- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
719-720

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundblad, Johannes - Sundblad, August - Sundbo härad - Sundborn - Sundby - Sundby - Sundbyberg - Sundbyberg norra-Ulfsunda järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vardt 1847 student i Uppsala, 1861 e. o. tjänsteman
i telegrafverket och var 1866-92 telegrafassistent i
Linköping. S. författade åtskilliga kulturhistoriska
skildringar, Smuglarens dotter, romantisk
tidsskildring från Bohus län
(1877), Gammaldags
bruk
(1881; 3:e uppl. 1917), Gömda blad (1883),
Upsalalif (1884), Bland kräklor och mitror (1886),
I dannemanshemmet och torpstugan (1887), Skärgårdslif
i väster
(1890) m. fl.

Sundblad, August, präst, f. 7 febr. 1851 i Örslösa,
Skaraborgs län, aflade teoretisk teol. examen
i Uppsala 1878 och prästvigdes s. å. Han blef
kyrkoherde i Garde, Visby stift, och är sedan 1900
kyrkoherde i Barlingbo i samma stift samt sedan 1907
tillika kontraktsprost i Norra kontraktet. S., som
är högerman, har varit riksdagsman för Gottlands
södra domsaga i Andra kammaren 1897-1902 och
därunder led. af tillfälligt utskott 1900-02 samt
representerade länet i Första kammaren 1910-11. Han
har äfven varit led. af kyrkomötena 1910 och
1915 och var vid det första kyrkomötet led. af
expeditionsutskottet. S. är sedan 1916 ordf. i
Gottlands läns landsting.
T-s.

Sundbo härad, i Örebro län, ingår i Västernärkes
domsaga och Hallsbergs fögderi samt omfattar socknarna
Askersunds landsförsamling, Hammar (hvartill hör
länsdel af Västra Ny förs.) och Snaflunda. 57,364
har. 10,381 inv. (1916).

Sundborn, socken i Kopparbergs län, Falu
domsagas norra tingslag. 19,319 har. 2,280
inv. (1916). S. utgör ett pastorat i Västerås stift,
Falu kontrakt. - Från S. finns ett stort antal taflor
af Karl Larsson (se d. o., sp. 1260), som varit bosatt
där sedan 1901.

Sundby, socken i Södermanlands län, Österrekarne
härad. 1,561 har. 502 inv. (1916). Annex till Kjula,
Strängnäs stift, Österrekarne kontrakt.

Sundby. 1. Herresäte. Se Stora Sundby. -
2. F. d. biskopsboställe om 2 mtl i Strängnäs
landsförsamling. 1913 års riksdag beslöt att där
låta uppföra en för vård af 800 sinnessjuka afsedd
statsanstalt samt gälda de ersättningsbelopp,
som i anledning af boställets afstående borde utgå
till vederbörande rättsegare, samt beviljade ett
belopp af 3,3 mill. kr., hvaraf på extra stat
för 1914 150,000 kr., och 1914 års riksdag för
år 1915 800,000 kr. Ritningar till anstalten äro
uppgjorda af E. Wickman. - 3. Fideikommiss i Ornö
och Västerhaninge socknar, Stockholms län, 14 5/8
mtl, tax. till 317,900 kr. (1914), med själfva
herrgården S. belägen i det inre af Ornöns sydliga
del. Den köptes 1646 af Stiernsköld och utgör
från midten af 1800-talet ett fideikommiss inom
grefliga ätten Stenbock. Nuv. innehafvåren är grefve
A. G. H. Stenbock.

