Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suavius, Lambert - Suawua - Sub - Subadar - Subaeratus - Subakut - Subalpin - Subaltern - Subalternation - Sub-Apenninerna - Subaraknoidalanestesi - Sub-Ardennerna - Subarktisk - Subassemang - Subbas - Subbert - Subbotniki - Subbrakycefal - Subcantor - Sub conditione - Subcortikala ganglier - Subdekan - Subdelegacion - Subdiakon - Sub dio - Subdivision - Subdivision - Subdolikocefal - Subdominant - Subduktion - Suber - Suberin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kopparstickare, som arbetade i Liège i midten af
1500-talet. Han stack dels efter sin svåger Lambert
Lombards (oriktigt kallad "Sustermans") målningar,
dels egna kompositioner, bland hvilka må nämnas Petrus
och Paulus helande de lame, Lasarus’ uppväckande och
främst serien Kristus och apostlarna, utförd 1545-48.
O. G-g.
Suawua, namn på berberna (se Berber, sp. 1401).
Sub, lat., under; i sammansättningar, ofta med
bet. närliggande, närstående (t. ex. subalpin), eller
angifvande en försvagning af begreppet, svagt, nästan
(t. ex. subakut, subdolikocefal). I sammansättningar
assimileras det vanligen till suc- framför c, till suf-
framför f och till sup- framför p. o. s. v. - Om sub
ingående i nummerbeteckning å hemmansdel se Subnummer.
Subadar (Subáhdár), indisk ämbetstitel,
som af Delhihärskarna sedan Aurangzibs tid gafs åt
ståthållaren öfver en större provinskomplex (súbah),
medan den subadaren underordnade styresmannen öfver
en till komplexen hörande provins kallades nawab (se
d. o.). Småningom blef subadarämbetet ärftligt och
dess innehafvare faktiskt själfständig. Mest bekanta
äro subadarerna öfver Syd-Indien (med underlydande
nawab i Karnatik) samt öfver Bengalen, Behár and
Orissa, där Ali Vardi kan (d. 1756) under denna titel
grundlade ett stort rike, hvilket hans sonson och
efterträdare Siraj-ud-daula förlorade efter sitt
nederlag 1757 vid Plassey mot engelsmännen under
Clive. V. S-g.
Subæratus (näml. nummus, mynt), plur. subærati,
lat. ("innertill af koppar", af sub, under, och æs,
gen, æris, koppar), fornromerskt kopparmynt med
tunn silfverplätering. Sådana falska silfvermynt
(mest denarer) utsläpptes af staten själf stundom
under republikens senare skeden och talrikt under
kejsartiden, i synnerhet af Caligula och Claudius. Jfr
Mynt, sp. 51.
Subakut, nästan akut. Se Akut sjukdom.
Subalpin, bot. Se Växtgeografi.
Subaltern [-tärn; fr. subalterne, af lat. sub,
under, och alternus, den andre], underordnad
tjänsteman. Ordet används särskildt om
subalternofficerare, d. v. s. de till löjtnants-
och underlöjtnantsgraderna eller motsvarande grader
hörande officerarna.
Subalternation (lat. subalternatio, underordnande),
log., underordnande af ett begrepp under ett annat
begrepp, som omfattar det i sitt omfång (arten under
släktet), och likaledes af ett omdöme under ett annat
omdöme (det partikulära omdömet under det universella
med samma subjekt och predikat och oförändrad
kvalitet). Det underordnande begreppet eller omdömet
säges vara subalterneradt, det öfverordnande
subalternerande. Subalternationsslut är det
omedelbara slutandet från det subalternerande omdömets
sanning till det subalternerades (formel: Alla S äro
P, alltså måste några vissa S vara P, eller Inga S
äro P, alltså kunna ej dessa bestämda S vara P) och
från det subalternerades falskhet till falskheten af
det subalternerande (om man icke kan säga, att dessa
vissa S eller detta enskilda S är P, så kan man heller
icke påstå, att alla S äro P). Jfr Omdöme och Slut.
S-e.
Sub-Apenninerna. Se Apenninerna.
Subaraknoidalanestesi. Se Kokain, sp, 493.
Sub-Ardennerna. Se Ardennerna, sp. 1397.
Subarktisk, bot. Se Växtgeografi.
Subassemang (fr. soubassement), bygnk., lägre del
af en byggnadskonstruktion, sammanhängande sockel
under en fasad eller kolonnrad. Under gotiken
dekorerades subassemangens yta ofta mycket rikt
och försågs ibland med symboliska eller groteska
basreliefer. I renässansbyggnader och äfven under
därpå närmast följande sekler finner man ofta
exempel på subassemang, som dekorerats "à bossages"
(se Bosse). L. W:son M.
Subbas, mus., en 16 eller 32 fots gedacktstämma i
orgeln, mest i pedalen. Kallas äfven untersatz.
Subbert, i uttrycket "hela subberten", hela skräpet,
hela rasket, är sannolikt af medellågtyskt ursprung
och afledning af ett verb med betydelsen grumla,
smutsa. Jfr A. Noreen, "Vårt språk", III: 491.
Subbotniki, ry. Se Sabbatarier 2.
Subbrakycefal (af lat. sub, under, och brakycefal, se
d. o.), svagt kortskallig (se Människoraser, sp. 275).
Subcantor (af lat. sub, under, och cantor, sångare),
underkantor, andre kyrkosångare. Se Succentor.
Sub conditione, lat. Se Conditio.
Subcortikala ganglier (af lat. sub, under, och
cortex, hjärnbarken), anat. Se Hallucination,
sp. 1156.
Subdekan, dekanens substitut, som hjälpte dekanen
i hans ämbete.
Subdelegación [sob -thiå’n] kallas i Chile en
underafdelning af departement och territorier. Inalles
finnas 896 sådana "subdelegationer", hvilka i sin
ordning delas i 3,209 "distritos". J. F. N.
Subdiakon, underdiakon. Se Diakon.
Sub dio l. Sub Jove, lat., under bar himmel, emedan
Juppiter (dius) eg. är en personifikation af den
strålande dagshimmelen.
Subdivision (af lat. sub, under, och divisio,
delning), log., underindelning, indelning
af någon indelningslem i en föregående
indelning. Ex. figurer indelas i rätliniga och
krokliniga; de rätliniga figurerna indelas i
tresidiga, fyrsidiga och mångsidiga. - Jfr Indelning.
S-e.
Subdivision [sa’b divi’ sn], eng., förv. Se Indien,
sp. 519.
Subdolikocefal (af lat. sub, under, och dolikocefal,
se d. o.), svagt långskallig (se Människoraser,
sp. 275).
Subdominant, mus., underdominant. Se Dominant.
Subduktion (lat. subdu’ctio), fråndragande,
undandragande.
Suber, lat., kork (se d. o.).
Suberin (af lat. suber, kork) l. Korkämne, kem.,
hvad som återstår olöst, när korkpulver behandlas
med lösningsmedel efter en metod, liknande den, som
nyttjas vid framställning af ren cellulosa. Suberin,
som antagligen är en blandning af flera substanser,
bildar ett lätt, vax- eller fettartadt, elastiskt,
rödgrått ämne, med bibehållen cellstruktur. Efter
behandling med kalilut färgas suberin rödviolett,
om det fuktas med jodhaltig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
