- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
871-872

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swartz, Olof - Swartz, John - Swartz, Jakob Erik - Swartz, Johan Gustaf - Swartz, Edvard Maurits

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

forskningsföremål. Af hans hand finnas äfven skrifter af
praktiskt innehåll, om växtsjukdomar, växtodling
m. m. I planschverket "Svensk botanik" (se Palmstruch 3)
skref han texten till bd 5–7 och halfva
8:e bandet (1806–17), i hvilka äfven många af de
bästa taflorna utförts af honom, äfvensom texten till
häftena 2-11 af "Svensk zoologie" (1806-18). Genom
sitt vetenskapliga rykte och sin personliga
älskvärdhet vann S. vidsträckta förbindelser
och utöfvade genom sin framstående lärdom stort
inflytande på vetenskapernas utveckling i Sverige. Han
var led. af ett tjugutal vetenskapliga samfund,
däribland Vet. akad. (1789), Landtbruksakad. (1812)
och Franska institutet.

illustration placeholder

2. John S., den föregåendes kusins son,
sonson till den i släktöfversikten nämnde Petter S.,
fabriksidkare, patriot, f. 16 aug. 1790 i Norrköping,
d. där 16 aug. 1853, var 1809-11 i tjänst hos ett
engelskt handelshus samt biträdde sedan vid och
öfvertog 1819 en af fadern i Norrköping anlagd
snusfabrik. Norrköpings utveckling främjade han
synnerligen genom kraftigt deltagande i stadens
kommunala lif och betydande donationer. 1824 deltog
han i stiftandet af Norrköpings sparbank, och 1841
var han en af dem, som uppgjorde och utförde planen
till förbättrad fattigvård inom staden. Dessutom
ifrade han för inrättande af sockensparbanker,
för ändrad brännvinslagstiftning, för införande
af sockerbetsodling m. fl. landtbruksreformer
och för anläggning af järnvägar. 1834 kallades
han till medlem af en kommitté för granskning af
då gällande tullbestämmelser, och 1848 var han
ordf. vid tredje allmänna svenska landtbruksmötet,
som hölls i Norrköping. Han blef 1845 hedersled,
af Landtbruksakad. och 1847 led. af Vet. akad.

illustration placeholder

3. Jakob Erik S., den föregåendes son,
fabriksidkare, patriot, f. 17 maj 1817 i Norrköping,
d. där 24 april 1881, blef 1833 student i Uppsala,
idkade teknologiska studier, bosatte sig i sin
fädernestad och ingick i faderns snusaffär. Med insikt
och kraft egnade han sig åt fabriksverksamheten,
och för att bereda sina många arbetare en förbättrad
ställning lämnade han bl. a. rikliga understöd åt
Swartziska friskolan. Äfven för kommunala värfvar han
varmt intresserad. Hans af omfattande sakkännedom präglade
verksamhet sträckte sig till alla områden af stadens förvaltning,
och från början af 1850-talet till sin död var
han den egentlige ledaren af arbetet för Norrköpings
utveckling. S. var 1859–60 och 1862–63 Norrköpings
representant i borgarståndet samt 1867–69 i Andra
kammaren. 1863–71 var han landstingsman; 1858-59 var
han medlem af kommittén för uppgörande af grunderna
till en ny bevillningsförordning.

illustration placeholder

4. Johan Gustaf S., den föregåendes broder,
affärsman, landtbrukare, f. 7 jan. 1819 i Norrköping,
d. där l dec. 1885, aflade 1833 studentexamen
i Uppsala, vistades 1835-39 på köpmanskontor i
Antwerpen och studerade därefter landtbruk i
Skottland. Efter att någon tid ha varit ledare af
en tobaksfabrik i Norrköping (ej att förblanda med
faderns snusfabrik) ärfde han efter sin fader 1853
den stora egendomen Hofgården invid sjön Tåkern,
hvilken redan af fadern gjorts till en af landets
bäst skötta. Där anställde han vidt omfattande rön
inom landthushållningens skilda grenar, och det
mest betydelsefulla resultatet af denna verksamhet
blef den s. k. swartziska ismetoden, uppfunnen 1863,
som medförde en genomgripande reform i den svenska
mejerihandteringen (se Gräddsättning,
sp. 459). Genom denna metod, som ökade smörets
hållbarhet, och sina framgångsrika försök att
afsätta smör i England kan han anses som den svenska
smörexportens grundläggare. Samtidigt deltog han
med intresse i det kommunala lifvet, bl. a. som
Norrköpings stadsfullmäktiges ordf. 1863–81
och Östergötlands hushållningssällskaps vice
ordf. 1873–79. 1869 var han led. i en af regeringen
tillsatt sparbankskommitté och 1872 ordf. i
Östergötlands landsting. Under de sista åren af sitt
lif egnade han sig åt författarskap på landtbrukets
och skolväsendets områden. S. blef 1872 hedersled.
af Landtbruksakad. och 1874 led. af Vet. akad. Han
fick guldmedalj för medborgerlig förtjänst 1846.
illustration placeholder

5. Edvard Maurits S., sonson till S. 1,
skådespelare, f. 15 febr. 1826 i Stockholm d. där 14
dec. 1897, blef 1839 elev vid Kungliga teatern, men
öfvergick 1845 till Mindre teatern. Under Torsslows
ledning och genom allvarligt arbete utbildade han där
sina rika anlag. Han utförde på denna scen omkr. 200
roller under åtta års tid. Efter att med framgång ha
uppträdt i komedier och salongsstycken började han
ett inträngande studium af den högre dramatiken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free