- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
707-708

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Summa appellabilis - Summae conscientiae casuum - Summand - Summanus - Summa revisibilis - Summarisk - Summa summarum - Summation - Summeln - Summ-episkopat - Summera - Summerside - Summister - Summitates - Summit city - Summun bonum - Summum crede nefas animam praeferre pudori - Summum jus, summa injuria - Summus episcopus - Summus pontifex - Sumner, Charles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprimgliga lydelse. Från härads- och kämnärsrätter
(med undantag för kämnärsrätten i Stockholm) var väl
vad tillåtet oafsedt sakens värde, men mot lagmans-
och rådstufvurättsdom fick vädjas, endast såframt
"hufvudsaken med ränta och afgäld, som fordras"
öfversteg 50 dal., oberäknadt rättegångskostnaden. Om
tvisten rörde något, som ej kunde till visst värde i
penningar uppskattas, var vad städse tillåtet. (Se
kap. 25 §§ 6, 7, 11, 16 och 17 Rättegångsb. i
dess ursprungliga affattning.) Grunden till dessa
bestämmelser om summa appellabilis, liksom öfver
hufvud till de stadganden i sådant afseende,
som förekomma i nyare utländsk lagstiftning, var
hufvudsakligen den, att man ville förekomma högre
rätts belastande med en alltför dryg arbetsbörda. I
samband med lagmans- och kämnärsrätternas upphäfvande
genom förordn. 18 april 1849 försvunno ifrågavarande
bestämmelser ur vår rätt. Om den begränsning i fråga
om fullföljden från hofrätt till högsta instansen,
som består enligt svensk rätt, se Summa
revisibilis
. E. K.

Summæ conscientiæ casuum, lat. Se Kasuistik,
sp. 1235, och Moralteologi, sp. 1060.

Summand, mat. Se Summa.

Summanus, fornromersk "specialgud" (se Romerska
riket
, sp. 765) för natthimmelen, dyrkades från
uråldriga tider på Kapitolium i Rom, i förbindelse
med Juppiter, daghimmelens representant. S:s
stod af lera träffades 278 f. Kr. af blixten, och
guden fick sedan ett tempel vid Circus maximus.
J. C.

Summa revisibilis (lat., "summa, för hvilken vad
till högsta instans får göras"), jur. Grundsatsen om
summa revisibilis innebär i svensk rätt, att det i
mål ang. sådant, som har förmögenhetsvärde, icke är
tillåtet att fullfölja talan från hofrätt till högsta
instansen. Bestämmelsen därom är gifven i kap. 30 §
5 Rättegångsb., sådant lagrummet lyder enligt lag 14
maj 1915. I denna § stadgas, att hofrätts slutliga
utslag i dit fullföljdt tvistemål eller ärende,
rörande penningar eller sådant, som kan skattas
i penningar, ej må öfverklagas, när värdet af
hvad parten tappat i hofrätten uppenbarligen icke
uppgår till 1,500 kr., dock att, om målet jämväl rör
sådant, som ej kan skattas i penningar, och utslaget
därutinnan gått parten emot, han eger fullfölja talan
i målet. Detta stadgande har tillkommit i syfte att
minska antalet fullföljda mål i högsta instansen
och sålunda undanröja den fara för rättskipningen,
som den sedan länge fortskridande ökningen af
arbetsbalansen i denna instans innebar. Stadgandet
är emellertid icke ovillkorligt. Enligt kap. 30 §
13 Rättegångsb. kan på ansökan af part tillstånd till
fullföljd i mål, där fullföljd är jämlikt det förut
anmärkta stadgandet utesluten, beviljas af konungen,
d. v. s. af en för ändamålet inrättad särskild
afdelning af Högsta domstolen, bestående af 3 led.,
den s. k. dispensafdelningen. Sådant tillstånd kan
beviljas i två olika fall: dels då det för enhetlig
lagtolkning eller rättstillämpning är af synnerlig
vikt, att partens talan varder af konungen pröfvad,
dels då parten visar, att talans fullföljande för
honom skulle ha synnerlig betydelse utöfver det mål,
hvarom fråga är. Se E. Kallenberg, "De ordinära
devolutiva rättsmedlen i den
svenska civilprocessen’’ (1915), och
K. Schlyter, "Summa revisibilis" (s. å.).
E. K.

