- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
787-788

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sussexrasen - Sussyträdet - Sustenhorn - Sustenpasset - Susterman, Justus - Sustris, Lambert (Lamberto d'Amsterdam) - Susu - Sutan - Sutare - Sutasch - Sutenera - Sutenör - Suterräng - Sutherland - Sutherland - Sutlej

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppgår till 500-550 kg. Färg
kastanjebrun eller mörkröd.
H. F.

Sussyträdet, bot. Se Erythrophlæum guineense.

Sustenhorn [so’stenhårn]. Se Dammastock.

Sustenpasset [sorten-]. Se Gadmental.

Susterman, Justus, flamsk målare. Se Suttermans.

Sustris, Lambert, kallad Lamberto d’Amsterdam,
holländsk målare, verksam i Italien i midten
af 1500-talet. Religiösa taflor af honom finnas
i Louvre samt i Caen och Lille. - Frederik S.,
den föregåendes son, målare, f. 1526 i Amsterdam,
d. 1599, var elev af sin fader, fortsatte sina
studier i Florens, där han arbetade på Michelangelos
grafvård, och bosatte sig sedan i München, där
han var verksam som porträttmålare och arkitekt.
O. G-g.

Susu. 1. Negerstam. Se Mandenga. -
2. Negerspråk. Se Mandespråk.

Sutan (fr. soutane), de katolske prästernas i
dagliga lifvet burna, fotsida långrock, knäppt ända
ned. Dess föreskrifna färg är svart för det vanliga
prästerskapet, violett för biskoparna, högröd för
kardinalerna och hvit för påfven. Kortare sådan rock
benämnes sutanell (fr. soutanelle), en
lifrock, som utgör dräkt för katolska präster i England,
Irland, Tyskland och Amerika m. fl. länder.

Sutare, Lindare l. Skomakare, Tinca vulgaris, zool.,
en till släktet Tinca, fam. Cyprinidæ (karpfiskar),
ordn. Physostomi (blåsmunnar) inom fiskklassen
hörande art. Kroppen är tämligen hög och hoptryckt,
slemmig och belagd med små fjäll. En skäggtråd finnes
i hvardera munvinkeln.
illustration placeholder

Ryggfenan och analfenan äro korta; stjärtfenan nästan
tvär; alla fenor med af rundade kanter. Kroppslängden
ända till 50 cm. Arten finns öfverallt i Europa, mest
i dyigt, stillastående vatten, där den uppehåller
sig på bottnen. I Sverige finnes den i södra och
mellersta delarna af landet äfvensom i vikar af
Östersjön. Sutaren lifnär sig af ryggradslösa djur
och växtämnen. Under vintern gräfver den, liksom andra
karpfiskar, ned sig i dyn och tillbringar på detta
sätt den kalla årstiden i ett slags dvala. Den lämpar
sig synnerligen väl som odlingsfisk i dammar. Köttet
är mycket välsmakande. Jfr Fiskgift, sp. 438.
L-e.

Sutasch, fr. soutache [sota’j; af ung. szuszak,
frans], snodd, platt snöre, gans. - Sutaschbroderi,
brodersöm med platta snodder (ylle-, silke-, silfver-
o. a.), som fastsys midt i eller på kant i raka linjer
eller ornamentlika mönster på uniformspersedlar,
klänningar, väskor m. m. Jfr pl. III, fig. 6, till
art. Dräkt.

Sutenera (fr. soutenir), underhålla, understödja,
vidmakthålla.

Sutenör (fr. souteneur, af soutenir, ge underhåll
åt), "halllik", mansperson, hvilken uppträder som
"beskyddare" åt en prostituerad kvinna och lefver på
hennes bekostnad.

Suterräng (fr. souterrain, eg. underjordiskt hvalf,
källare, af lat. subterraneus, underjordisk),
källarvåning, jordvåning.

Sutherland [sa^hetend], grefskap i Skottland,
det glesast befolkade i landet, gränsar i ö. till
Caithness, i s. ö. till Moray Firth, i s. och
s. v. till Ross och Cromarty samt i v. och
n. till Atlantiska hafvet och Nordsjön. 5,252
kvkm. 20,179 inv. (1911); befolkningen är stadd i
aftagande. Kusten är i n. och v. brant med djupa
inskärningar, i ö. däremot låg och jämförelsevis
regelbunden. Det inre af landet är, med undantag
af vissa lägre partier kring floder och sjöar,
uppfylldt af höglandshedar med kullar och berg,
bland hvilka särskildt märkas Benmore Assynt
(998 m.) och Ben Clibreck (961 m.). I förhållande
till sin areal är S. det vattenrikaste af alla
Skottlands grefskap. Af dess många insjöar är
Loch Shin den största; af floderna må nämnas
Helmsdale, Brora, Fleet och Oykell. Af det till
största delen ej odlingsbara landet (betesmarker
och rådjursskogar) är icke fullt 1/40 brukad
jord. förnämligast bärande säd och potatis.
Hufvudnäring är boskapsskötsel, särskildt fårafvel. I
det inre af S. brytes byggnadssten. Mer än 4/5 af
grefskapet tillhör hertigen af Sutherland. Invånarna
äro dels af keltiskt, dels af skandinaviskt
ursprung. Hufvudstad: Dornoch, 741 inv. (1911).
(J. F. N.)

Sutherland [sa^helend], earl och hertig af, engelska
adelstitlar. Earltitel af S. bars från omkr. 1516 inom
släkten Gordon. Elizabeth Gordon, grefvinna af S.,
gifte sig 1785 med George Granville Leveson-Gower
(se d. o. 2), och denne upphöjdes 1833 till hertig
af S.; i hans ätt bäres alltjämt denna hertigtitel
af hufvudmannen.

Sutlej [samtidj], Satledj, Plinius’ Hesidros,
biflod till Indus, den östligaste floden i Punjab
(se d. o.), uppstår i Transhimalaya under namnet
Tage-tsangpo, af Hedin betraktad som dess egentliga
källa, helt nära Brahmaputras källor i Kailasbergen,
genomrinner de båda heliga sjöarna Manasarowar
och Rakas-tal (4,602 m. ö. h.), banar sig väg
genom Himalayas pass mellan höjder af 6,000 m. på
hvardera sidan, strömmar genom Bashar och Simla
hill-staterna samt inträder på brittiskt område vid
Hoshiarpur. Djupet i Himalaya är 5-6 m.; ythastighet
2,5 m. i sekunden. Nedkommen på Punjabs slättbygd,
mottager S. en ansenlig biflod, Beas (Bias), och nära
sitt utlopp Chenab (som själf har två bifloder), heter
därefter Punjnad ("fem floder") och faller ut i
Indus nära Mithankot. Längd omkr. 1,550 km. Fartyg
om 40 ton gå upp till Firozpur, 600 km. - I början af
1800-talet (Ranjit Singhs tid) bildade S. gräns mellan
sikhernas och britternas områden, och sikhstaterna
s. om floden kallas ännu Cis-Sutlej-stater. S. ger
upphof till två bevattningssystem: Sirhindkanalen,
som vid Rupar, 160 km. ofvanför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free