- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
713-714

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundals härad - Sundals-Ryr - Sundalsören - Sundaneser - Sundarbans - Sundasundet - Sundasänkan - Sunday island - Sundaöarna - Sundbakken - Sundberg, Eugène - Sundberg, Karl (Carl) Gustaf - Sundberg, Anton Niklas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nordals, Sundals och Valbo domsaga. Nordals och
Sundals härads tingslag samt Sundals fögderi
och omfattar socknarna Bolstad, Grinstad, Gestad,
Erikstad, Frändefors, Brålanda, Sundals-Ryr. 58,804
har. 12,553 inv. (1916).

Sundals-Ryr, socken i Älfsborgs län, Sundals
härad. 9,335 har. 1,378 inv. (1916). Annex till
Frändefors, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.

Sundalsören. Se Sundalen.

Sundaneser. Se Java, sp. 1314, och Sundaöarna.

Sundarbans [sö’ndobans], Sanderbunds l. Sanderbands
kallas en del af det deltaland, som Ganges bildar
vid sitt utlopp i Bengaliska viken. Det sträcker sig
från Huglis mynning österut till Meghnas omkr. 260
km. samt begränsas mot inlandet af distrikten
Bakarganj, Khulna och 24 Parganas. Det har aldrig
blifvit kartlagdt och föremål för folkräkning,
men anses utgöra omkr. 16,900 kvkm. (inberäknadt
vatten). S. bestå af en mängd, genom uppslamning
bildade och tillväxande, träskartade öar, skilda
af en labyrint af hufvudsakligen endast för
infödingarnas fartyg segelbara kanaler. Dessa öar
äro till stor del bevuxna med täta snår, hvilka
liksom själfva flodgrenarna äro tillhåll för en
ytterst rik djurvärld: tigrar, bufflar, vildsvin,
apor, krokodiler o. a. Försök till röjning och odling
ha haft ringa framgång, men S. är af värde för sin
skog. Karaktärsträdet är sundri (se d. o.),
hvaraf området sannolikt fått sitt namn.

Sundasundet, sund i Indiska arkipelagen, skiljer
öarna Sumatra och Java samt förenar Indiska hafvet
med Sundahafvet. Det är 225 km. långt och ända
till 185 km. bredt, dock på sitt smalaste ställe
endast 22 km. Flera öar hoptränga farvattnet
än mera. Bland dessa är den genom eruptionerna
1883 sorgligt ryktbara ön Krakatau (se d. o.).
(J. F. N.)

Sundasänkan. Se Sundagrafven.

Sunday island [sa’ndi åYlond]. Se Kermadecöarna.

Sundaöarna (se kartorna till art. Asien) är vanligen
det gemensamma namnet för den rad af öar i Indiska
arkipelagen, som sträcker sig från halfön Malakka
till Nya Guinea. De delas i Stora Sundaöarna: Sumatra,
Bangka, Billiton, Java, Borneo och
Celebes med deras tillhörande kustöar, samt Små Sundaöarna:
Bali, Lombok, Soembawa, Flores, Soemba, Adoenara,
Solor, Lomblen, Pantar, Alor, Wetar, Timor,
Sydöstöarna samt Timorlaoet. Tillsammans ha S. en
areal af 1,644,300 kvkm. och en folkmängd af omkr. 40
mill. inv. Under nederländskt välde lyda omkr. 1,5
mill. kvkm., under brittiskt omkr. 200,000 kvkm. och
under portugisiskt 19,000 kvkm. (östra Timor). - En
på naturhistoriska förhållanden grundad indelning
sätter gränsen för S. i öster till Makassarsundet
(mellan Borneo och Celebes) och Sapisundet (mellan
Soembawa och Komodo). Namnet S. ha öarna erhållit
efter folkstammen sundaneser, som bebor västra
Java. Se Indiska arkipelagen och pl. Asiatiska folk
(till art. Asien). (J. F. N.)

Sundbakken, en samling hus i övre Ekers härad,
Buskerud amt, Norge. 296 inv. (1910). K. V. H.

Sundberg, Eugène, musikvän, f. 1813, d. 1883,
grosshandlare i Göteborg, donerade 10,000
kr. m. m. till ett kvartettsällskap, som bär namnet
Eugène Sundbergs kvartettsällskap, med uppgift att
odla kammarmusik i Göteborg efter mönster af Mazerska
kvartettsällskapet (se d. o.) i Stockholm. J. Czapek
(se denne) var från början (mars 1884) det Sundbergska
sällskapets musikledare. En minnesskrift utgafs 1894.

illustration placeholder

Sundberg, Karl (Carl) Gustaf, skådespelare, f. 22
nov. 1817 i Stockholm, d. där 9 jan. 1898, blef 1827
elev vid K. teatern, där han redan 1828 uppträdde
som Richard i "Landtpresten i Wakefield", och antogs
1839 till skådespelare. Från denna tid blef han en
af kungliga scenens mest använda artister. Under
en följd af år var han denna scens förste älskare,
särskildt i komedier, samt visste alltid att vinna
publikens bifall genom sitt varma och eleganta spel
och sitt distingerade yttre; till hans bästa roller
från detta skede höra Max Piccolomini i "Wallensteins
död", titelrollerna i "Sullivan" och "Pariserpojken",
Blount i "Penningen", Robin i "Hin ondes memoarer",
Cesar Poligny i "Den gifte mannen i staden och på
landet" samt Armand i "Volontären". Då han sedan
lämnade älskarrollerna, visade han sig som god
karaktärsskådespelare, främst som sirlig, varmhjärtad
père noble med ungdomligt lynne, stark icke minst i
bitande repliker. Bland hans uppgifter under detta
skede må nämnas Champrosé i "Richard Sheridan",
kammarherre Brattsberg i "De ungas förbund",
markis d’Auberive i "Giboyers son" och "Moderna
vinglare", grefve d’Ars i "Det besegrade lejonet",
René i "Kung Renés dotter" och konung Albrekt i
"Stolts Elisif". S. var 1857-59 lärare i deklamation
för teaterns elever, 1863-68 förste regissör vid
Dramatiska teatern och 1868-71 intendent vid Stora
teatern, biträdande förste regissör vid Dramatiska
teatern 1876-77 samt öfversatte några pjäser från
franskan. S., som blef premiäraktör 1846 och erhöll
lifstidsengagemang 1866, lämnade scenen 1887. -
Hans son Harald Sundberg, f. 1854, praktiserande
läkare i Stockholm sedan 1885 och regementsläkare i
Fältläkarkårens reserv, är sedan 1910 stormästare i
Sällskapet Par Bricole.

Sundberg, Anton Niklas, ärkebiskop, f. 27 maj 1818
i Uddevalla, där hans fader var hattfabrikör, d. 2
febr. 1900 i Uppsala. Fädernehemmet var, enligt S:s
egen utsago, "ett relativt välmående borgerligt
hus, som visst icke saknade sin ganska stora
förfining". Efter att ha genomgått Uddevalla skola
och Göteborgs gymnasium inskrefs S. 1836 som student
i Uppsala, han aflade där filos. kandidatexamen 1841
och blef 1842 med första hedersrum promoverad till
filos. doktor. Ännu oviss om valet af lefnadsbana,
uppmuntrades S. af ärkebiskop Wingård samt en af
teologie pro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free