- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
829-830

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svanberg, Gustaf - Svanberg, Per Fredrik Gustaf Cornelius - Svanberg, Johannes - Svanbergit - Svandamm-musslan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1802 i Värmland, d. 21 nov. 1882 i Uppsala,
blef student i Uppsala 1819 och filos. kandidat
1824 samt promoverades s. å. till filos.
magister.
illustration placeholder

1825 blef han astronomie docent i
Uppsala, s. å. vik. observator och prefekt för
observatoriet samt 1829 ord. observator vid detsamma,
hvilket han genom betydande förändringar satte i
tidsenligt skick. Efter att 1830-31 ha deltagit i
Topografiska kårens observationer och 1833-35 ha
studerat i Tyskland inrättade han 1836 i Uppsala
ett af de första magnetometerobservatorierna, vid
hvilket han under 16 år anställde observationer,
offentliggjorda i magnetiska föreningens i Göttingen
tidskrift. 1838 företog han för vetenskapligt ändamål
en resa i Norge och Danmark samt deltog i basmätningen
på Amager. Utnämnd till astronomie professor 1842 med
bibehållande af befattningen som prefekt, arbetade han
ifrigt för åstadkommande af ett nytt observatorium
och, då riksdagen 1838-40 beviljat anslag därtill,
fick han själf i uppdrag att besörja dess uppförande,
hvilket också utfördes efter hans planer, uppgjorda
i samråd med tidens förnämsta auktoriteter, framför
allt Bessel och Schumacher. Han vistades 1846-47
i Italien och Frankrike för att inleda närmare
förbindelser med observatorierna i södra Europa
samt inrättade 1865 universitetets meteorologiska
observatorium, hvars omfattande arbeten han ledde
under 13 år, ständigt i liflig växelverkan med
främmande vetenskapsmän och lärda institutioner. Från
sin professur erhöll han afsked 1875, men kvarstod
till 1878 som observatoriets prefekt. Han var
led. af Vet. akad. (1836) och Vet. soc. i Uppsala
(1843) samt utländska lärda sällskap. S:s skrifter
omfatta akademiska afhandlingar, redogörelser för
gjorda observationer samt broschyrer, förnämligast
rörande universitetets intressen. Ur hans i Uppsala
universitetsbibliotek förvarade dagboksanteckningar
har Schück meddelat ett och annat i "Från det forna
Uppsala" (1917).

2. Per Fredrik Gustaf Cornelius S.,
den föregåendes son, kommunalman, riksdagsman, f. 31
jan. 1839 i Uppsala, d. 28 okt. 1909 i Göteborg, blef
1856 student, 1860 filos. doktor, aflade 1863 examen
till rättegångsverken och tjänstgjorde som domhafvande
samt blef 1867 vice häradshöfding. Därefter bosatte
han sig i Göteborg, i hvars rådhusrätt han innehade
flera befattningar, blef justitierådman 1883 samt var
handels- och politieborgmästare 1885–1904. S. intog
en framskjuten plats i Göteborgs kommunala lif,
bl. a. som drätselkammarled., led. af styrelserna
för Göteborgs högskola, vid hvars organisation
han medverkade, för Göteborgs museum och af
hamnstyrelsen; därjämte deltog han som ordf. och
led. i flera kommittéer rörande hafsfisket under
1890-talet. Han invaldes efter riksdagsupplösningen
1887 som frihandelsvänlig i Andra kammaren till den s. k.
majriksdagen s. å. samt återvaldes för tre valperioder
1891–99. Han tillhörde den s. k. centern (se Center 2)
och ansågs vid invalet hylla en i det hela afgjordt
frisinnad uppfattning, uttalade sig vid sin
första riksdag för, att regeringen själf toge
rösträttsfrågan om hand, och varnade för en alltför
stark bromsning; liksom han ådagalade intresse för
arbetarlagstiftning. Efter sammanstötningar bl. a. i
fråga om lösdrifvarlagen med S. A. Hedin, kom han att
markera en mera konservativ ståndpunkt och bildade –
under intryck af ett visst missnöje med ledningen –
tills. med några liktänkande stadsrepresentanter en
underafdelning af centern, som just efter honom
i dagligt tal kallades "borgmästarpartiet",
hvilket oaktadt sin frihandelsvänlighet hade
någon känning med den protektionistiska högern;
tills. med män ur denna framträdde han 1893 som
medstiftare af den f. ö. mycket kortvariga Svenska
nationalföreningen. Vid 1894 års riksdag deltog
han i utbrytningen ur centern af Nya centern,
till hvars förtroenderåd han hörde och som ansågs
ej ha varit utan inflytande på sammanslagningen af
de båda landtmannapartierna som reflexrörelse. S.,
som var en man med stora insikter och erfarenhet i
juridiska och administrativa ärenden, var 1891–93
suppleant i lagutskottet och hade äfven säte i
särskilda utskott. I sin hemstad hade han stort
inflytande på skilda områden och åtnjöt högt
anseende.
1. (B–d). 2. K. W–g.

Svanberg, Johannes, teaterhistoriker, f. 25
dec. 1852 i Örebro, arbetade på handelskontor i
Stockholm 1873–80, följde sedan sin teaterhåg,
först som skådespelare och 1882–95 som dels
underregissör, dels sekreterare och kassör vid
hammerska teatern i Stockholm, Stora teatern
i Göteborg och Vasateatern i Stockholm, var
ord. sekreterare vid K. operan 1897–1908 och tillika
kassör där från 1898 samt innehar sedan 1908 enbart
kassörsbefattningen där. S. var sekreterare vid
teater- och musikutställningen i Stockholm 1897
och tog 1899 medinitiativ till det däraf föranledda
bildandet af Musikhistoriska museet i Stockholm (se
Museum, sp. 1432–33) samt har alltifrån början
varit dess föreståndare och sekreterare. Under S:s
medverkan stiftades ock Svenska teaterförbundet
(se d. o.), hvars sekreterare han var 1894-1903,
och 1912 Sveriges teaterhistoriska samfund (se
d. o.), i hvars styrelse han är sekreterare. S. har
under årtionden träget samlat biografiskt material
om skådespelare och skrifvit bl. a. Anteckningar om
Stora teatern i Göteborg 1859-93
(1894), Anteckningar
om Vasateatern i Stockholm 1886-95
(1895) och
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 (I,
1917), hvilket tillförlitliga verk i afseende på det
personalhistoriska utgör delvis en fortsättning af
F. A. Dahlgrens arbete om Stockholms teatrar.

Svanbergit, miner., ett vattenhaltigt,
hexagonalt, romboedrisk-hemiedriskt, rödaktigt
aluminium-natriumfosfat och -sulfat, uppkalladt efter
kemisten L. Svanberg. Funnet tills. med lazulit i
kvartsit vid Hållsjöberg i Värmland (L. Igelström)
och tills. med en mängd sällsynta mineral vid
Västanå ödegrufva i Skåne (K. V. Blomstrand).
Ant. Sj. (A. Hng.)

Svandamm-musslan., zool. Se Damm-musslor.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free