Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sundström, Gustaf Rikard - Sundström, Erik Gustaf August - sundströmmen - Sundstullen - Sundsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
735 Sundström-Sundsvall 736 ska fosterlandsstiftelsens östafrikanska missionsfält. Med afbröt! från 1906 till hösten 1910, då han vistades i hemlandet, hade han verkat bland de tigretalande stammarna å stationen Geleb inom Mensaområdet t. o. m. 1911. 1912-13 var han tjänstledig för vetenskapligt arbete, men är från 1914 stationerad i Kheren, där han mest egnat sig åt sjukvård och litterär verksamhet. %Af trycket har S. utgett 79 psalmer och sånger i* tigresångboken, Sjukdomar och deras behandling af infödingar i Mänsa (i '?Le monde oriental", bd 3) och Kännedomen om läkemedel och deras användning bland infödingar i Mänsa (ibid.) samt "Some Tigré texts with transliteration and translation" (ibid., bd 8). Färdig för tryckning föreligger af hans hand en öfv. till tigre af Psaltaren och Esaias bok. Han har dessutom utarbetat en tigregrammatik och en läsebok på tigrespråket. A. K. Sundström, Erik Gustaf August, läkare. Se Philochoros. Sundströmmen, namn på flera hafsströmmar i Nord-Norge. 1. En omkr. 60 m. bred ström mellan Strömöy och fastlandet, något ö. om Bodö, Nordlands amt; för mindre fartyg alltid farbar trafikled mellan Skjerstad- och Beierfjordarna. - 2. Hafsström i Lofoten mellan Moskenesöy i v. och Flakstadöy i ö., vid lågvatten knappt l m. djup och midtpå för trång att kunna passeras. K- V. II. Sundstullen. Se öresundstullen. Sundsvall, stapelstad i Medelpad, Västernorrlands län, vid Selångeråns utlopp i Sundsvallsfjärden af Bottniska viken, ung. midt emellan Indalsälfvens och Ljungans mynningar. Stadsplanen (jfr fig. 2) upptar nu (1918) en areal af 273,2 har (hvaraf 117,75 bebyggd mark, 92,79 har gator, torg och öppna platser, 28,47 har parker och planteringar). Boningshus inom stadsplanen äro 192 af sten och 1,200 af trä. Utom stadsplanen finnas 440 hus. Stadens hela område (utom vatten) är 2,157,28 har, oberäknadt ön
Fig. 1. Sundsvalls vapen. </img> Tjufholmen och större delen af Vindskärsvarf, båda i Sköns socken (det senare afsedt till en blifvande uthamn) samt ett hemman i Stöde socken, där staden har ett skyddshem för gossar. Folkmängden, som 1800 räknade 1,468, 1850 2,440 och 1900 14,831 pers., uppgick vid 1917 års början till 16,651 pers. Taxeringsvärdet å all fast egendom inom staden var 1917 39,166,300 kr., hvaraf för bevillningsfri egendom 5,687,200 kr. och för jordbruksfastighet 646,500 kr. Den taxerade inkomsten af kapital och arbete var s. å. 17,006,810 kr., inkomsten, för hvilken kommunalskatt skall utgå, s. å. 18,687,230 kr. (före Världskriget, 1914, endast 10,8 mill. kr.). I kommunalskatt uttaxerades för 1917 kr. 7:75 (hvaraf kr. 7:34 för den borgerliga kommunen). Stadens tillgångar voro vid 1916 års slut bokförda till 9,556,256 kr., skulderna till 4,780,731 kr. I den trånga mot fjärden sig vidgande ådalen är stadens läge någorlunda jämnt närmast sjön och ån, men begränsas i n. och s. af höjder: Norra stadsberget (141 m.) bildande en tämligen jämn barrskogsklädd platå, där en förträfflig stadspark med gångar och vägar är anordnad och från hvars krön och än mer från ett utsiktstorn där man har en hänförande utsikt (se fig. 3) öfver Selångerdalen, staden och fjärden ända ut till hafsbandet, samt Södra stadsberget (240 m.), äfven detta bevuxet med vacker barrskog. Stadens hufvuddel är den östra, Staden, äfven kallad Stenstaden, emedan endast stenhus få byggas där; den genomskäres från n. till s. af en bred, trädplanterad esplanad (fig. 4) -- omfattande planteringen Vängåfvan med en vacker, 1882 till staden skänkt fontän (fig. 6) och Stora torget med en 6 nov. 1911 rest bildstod af Gustaf II Adolf (fig. 9) af H. Sörensen-Ringi --, som jämväl sträcker sig till Bergsgatan s. om järnvägen. Öfriga stadsdelar äro Östermalm (Stadsmon), ö. om Parkgatan, Södermalm (hvari ingår en stadsdel benämnd Stenhammaren), s. om järnvägen mellan Sidsjövägen och Parkgatan, Västermalm, v. om Stenstaden, samt Sidsjö och Böle byar. I den delvis trädplanterade Skolparken, som är ännu mycket bredare än nämnda esplanad, ligga kyrkan, högre allmänna läroverket och nya folkskolan. På ömse sidor om fjärden ligga förstäderna och municipalsamhällena Skönsberg och Skönsmon (se dessa ord). Förslag om deras inkorporering med staden är väckt. -- En förhärjande eldsvåda lade 25 juni 1888 hela det blomstrande samhället så när som några jämförelsevis obetydliga delar i utkanterna i aska. Efter denna förödelse har staden fått ett mera storstadsmässigt utseende, än den egde före branden, och anses vara den ståtligast byggda staden i världen på så nordlig breddgrad. Särskildt Stenstaden har att uppvisa flera synnerligen vackra byggnader. Bland allmänna byggnader märkas: kyrkan (fig. 8), treskeppig, i gotisk stil, med ett 84 m. högt torn, prästgården, nya folkskolehuset (980 barn v.-t. 1918), folkskola å Östermalm, slöjdskolan, flickskolan (4-årigt latingymnasium och dimissionsrätt; 363 lärj. v.-t. 1918), gymnastikhuset, brandstationen (den kasernerade kåren 16 man med befäl, den icke kasernerade 25 man), gasverket, elektricitetsverket, renhållningsstationen, borgarhemmet, ålderdomshemmet för kvinnor, barnupptagningsanstalt, epidemisjukhus och sinnessjukanstalt (beräknad för 60 patienter). Det vid Stora torget belägna stadshuset (fig. 5) blef 1891 restaureradt och i väsentlig mån tilibyggdt. Bland förenings- och korporationsbyggnader af mera offentlig art märkas Sjömanskapellet, Elimkapellet (baptister), Brödraförsamlingens kyrka, Metodist-episkopalförsamlingens kyrka och Teatern (rymmande 493 pers.). Den enda offentliga byggnad, som räddades vid branden, var högre allm. läroverkets hus (fig. 7). Läroverket är nu fullständigt å såväl real- som latinlinjen och är i afseende på lärjungeantalet det största i Norrland (424 lärj. v.-t. 1918). Utvidgning genom nybyggnad är beslutad. I staden finnas äfven teknisk afton- och söndagsskola, handelsinstitut, folkbibliotek, kemisk station och frökontrollanstalt samt köttbesiktningsbyrå (köttbesiktningstvång är infördt). Väster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
