- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
863-864

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swartling, Frans Johan Axel - Svart lista - Svart ljus - Svartlod - Svartlöga - Svartlösa härad - Svartmalm - Svart marmor - Svartmesen - Svartmunkar - Svartmylla - Svartnäs - Svartnäs - Svartpennor - Svartpeppar - Svartpoppel - Svart pustrot - Svartrost - Svartrå - Svarträf - Svartrötter - Svartsenap - Svartsida - Svartsjuka - Svartsjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

röstat för det liberala samlingspartiets
förslag om en rösträttsutsträckning till
alla kommunalt röstberättigade män. S. var
led. af konstitutionsutskottet 1888 och 1889, af
bevillningsutskottet riksdagarna 1890 och 1895-99
och vice talman 1898-1902 samt ledde som talman
1903-12 med precision, raskhet och uthållighet
kammarens förhandlingar. S. har äfven varit led. af
kommittéerna ang. förlagsinteckning (1880-81),
ang. industri- och handelskamrar (1884-85), ang. ny
tulltaxa (1888-91), ang. utställning i Stockholm
(1894) och ang. mellanrikslagen (1895-96) samt af
svenska bestyrelsen för utställningen i Köpenhamn
1888 och af centralkommittén för 1897 års allmänna
utställning i Stockholm.
T-s.

Svart lista, förteckning på personer, som äro i
något afseende otillfredsställande eller misshagliga
och för hvilka andra personer eller kretsar af
personer varnas. Uttrycket används företrädesvis
dels som synonym till "svart bok" (se d. o.),
dels om förteckningar på arbetare, som genom
hänsynslös agitation e. d. gjort sig misshagliga för
arbetsgifvarna. Under Världskriget har uttrycket
"svart lista" fått särskild användning om en af
någon af de allierade makterna (i främsta rummet
Storbritannien) officiellt utfärdad förteckning på
personer och firmor i icke fientliga länder, som anses
på något sätt stå i förbindelse med fienden och med
hvilka därför personer och firmor i det egna landet
förbjudas att idka handel ("den engelska, franska
etc. svarta listan"). Den engelska svarta listan
("Statutory list of persons etc. with whom persons
and firms in the United kingdom are prohibited from
trading"), sådan den förelåg vid 1917 års slut,
upptog bl. a. 234 svenska firmor, till hvilka under
tiden 1 jan.-1 febr. 1918 lades ytterligare 10 sådana.
Å. W:son M.

Svart ljus, fys. Se Becquerelstrålar, sp. 1157.

Svartlod, färg. Se Glasmålning.

Svartlöga, en till Stockholms skärgård, Blidö socken
hörande ö, skild från ön Blidö i v. genom den vida,
men af grund och skär fyllda Svartlögafjärden. Ön
utgör 1 mtl, 363,1 har (hvaraf 282 har kala berg
o. d.) tills. med holmarna Rönnharan, Skäret,
Systrarna, Trosslaren, Vingelskär, Ägglösen,
Lillskärgården, Salskären m. fl. Ön är bebodd af ett
50-tal personer, har rätt saftig vegetation af örter
och löfträd (rönn, björk och i synnerhet alar), men
endast några få tallar och en gran, enär ön ligger
vid den maritima barrskogsgränsen. En stockholmare
har utplanterat tyska harar och fasaner på ön.

Svartlösa härad, i Stockholms län, ingår i Svartlösa
och Öknebo tingslag, Södertörns domsaga och Södertörns
fögderi, samt omfattar socknarna (kommunerna)
Grödinge, Botkyrka, Salem, Huddinge, Nacka,
Saltsjöbadens köping. 48,079 har, 20,212 inv. (1916).

Svartmalm, bergsv. Se Järnmalmer, sp. 408.

Svart marmor. Se Marmor.

Svartmesen, Parus ater, zool. Se Mesarna.

Svartmunkar. Se Svartbröder.

Svartmylla. Se Mulljord.

Svartnäs, bruksförsamling i Kopparbergs län, Falu
domsagas norra tingslag, ingår i Svärdsjö
kommun. 478 inv. (1916). Kapell till
Svärdsjö, Västerås stift, Falu kontrakt.

Svartnäs, järnbruk. Se Stora Kopparbergs bergslag,
sp. 124.

Svartpennor. Se Blyertspennor, sp. 789.

Svartpeppar, bot. Se Piper.

Svartpoppel, bot. Se Populus.

Svart prustrot, bot. Se Prustrot.

Svartrost, Puccinia graminis, bot. Se Rost 1 och
Sädesrost.

Svartrå, socken i Hallands län, Faurås härad. 3,605
har. 421 inv. (1916). Annex till Okome, Göteborgs
stift, Falkenbergs kontrakt.

Svarträf, zool. Se Räfven.

Svartrötter, bot. Se Scorzonera.

Svartsenap. Se Senap.

Svartsida, detsamma som grönlandssälen. Se Säldjur.

Svartsjuka, psyk., en plågsam och rufvande känsla,
förorsakad af fruktan för eller visshet om, att man
bedrages af den man älskar eller att en annan söker
uttränga en själf i den älskades ynnest. Denna känsla
stegras ofta till affekt, och då den vanligen är
förbunden med mer eller mindre starka viljetendenser
att uttränga och skada medtäflaren, tar den ej sällan
formen af passion. Svartsjukan kan vara mera passiv
eller aktiv. I förra fallet består den öfvervägande
i en melankolisk känslostämning med föreställning
om orättvist utträngande genom den lyckligare
medtäflaren, hvars framgångar man känner som personlig
förolämpning, men ser sig ur stånd att hindra. Denna
resignerade form af svartsjukan torde vara vanligare
hos kvinnan än hos mannen. Den aktiva, aggressiva
svartsjukan tar sig uttryck i begär att förödmjuka och
skada rivalen, att hämnas på honom för den oförrätt
man känner sig lida genom hans försteg. I båda fallen
är det för den svartsjuke karakteristiskt, att han
öfverdrifver det föreställda utträngandet genom
den andre och de bevis, som därför föreligga. Den
svartsjuke riktar sin ovilja närmast mot rivalen, men
ofta tar sig svartsjukan ännu starkare uttryck emot
den person, hvars kärlek täflingen gäller. Äfven bland
djuren framträda tydligt yttringar af svartsjuka,
och detta ej blott vid parningskampen, utan den
ene hunden är t. ex. svartsjuk öfver de smekningar,
som hans herre egnar en annan hund. Sedan midten af
1600-talet förekommer hos oss i litteraturen det för
svenska språket egendomliga ordet svartsjuka. Om
dess härledning, möjligen af ett äldre svenskt
ord "svartsockesjuka" - i nordligare svenska
dialekter sade man skämtsamt "draga svarta strumpor"
i st. f. "vara svartsjuk" -, och om den sannolika
uppkomsten af denna benämning se Es. Tegnér, "Hemmets
ord" (i "Tidskrift för hemmet", 1881) - Litt.:
M. Friedmann, "Über die psychologie der eifersucht"
(1911).
S-e.

Svartsjö, kungsgård, f. d. kungligt slott i
Sånga socken, Färentuna härad, Stockholms län,
på Svartsjölandet i Mälaren. Slottet är taxeradt
till 500,000 kr., den dithörande jordegendomen,
S. kungsladugård 10 1/2 mtl, 786,8 har (334,7 har
odlad jord, 14,2 har park), är taxerad till 270,500
kr. (1916). S., urspr, ett Folkungaättens gods,
hörde under 1300-talet ömsom under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free