Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 753-754 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sunnerdahls hemskolor på landet - Sunnersberg - Sunnerviken - Sunnervikens domsaga - Sunne skans - Sunnhördaland - Sunniter - Sunniva - Sunnlendingafiordungr - Sunnmaerafylki - Sunnäs - Sunsegel - Suntak - Suntetorp - Suntält - Sunvar - Sun-yat-sen - Suodenniemi - Suoje - Suojärvi - Suoksoive - Suolahti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hem (fig. 2) med 12–14 elever i hvarje. Arbetsåret
fördelas så, att hvarje elev får använda 34
veckor till praktiskt arbete och 18 veckor till
skolarbete. Det praktiska arbetet afser hufvudsakligen
förberedande yrkesutbildning, nämligen
verkstads- och jordbruksarbete för gossarna,
trädgårdsarbete för gossarna och flickorna samt
husligt arbete, barnavård och sömnad för flickorna.
Den teoretiska undervisningen har till mål
allmän medborgerlig bildning och sluter sig, så
långt som möjligt, till den förberedande
praktiska yrkesutbildningen. Antalet elever är omkr.
110. Stiftelsen omhänderhafves af en direktion
af 7 led., med 3 suppleanter, alla utsedda af K. M:t.

Fig. 2. Boda, ett af elevhemmen.

P. E. L-m.

Sunnersberg, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. 3,243 har. 985 inv. (1916). S. bildar med
Gösslunda och Strö ett pastorat i Skara stift,
Kållands kontrakt.

Sunnerviken, det mellersta af de tre områden
(Norrviken, Sunnerviken och Inland), i hvilka
fastlandsdelen af Bohuslän brukar indelas. Stundom
har södra Bohuslän i sin helhet benämnts S.

Sunnervikens domsaga, i Göteborgs och Bohus län,
omfattar Lane, Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och
Sotenäs härad, hvilka sedan 1917 tillsammans utgöra
ett tingslag och motsvarar Sunnervikens och en del
(Lane härad) af Orusts och Tjörns fögderi. 1,292
kvkm. 43,664 inv. (1916).

Sunne skans. Se Andersö skans.

Sunnhörðaland. Se Hörðaland.

Sunniter, de ortodoxe muhammedanerna. Se Islam, sp. 918.

Sunniva, norskt helgon. Se Selje 3.

Sunnlendingafiórðungr. Se Island, sp. 936.

Sunnmserafylki. Sunnmæri. Se Möre 2.

Sunnäs. Se Ljusneverken.

Sunsegel (af eng. sun, sol). Se Soltält.

Suntak, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 1,339 har. 308 inv. (1916). Annex till
Hvalstad, Skara stift, Vartofta kontrakt. En bild af
kyrkan, en af de äldsta bevarade kyrkobyggnaderna i
Götaland, meddelas i art. Kyrka, fig. 1.

Suntetorp, f. d. socken i Skaraborgs län, är numera
införlifvad med Sventorp.

Suntält (af eng. sun, sol). Se Soltält.

Sunvar. Se Himalayafolk, sp. 708.

Sun-yat-sen [-ja’t-], kinesisk revolutionsledare,
f. 1866 i prov. Kwang-tung i södra Kina (enligt
en annan uppgift i Honolulu), studerade i Kanton,
Hong-kong och vid nordamerikanska universitet
samt blef med. doktor; till trosbekännelse är han
kristen. Han påverkades tidigt af den
reformifrande filosofen Kang-yu-weis läror och blef själf
ledare för ett revolutionärt, antidynastiskt
sällskap. För att undgå häktning måste han
brådstörtadt fly till Förenta staterna och vistades
sedan i London, där han i okt. 1896 på öppen gata
öfverfölls af kinesiska beskickningens agenter och
af dem togs i förvar. Engelska regeringen genomdref
emellertid kort därpå hans frigifning. Återkommen
till Kina, utöfvade S. dels där, dels från Japan och
Singapore ifrig verksamhet inom de revolutionära
kretsarna. Bl. a. bildade han ett nytt kinesiskt
parti med väpnad revolution som uppgift.

Ett af S. i Tokyo jan. 1907 hållet programtal för en
socialistisk kinesisk republik vållade hans utvisning
från Japan. Förföljd af kinesiska regeringsagenter,
vistades han än i Hongkong, än i Franska Indo-Kina och
utsände tid efter annan revolutionära proklamationer
till sina trogna. I 1911 års revolution spelade S. en
framträdande roll och utsågs 31 dec. s. å. i Nanking
till kinesiska republikens förste president, medan
makten i Peking fortfarande innehades af Juan-schi-kai
(se d. o.), hvilken (12 febr. 1912) lät utfärda ett
kejserligt edikt om republikens införande. S. hade
i Nanking organiserat en republikansk regering
med vicepresident och ministär efter europeiskt
mönster och proklamerat en mängd reformgrundsatser;
hans truppers hot mot Peking hade väsentligt
bidragit till att framkalla kejsarfamiljens
abdikation. Efter denna seger för sina politiska
principer drog sig S. i enighetens intresse tillbaka
och erkände Juan-schi-kai som provisorisk president
i den nya republiken (17 febr.). S. har sedermera
mest hållit sig i skymundan och tidtals vistats i
Japan, men vid flera tillfällen under de senaste
årens många kriser har han uppträdt med i hela Kina
lifligt uppmärksammade uttalanden, och han torde på
grund af det allmänna anseende, som han åtnjuter
i reformifrande kretsar, och sin betydelsefulla
insats vid republikens tillkomst alltjämt vara
en faktor att räkna med i Kinas politiska lif.
V. S-g.

Suodenniemi [so’å-], kapell under Mouhijärvi (se
d. o.) pastorat, Finland, bestämdt att utgöra egen
församling. 199 kvkm. 2,955 inv. (1914), finsktalande.
A. G. F.

Suoje. Se Mytologi, sp. 174.

Suojärvi [sorå-], grekisk-ortodox
församling i nordöstra delen af Viborgs län,
Salmis härad och domsaga, Finland. 3,433
kvkm. 6,533 inv. (1914), finsktalande.
A. G. F.

Suoksoive [soråksåive], kronopark i Jokkmokks
socken, Norrbottens län, tillhör Storbackens revir af
Luleå öfverjägmästardistrikt. Kronoparken har enligt
bestämmelserna i k. br. 24 okt. 1871 och 30 okt. 1874
vid afvittring bildats af gammal kronomark. 28,867 har (1910).
S-r.

Suolahti [so’å-]. 1. Viktor Hugo S.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>