är led. af Godtemplarordens
verkställande råd och fungerar sedan några år
tillbaka som ordens valintendent. S. är medlem
af frisinnade landsföreningens förtroenderåd, var
1909-11 riksdagsman för Köping, Nora m. fl. städer
i Andra kammaren och vid dessa års riksdagar
led. af tillfälligt utskott. S. är sedan 1912
riksdagsman för Västernorrlands län i Första
kammaren och har varit led. af lagutskottet 1912-18.
T-s.

Stäuk-edne. Se Mytologi, sp. 173.

Stöber. 1. Daniel Ehrenfried S., tysk författare,
f. 1779 i Strassburg, d. där 1835, var under det
franska herraväldet i Elsass verksam där för tyska
språket och kulturen genom öfversättningar och
originalarbeten af skilda slag; högsta poetiska
värdet ha hans humoristiska visor på elsassiskt
landsmål. Hans Sämtliche gedichte und kleine
prosaische schriften
utkommo i 4 bd 1835 -36. -
2. Daniel August Ehrenfried S., den föregåendes
son, författare, f. 1808 i Strassburg, d. 1884 i
Mülhausen, var lärare och bibliotekarie, bidrog
liksom sin fader och sin broder (se S. 3) i hög
grad till tyskhetens främjan i Elsass. Han utgaf
dikter, litteraturhistoriska, kulturhistoriska
och biografiska arbeten samt var verksam äfven som
folklorist. Nämnas kunna Elsässisches volksbüchlein
(1842; 2:a uppl. 1859), Die sagen des Elsasses
(1851-52; ny uppl. 1892-96) och tidskriften "Alsatia"
(1850-75). - 3. Ludwig Adolf S., den föregåendes
broder, författare, f. 1810 i Strassburg, d. 1892
i Mülhausen, kyrkoherde och öfverskolråd, var en
betydande humoristisk dialektskald (Gedichte, 1845;
2:a uppl. 1893).

Stöbernde hunde [honde; ty., "snokande hundar"],zool. Se Hunden, sp. 1311.

illustration placeholder

Stöcker (Stoecker), Adolf, tysk präst och
socialpolitiker, f. 11 dec. 1835 i Halberstadt,
d. 8 febr. 1909 i Gries vid Bozen, studerade
teologi i Halle och Berlin, prästvigdes 1862,
blef militärpastor i Metz 1871, var hofpredikant
i Berlin 1874-90 och verkade därefter i Berliner
stadtmission, som under hans ledning från 1877 erhöll
mycket betydande omfattning. S., till sin religiösa
och teologiska läggning mycket konservativ, var
som religiös folktalare en verklig storman. Det
kyrkliga Berlin erhöll icke minst genom hans
predikan en annan prägel än förut. S. kom till
Berlin i en för det kyrkliga lifvet mycket kritisk
period. Den religiösa och etiska lyftningen under det
fransk-tyska kriget 1870-71 hade snabbt lämnat rum
för ett genom de franska milliarderna väckt vildt
spekulationsraseri, för kulturkampens uppslitande
strider och en antireligiös, delvis revolutionärt lagd
socialism. Det är S:s stora ära, att han under dylika
omständigheter hade mod att med klart uttalad kristlig
bekännelse kasta sig in i det offentliga lifvet. Han
drefs därtill af sin starka sociala medkänsla och
sin tro på kristendomens sociala uppgift. Härvid
visade han sig som en föregångsman, gifvande
väckelse och impulser på vidt skilda håll. Till
sin egen olycka trodde han sig kallad att spela
en aktiv politisk roll. Hans första försök, 1878,
att bilda ett kristlig-socialt parti misslyckades
visserligen till en början, men ansatsen hade stor
betydelse. Tillsammans med sin vän, nationalekonomen
A. Wagner, utarbetade han nu ett på katedersocialismen
byggdt, kristlig-socialt program, för hvilket han
sedan rundt om i Tyskland kämpade med brinnande
hänförelse och oförliknelig agitatorisk förmåga. De
kristligt sociale förkastade socialdemokratien såsom
opraktisk, okristlig och ofosterländsk, eftersträfvade
en arbetarnas fredliga organisation, en minskning af
klyftan mellan fattig och rik och åvägabringandet af
större ekonomisk trygghet för arbetarna. Ett kraftigt
ingripande från statens sida förordades. Kristendomen
betraktades som allmän etisk princip för det sociala
handlandet. S. lyckades småningom samla ett kristligt
socialt parti, visserligen icke af industriarbetare,
utan af småhandlande, mindre handtverkare o. d. På
grund af S:s personliga ställning kom emellertid
detta parti att hufvudsakligen stödja den preussiska
konservatismen i dess kamp mot politisk och kyrklig
liberalism. Som medlem af preussiska landtdagen
1879-98 anslöt sig nämligen S. till det konservativa
partiet, hvilket inverkade också på hans ställning i
tyska riksdagen, af hvilken han var medlem 1881-93
och 1898-1908. 1884 stod S. på höjden af anseende,
älskad af många och hatad af många. Men hans fall
var nära förestående.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free