Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stärkelsesocker - Stärkelseträd - Stärkelsevärde - Stärkered - Stärkringar - Stärner, Alfred - Stäuk-edne - Stöber, Daniel Ehrenfried - Stöber, Daniel August Ehrenfried - Stöber, Ludwig Adolf - Stöbernde hunde - Stöcker (Stoecker), Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stärkelsesirap och stärkelsesocker äro i många länder af
stor betydelse. Då dessa produkter, i motsats till
vanligt socker och sirap, ej äro belagda med någon
tillverkningsafgift, kunna de vid rationell drift
tillverkas väsentligt billigare än dessa. Deras
smak är något svagare söt än rörsockrets, och
näringsvärdet är alldeles detsamma som hos motsvarande
mängd rörsocker. I Tyskland har stärkelsesirap stor
användning vid tillverkning af marmelad, karameller
och andra konditorivaror samt i hushållen. I England
används den i stor utsträckning som maltsurrogat vid
tillverkning af maltdrycker. Sveriges tillverkning
af stärkelsesirap och stärkelsesocker var 1914: 2,0
mill. kg., med ett värde af 786,338 kr. Fabrikernas
antal var (1910) 7 st. Litt.: H. Wichelhaus, "Der
stärkezucker" (1913).
K. A. V-g.
Stärkelseträd, bot., sådana träd, hos hvilka
reservstärkelsen i veden och märgen förblir oförändrad
från hösten till våren. Hit höra löfträd med hård
ved. Till fett-träden (se d. o.) höra löfträd med
mjuk ved och barrträden.
G. L-m.
Stärkelsevärde, landtbr. Se Fodermedel, sp. 698.
Stärkered, socken. Se Starrkärr.
Stärkringar, bygnk. Se Hvalf, sp. 1390.
Stärner, Alfred, nykterhetsifrare, tidningsman,
f. 16 jan. 1864 i Grums, Värmlands län, var till
en början typograf, men blef senare medarbetare
i olika tidningar och är sedan 1890 redaktör
och utgifvare af "Bärgslagsbladet" i Köping. I
rösträtts- och folkriksdagsrörelserna på 1890-talet
deltog S. verksamt och var folkriksdagsman
1893 och 1896. Han är led. af Godtemplarordens
verkställande råd och fungerar sedan några år
tillbaka som ordens valintendent. S. är medlem
af frisinnade landsföreningens förtroenderåd, var
1909-11 riksdagsman för Köping, Nora m. fl. städer
i Andra kammaren och vid dessa års riksdagar
led. af tillfälligt utskott. S. är sedan 1912
riksdagsman för Västernorrlands län i Första
kammaren och har varit led. af lagutskottet 1912-18.
T-s.
Stäuk-edne. Se Mytologi, sp. 173.
Stöber. 1. Daniel Ehrenfried S., tysk författare,
f. 1779 i Strassburg, d. där 1835, var under det
franska herraväldet i Elsass verksam där för tyska
språket och kulturen genom öfversättningar och
originalarbeten af skilda slag; högsta poetiska
värdet ha hans humoristiska visor på elsassiskt
landsmål. Hans Sämtliche gedichte und kleine
prosaische schriften utkommo i 4 bd 1835 -36. -
2. Daniel August Ehrenfried S., den föregåendes
son, författare, f. 1808 i Strassburg, d. 1884 i
Mülhausen, var lärare och bibliotekarie, bidrog
liksom sin fader och sin broder (se S. 3) i hög
grad till tyskhetens främjan i Elsass. Han utgaf
dikter, litteraturhistoriska, kulturhistoriska
och biografiska arbeten samt var verksam äfven som
folklorist. Nämnas kunna Elsässisches volksbüchlein
(1842; 2:a uppl. 1859), Die sagen des Elsasses
(1851-52; ny uppl. 1892-96) och tidskriften "Alsatia"
(1850-75). - 3. Ludwig Adolf S., den föregåendes
broder, författare, f. 1810 i Strassburg, d. 1892
i Mülhausen, kyrkoherde och öfverskolråd, var en
betydande humoristisk dialektskald (Gedichte, 1845;
2:a uppl. 1893).
Stöbernde hunde [honde; ty., "snokande hundar"],zool. Se Hunden, sp. 1311.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>