Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 757-758 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suomi - Suomisynoden - Suomusjärvi - Suomussalmi - Suonenjoki - Suoniemi - Suonio - Suo tempore - Suovetaurilia - sup. - Supan, Alexander - Supé - Super - Superb - Supercarbonas amonicus pyroleosus - Supercargo - Supercherie - Super-dreadnought - Supererogation - Superfekundation - Superfetation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sockenbeskrifningar samt referat af sällskapets förhandlingar.

^{O. G.}*

Suomisynoden [so’å-], det finska evangelisk-lutherska
kyrkosamfundet i Förenta staterna, grundlades
1890 af 4 finska församlingspräster. Det har
antagit den finska moderkyrkans bibel, psalmbok,
handbok o. s. v. Dess representation utgöres af
det årligen på olika platser sammanträdande
kyrkomötet, bestående både af präster och valda
lekmän. Mötet utser en verkställande styrelse
af 4 präster, det s. k. konsistoriet, som har sitt
säte i Hancock, Mich. Kyrkosamfundet har alltmer
utvidgat sin verksamhet. 1896 grundlades ett
college, Suomi-opisto, efter mönster af de finska
8-klassiga lyceerna. 1904 utbyggdes detta med ett
teol. seminarium, hvars elever efter slutad kurs
vigas till predikanter i samfundets tjänst. 1906
tillkom en handelsafdelning. Vidare verka söndags-
och sommarskolor. Samfundet förlägger tidningar
och har utsträckt sin verksamhet till såväl hedna-
som sjömansmissionen. Det står i nära förbindelse
med hemlandets moderkyrka, som försett detsamma med
många präster, samt med den svenska Augustana-synoden,
hvilken Suomisynoden i mycket efterliknat. Synoden
omfattade till en början 9 församlingar med 4 präster
och 2,100 medlemmar. 1914 utgjorde församlingarnas
antal 135, prästernas 30 och medlemmarnas omkr. 28,000
(af de 300,000, som finnarna i Amerika beräknats
utgöra). S. å. egde synoden 160 söndagsskolor
med 950 lärare och 7,500 elever; inom densamma
existerade 30 ungdomsföreningar med 1,666 medlemmar.

^{T. C.}

Suomusjärvi [so’åmos-], konsistoriellt pastorat
af 2:a kl. i Åbo och Björneborgs län, Finland; Åbo
ärkestift, Bjärnå kontrakt; Halikko härad och domsaga;
hörde intill 1902 till Kisko pastorat och kallades
äfven Laidikka kapell. 154 kvkm. 1,937 inv. (1914),
finsktalande.

^{A. G. F.}

Suomussalmi [so’åmos-], imperiellt pastorat af
2:a kl. i Uleåborgs län, Finland, Kajana domsaga
och härad, lyder under Kuopio stift, Kajana
kontrakt. Afskildes 1856 från Hyrynsalmi. S. bar
fordom såsom kapell under Paldamo samt sedermera
under Hyrynsalmi pastorat äfven benämningen Kiando
kapell. 5,425 kvkm. 7,348 inv. (1914), finsktalande.

^{A. G. F.}

Suonenjoki [so’å-] l. Suonnejoki, konsistoriellt
pastorat af 2:a kl. i Kuopio län, Finland,
Leppävirta domsaga, Rautalampi härad, bildades
1856 af delar af Pieksämäki, Rautalampi och
Leppävirta socknar. Hör under Kuopio stift och
prosteri. 668 kvkm. 7,470 inv. (1914), finsktalande.

^{A. G. F.}

Suoniemi [so’å-], kapell under Karkku (se
d. o.) pastorat, Finland, är bestämdt att framdeles
utgöra eget pastorat. 91 kvkm. 2,102 inv. (1914),
finsktalande.

^{A. G. F.}

Suonio [so’åniå], pseudonym. Se Krohn, J. L. F.

Suo tempore, lat., i sin tid, i rätt tid.

Suovetaurilia, lat., ett högtidligt offer, som i
Rom företogs i sammanhang med census och lustrum (se
d. o.), hvarvid man under musikens toner slaktade ett
svin (sus), en bock (ovis) och en tjur (taurus). En
berömd framställning af offret finnes på framsidan
af de senare rostra (se d. o.) på

romerska forum, en annan förvaras i Louvre (se fig.).

^{J. C.}

Suovetaurilia, marmorrelief från antiken (nu i Louvre, Paris).

sup., förkortning för superlativ.

Supan [so’-], Alexander, tysk geograf, f. 1847
i Tyrolen, 1880–84 professor i geografi vid
universitetet i Czernowitz, 1884–1909 redaktör af
"Petermanns mitteilungen" i Gotha, har skrifvit
bl. a. flera supplementhäften till denna tidskrift,
t. ex. fortsättningen af de af Behm och Wagner
påbörjade öfversikterna "Die bevölkerung der erde"
(bd VIII och IX, 1891, 1893, med H. Wagner, X,
XI och XII, 1899, 1900 och 1904, ensam), Grundzüge
der physischen erdkunde (1884; 6:e uppl. 1915),
Österreich-Ungarn (i Kirchhoffs "Länderkunde von
Europa", 1889) och några kortfattade, reformerande
geografiska läroböcker.

Supé (fr. souper), kvällsvard, aftonmåltid,
företrädesvis festlig aftonmåltid. – Supera,
äta kvällsvard.

Super, lat., öfver, ofvanpå, ofvanför, utöfver.
I många sammansättningar förekommer detta ord med
betydelsen öfverdrifvet, öfvermåttan, alltför mycket
(öfver-), t. ex. superortodox. Jfr Hyper.

Superb l. Syperb (fr. superbe, lat. superbus;
eg. högmodig, stolt), präktig, lysande, ypperlig.

Supercarbonas ammonicus pyroleosus, farm. Se Hjorthornssalt.

Supercargo. Se Superkarg.

Supercherie [sypärʃəri], fr., bedrägeri.

Super-dreadnought [sjo’pə l. so’pə dre’dnåt],
sjöv. Se Pansarfartyg, sp. 1438.

Supererogation (lat. supererogatio), eg. öfverbetalning. Se Opera.

Superfekundation (af lat. super, öfver, och
fecundatio, befruktning). Se Superfetation.

Superfetation (Superfoetation), nlat. (af
lat. super, öfver, och fœtus, foster), öfverbefruktning.
Vid tvillingfödsel hos människan kan det inträffa, att
tvillingarna äro af betydligt olika utveckling (se
Tvilling). Som en bland de möjliga orsakerna till
detta har man tänkt på öfverbefruktning l.
superfetation, d. v. s. den möjligheten att,
sedan ett ägg blifvit befruktadt och börjat utvecklas
i lifmodern, ett nytt ägg blir befruktadt genom ett
senare samlag och på så sätt ger upphof till en yngre
och därigenom mindre utvecklad tvilling. En dylik
superfetation är emellertid af flera skäl osannolik,
framför allt på den grund att, sedan befruktning
inträdt, ägg icke längre afgå från äggstockarna, så
vidt man vet, under den tid hafvandeskapet varar. –
Med superfekundation åter menar man den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>