Sundbyberg, köping i Stockholms län, Sollentuna härad,
vid Norrby- l. Bällstaviken af Ulfsundasjön och vid
Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg, 6 km. från
Stockholms central. Området, som utgöres af alla
egorna dels till 1 3/4 mtl frälsesäteri S. med därifrån
afsöndrade lägenheterna Nya S. och Franstorp,
dels ock till 1/4 mtl frälsesäteri Lilla Alby n:r
2 l. Råsten med därifrån afsöndrade lägenheterna
Lilla S. och Råstens hage, började bebyggas i slutet
af 1870-talet under då rådande bostadsbrist i
Stockholm, och byggnadsverksamheten fortgick raskt,
så att platsen redan 1889 hade 1,248 inv. Areal
152 har, hvaraf det planlagda området 73,26
har. 6,241 inv. (1916). Taxeringsvärdet å all fast
egendom 15,427,300 kr., hvaraf på bevillningsfri
443,200 kr. och på jordbruksfastighet 200,000
kr. (1917). Den taxerade inkomsten af kapital
och arbete var s. å. 335,581 kr. I kommunalskatt
utdebiterades kr. 5,97 per 100 kr. inkomst, hvaraf
för kommunalstämman kr. 3,50. Kommunens tillgångar
vid 1916 års slut upptogos till 1,562,573 kr.,
dess skulder till 1,399,776 kr. I köpingen
finnas postkontor, Riks- och Stockholmstelefon,
kommunal- och annan praktiserande läkare, apotek
(sedan 1901), egen brandkår, särskilda styrelser
för vattenlednings- och renhållningsverk, gatu-
och kloakarbeten, hälsovårdsnämnd; poliskåren har 1
kommissarie, 1 öfverkonstapel och 5 konstaplar och 1
tillsyningsman för hälsovården. Stockholms enskilda
bank, A.-b. Stockholms handelsbank och Stockholms
läns sparbank ha afdelningskontor. Köpingen har
högre folkskola (sedan 1915) med 4 lärare, 4-årig
kurs (sedan 1918) samt folkskola med 7 lärare och
6 lärarinnor, förutom 1 lärare och 1 lärarinna
i slöjd och 1 lärarinna i huslig ekonomi, samt 9
lärarinnor i småskolan. Nytt skolhus beslöts 1917
för en beräknad kostnad af 350,000 kr. Köpingen har
ett 30-tal handlande och handtverkare i alla yrken,
och liflig industri har uppstått, representerad
af ett 25-tal verk, bl. a. flera mek. verkstäder:
A.-b. Aladdin (lampor för förgasad fotogen),
A.-b. Alpha (materialprofningsmaskiner, armatur,
metallgjutgods), S:s gjuteri, A.-b. Yggdrasil
(gäng- och fräsmaskiner, automater), C. R. Nybergs
verkstads-a.-b. (fotogenkök, lödlampor), S. Sjöstrands
mek. verkstad, skofabrik (Nordpolen), stort bageri
("Kronan"), Max. Sieverts a.-b. (elektriska kablar
och ledningstråd), Åkerman och Lunds orgelfabrik samt
A.-b. S:s elektricitetsverk, som lämnar elektrisk
kraft och belysning till S. samt flera närliggande
samhällen. – S. blef 1888 köping och egen kommun
samt eget från Bromma skildt fattigvårdssamhälle
(jämlikt k. br. 1 okt. 1886), men var i kyrkligt
hänseende förenadt med Bromma till 1 maj 1909
(jämlikt k. br. 2 april 1909). Kyrkan, som kostat
omkr. 200,000 kr., invigdes pingstdagen 1911. Dessutom
ha Lutherska missionsföreningen, baptistförsamling,
Ev. fosterlandsstiftelsen och Frälsningsarmén
predikolokaler. – S. har lifliga förbindelser med
Stockholm, till hvilket det kan betraktas som förstad,
medelst ofvannämnda järnväg och Stockholms norra
spårvägar samt sommartiden medelst ångslup genom
Karlbergs kanal, Ulfsundasjön och Bällstaviken.
Wbg.

Sundbyberg norra–Ulfsunda järnväg, normalspårig
(1,435 m.), 3,6 km. lång inom Stockholms
stads område i Bromma socken af Stockholms län
belägen järnväg, som eges af Stockholms stad,
men trafikeras af Stockholm–Västerås–Bergslagens
nya järnvägs-a.-b. Ursprungliga koncessionen afsåg
en järnväg från Sundbybergs norra hållplats vid
Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg åt s. ö. till
Ranhammar med stickspår till Norrby, men senare
erhölls tillstånd att förlänga stickspåret till
Ulfsundasjön. Järnvägen, som öppnades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free