Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 849-850 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svaromål - Svarskupong - Svarstad, Anders Castus - Svart - Swart, Oluf Hansson - Swart, Peder - Svart, Ericus Nicolai - Svarta anin - Svarta babianen - Svarta bandet - Svarta bergen - Svarta berget - Svarta björkrullvifveln - Svarta branden - Svarta bulldoggsmyran - Svarta Drin - Svarta droppen - Svarta döden - Svarta flaggorna - Svarta franciskaner - Svarta färger - Svarta Greta - Svartahafs-distriktet - Svarta hafskosacker - Svarta hafvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svaromål, jur., yttrande, som part, mot hvilken
ett anspråk vid domstol anhängiggjorts, afger
till genmäle å den instämmande partens yrkanden,
käromålet. Svaromål afges vid de allmänna
underrätterna i Sverige skriftligen eller
muntligen, vid hofrätterna skriftligen, genom
den s. k. exceptionen i vädjade saker och genom
"förklaring" i besvärsmål, samt hos K. M:t jämväl
skriftligen genom "kontradeduktion" i revisionssaker
och förklaring i besvärsmål.

Svarsadress, polit. Se Adress 3.

Fig. 11. Svarf med fräsapparat för orneradt trä. (Till art. Sv arf ning, sp. 848.)

Svarskupong, postv. Se Frimärke, sp. 1452.

Svarstad, Anders Castus, norsk målare, f. 22
maj 1869 i Ringerike, studerade vid konst- och
handtverksskolan i Kristiania, var dekorationsmålare i
Norge och utomlands, bl. a. i Nord-Amerika 1895-97,
studerade sedan i Paris för Courtois till 1898
och därefter i Köpenhamn för Tuxen, har på senare
tid vistats flera år i Italien. S. valde till sin
specialitet bilder från gamla och moderna städer (i
Belgien, Italien, Norge). Hans målningar utmärkas
för osökt ursprunglighet, kraftig stämning och
själfständig kolorit med förkärlek för svart och
rödt. Han har äfven utfört förträffliga porträtt
(två kvinnoporträtt i norska nationalgalleriet).
G-g N

Svart. 1. Fys. Se Färg, sp. 268. - 2. Kem. tekn. Se
Färg, sp. 274.

Swart, Oluf Hansson. Se Örnehufwudh.

Swart, Peder. Se Peder Andersson Swart.

Svart, Ericus Nicolai, biskop (ej att förväxla med
teol. doktorn Ericus Nicolai Swede, som redan 1485
var lärare vid Leipzigs universitet och sedermera
scholasticus i Uppsala domkapitel), blef kyrkoherde i
Uppsala, ovisst när, var en af dem, som 1545 afgåfvo
yttrande rörande det s. k. Augsburgerinterim (se
d. o.), blef 1556 biskop (ordinarius) i Strängnäs
stift och flyttades sedan till Skara. Han deltog i
riksdagen 1569 i Stockholm, men synes vid samma tid
ha lämnat biskopsämbetet och bosatt sig i Uppsala,
där han dog 1572. Hans grafskrift anföres
bl. a. i Rhyzelius" "Episcoposcopia".
Ehd.

Svarta anin, zool. Se Larvätare.

Svarta babianen, zool. Se Babianer.

Svarta bandet. Se Bande noire.

Svarta bergen, ett ofta förekommande namn på berg,
öfv. af Black mountains (se d. o. och Amerika,
sp. 786), Djebel-es-Soda (se Fessan. sp. 116),
Karadag, Karakorum Montenegro, Noirmont
(se Jura, sp. 301) och Sierra Morena.
J. F. N.

Svarta berget. Se Montenegro.

Svarta björkrullvifveln, zool. Se Rullviflar.

Svarta branden, skogsh. Se Bok, sp. 943.

Svarta bulldoggsmyran, zool. Se Ponerinæ,
sp. 1349.

Svarta Drin (Crni D.}. Se Drin.

Svarta droppen, astron. Se Venus.

Svarta döden. Se Digerdöden.

Svarta flaggorna. Se Tonkin.

Svarta franciskaner. Se Franciskanorden, sp. 1069.

Svarta färger. Se Färg, sp. 273.

Svarta Greta. Se Margareta, danska furstinnor 2.

Svartahafs-distriktet. Se Tjernomorskij okrug.

Svarta hafskosacker. Se Kosacker, sp 1120.

Svarta hafvet (lat. Pontus euxinus, ry. Tjernoje
more, turk. Kara dengiz), stort inhaf mellan
Europa och Asien, i v. begränsadt af Europeiska
Turkiet, Bulgarien och Rumänien, i n. af ryska
guv. Bessarabien, Cherson och Taurien, i ö. af
Kubanområdet, Svarta hafvets och Suchum Kales
militärdistrikt samt guv. Kutais och Erivan,
i s. af de turkiska vilajeten Trabezon, Kastamuni
och Brussa i Mindre Asien. Hafvet står i s. v. genom
Bosporen, Marmarasjön och sundet vid Dardanellerna
i förbindelse med Medelhafvet och i n. ö. genom
sundet vid Kert j (Jenikale) med Asovska sjön
(se d. o.), hvilken kan betraktas som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>