Summarisk. Se Summa 1.

Summa summarum. Se Summa 1.

Summation (jfr Summa), summering, hopräkning (se Summa
1). - Summationsfärg, fys., blandning af två eller
flera spektralfärger (jfr Färg). - Summationsmätare,
elektrot. Se Ampèretimmemätare. - Summationstoner,
fys., ett af Helmholtz upptäckt nytt slag af
kombinationstoner (se d. o.).

Summeln, insjö i Näs härad, Värmlands län, 50
m. ö. h., 6,2 kvkm., af rinner till Harefjorden
(45 m. ö. h., 18,1 kvkm.), hvars aflopp är Byälfven.

Summ-episkopat. Se Biskop, sp. 482 och 485, och
Summus episcopus.

Summera. Se Summa 1.

Summerside [sa’mosäid], stad på norra kusten af Prins
Edvards ö. 2,678 inv. (1911). En stor del af koloniens
utrikeshandel går öfver S. J. F. N.

Summister. Se Summa 2.

Summitates (lat., "toppar"), farm., grentoppar
af växter, särskildt buskar, hvilka, hela eller
sönderskurna, utgöra medicinskt använda droger,
t. ex. S. Sabinæ af Juniperus Sabina L. (se
Juniperus), förr upptagna i Sv. farmakopén
under benämningen Ramuli Sabinæ, samt S. Scoparii
(äfven Cacumina l. Herba Scoparii) af Sarothamnus
scoparius
Wimm. (synon. Spartium scoparium
L.; se Sarothamnus), S. Centaurii minoris
(se Erythræa) och S. hyperici (se Hypericum).
C. G. S.

Summit city [sa’mit si’ti]. Se Fort Wayne.

Summum bonum, lat. Se Bonum.

Summum crede nefas animam praeferre pudori, lat.,
"skamligt det är utan gräns att offra sin heder för
lifvet", en hexameter ur Juvenalis’ satirer.

Summum jus, summa injuria, lat., största rätt,
största orätt (den stränga rättvisan kan ofta bli den
största orättvisa). Uttrycket är hämtadt från Cicero
("De officiis").

Summus episcopus, lat., "högste biskop", en i de
protestantiska länderna stundom använd benämning
på landsfursten såsom landets högsta myndighet
äfven i kyrkligt hänseende. Termen framträdde i
Tyskland mot slutet af 1500-talet, var sedan en
längre tid ur bruk, men blef ganska gängse under
1800-talet också i Sverige. Den anknyter vid det
s. k. episkopalsystemet en kyrkorättslig teori, som
sökte ge den förklaringen på de tyske landsfurstarnas
kyrkliga myndighet under 1500-talet, att de i vissa
fall öfvertagit biskoparnas jura episcopalia. Den
moderna kyrkorätten utdömer termen såsom
vilseledande. Hvad den svenska kyrkoförfattningen
angår, vet hvarken 1686 års kyrkolag eller
Regeringsformen om något konungens summepiskopat.
E. M. R.

Summus pontifex, lat. ("öfverste präst"), en titel
på påfven. Jfr Pontifices.

Sumner [sa^mne], Charles, nordamerikansk statsman,
f. 6 jan. 1811 i Boston, d. 11 mars 1874 i Washington,
blef 1834 advokat och egnade sig vid sidan af
denna verksamhet åt djupgående rättsvetenskapliga
studier, bl. a. under en treårig vistelse i Europa
1837-40. 1845 slog han in på


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free