Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swartz, Karl Johan Gustaf - Swartzia - Swartziska friskolan - Swartziska ismetoden - Svartå - Svartå - Svartån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsbeskattningens omläggning, och bland hans åtgöranden och
genomförda förslag från samma tid torde följande kunna
anses vara de märkligaste. 1907: lönereglering för
Statskontoret, hvarmed gjordes början till de centrala
ämbetsverkens lönereglering, och pensionslagen;
1907 och 1908: ändringar i sockerbeskattningen; 1908:
fondpappersstämpelförordningen; 1909: skogsaccisen,
organisation af bankinspektionen, Kontrollstyrelsen
och af Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
omläggning af statens räkenskapsväsen, påbörjad i
samband med uppläggning af statsverkets giroräkning
hos Riksbanken, anslag för första gången till
Handelshögskolan i Stockholm och till Östasiatiska
ångbåtslinjen; 1910: inkomst- och
förmögenhetsskatteförordning, ny bevillningsförordning, förordning
om taxeringsmyndigheter; 1911: reformering af
budgetens uppställning, ny banklag, handelstraktat
med Tyskland. Då Hammarskjöldska ministären
afgick 30 mars 1917, bildade S. ny regering,
hvari han själf blef statsminister och A. Lindman
utrikesminister. Efter höstens allmänna val till
Andra kammaren ingaf ministären 2 okt. s. å. sin
afskedsansökning och afgick 19 okt. s. å. samt
efterträddes af en vänsterministär med N. Edén som
statsminister. Omedelbart efter sitt öfvertagande
af regeringen framlade S. som sin ministärs främsta
programpunkt att i öfverensstämmelse med konungs
och riksdags uttalanden obrottsligt vidmakthålla en
konsekvent och opartisk neutralitetspolitik. Vid
sidan af fullföljandet af detta syfte kom
ministärens arbete i följd af tidsförhållandena
nästan uteslutande att inriktas på åtgärder till
lindring af kristidens tryck. I öfrigt torde samma
ministärs egentliga politiska betydelse få anses
ha legat i uppgiften att förmedla öfvergången från
"borggårdsregeringen" till en vänsterministär
och sålunda bidraga till att utjämna den starka
spänningen mellan statsmakterna. Vid bildandet af
S:s ministär hade i allra främsta rummet tagits
hänsyn till ofvannämnda arbetsuppgifter; den
blef därför sammansatt af för duglighet ansedda
fackministrar, men i rent politiskt afseende ej
särdeles homogen. Denna senare omständighet torde
ock afsevärdt ha bidragit till regeringschefens
tillkännagifna obenägenhet att gripa sig an med
inrikespolitiska spörsmål. Ministärens sträfvanden att
med mjuk hand dämpa den af lifsmedelssvårigheterna
skärpta politiska oron framkallade missnöje på
vissa håll inom högern, hvarjämte jordbrukarna
mångenstädes ansågo sig missgynnade till förmån för
konsumenternas och industriens intressen. Af S:s
anföranden som statsminister är särskildt tryckt
Vår lifsmedelsfråga (hållet 21 april 1917). Sedan
nov. 1916 är S. universitetskansler. Han är led. af
Vet. akad. (1915) och Landtbruksakad. (s. å.) samt
hedersled, af Fysiogr. sällsk. i Lund
(1917). 1. C. Lmu. 4. (H. J. Dft.) 6. T-s.
Swartzia
Schreb., bot., ett släkte af obeväpnade träd, hörande
till fam. Leguminosæ, underfam. Cæsalpinioideæ
med 70 arter, alla utom en växande i tropiska
Amerika. Bladen äro parbladiga, med mycket
små stipler. Blomkronan är reducerad till ett
stort, veckadt kronblad (seglet), ståndarna äro
talrika. Frukten är en läderartad eller köttig,
äggrund eller förlängd balja med få,
stora frön, som ofta äro försedda med arillus. Släktet
är uppkalladt efter Olof Swartz (se d. o. 1).
G. L-m.
Swartziska friskolan. Se Swartz (släktöfversikten).
Swartziska ismetoden, mejerisk. Se Gräddsättning,
sp. 459, och Swartz 4.
Svartå, bruksegendom i Kvistbro socken, Örebro
län, 1 km. från S. station vid statsbanelinjerna
Laxå-Charlottenberg och Örebro-S. samt nära
Letstigen,. den gamla stråkvägen mellan Närke och
Värmland, vid den ström, som i starka fall tömmer
Storbjörkens (4,5 kvkm., 92 m. ö. h.) vatten
i Lillbjörken (79 m. ö. h.). Egendomen
omfattar stångjärnsbruk med 5 härdar, valsverk,
manufaktursmedja, masugn, sågverk med 2 dubbla ramar,
spånhyfvel, stafsåg, hyfleri, kvarn m. m., tax. jämte
frälseräntor till 167,700 kr., samt jordegendom
(mest skog) om 7,4 mtl, inom Kvistbro, Nysunds och
Skagershults socknar, tax. till 526,000 kr. (1915),
och tillhör S. bruks a.-b. (bildadt 1894; aktiekapital
800,000 kr.). Årstillverkningen är omkr. 8,000
ton tackjärn, 3,000 ton smältstycken och 2,400 ton
manufaktur och stångjärn. - S. anlades vid midten af
1600-talet af Jöns Eriksson Grubb (d. 1690), hvilken
näst efter hertig Karl tillerkännes hufvudförtjänsten
af dessa trakters odling samt uppsökandet och
tillgodogörandet af deras naturliga tillgångar. Förut
egare af Kråkefors hammare vid Kvistbro kyrka, anlade
han på grund af privilegium af 1658 vid ofvannämnda
vattendrag ett hammarverk med 1 hammare och 2 härdar,
som kallades S., strax bredvid en hytta, kallad
Björkhyttan l. Medskogs masugn, samt vid Letälfven
Munkfors hammare. Efter Grubbs död köptes ofvannämnda
verk af A. Möller och Grubbs måg H. Heerdhielm samt
1698 af R. Tersmeden. Då den sistnämndes änka 1700
gifte om sig med Jonas Folkern, adlad Cedercreutz,
öfvergingo verken till dennes ätt. Genom arf och köp
kommo de därefter till statssekreteraren A. Falker,
som flyttade Munkforshammaren till S., och från dennes
son, hofmarskalken K. Falker (d. 1795), öfvergingo
de till mågen frih. P. A. Fock, under hvars tid
äfven smidet vid Kråk-fors flyttades till S. Genom
gifte kom S. därpå till Leijonhielmska släkten och
gjordes till aktiebolag 1894. Ännu 1905 omfattade
egendomen i ofvannämnda tre socknar 16,64 mtl,
tax. till 1,385,300 kr.
Svartå (fi. Mustio), järnbruk i Karis’ socken,
Nylands län, Finland, invid Karis’ å, anlades
under Karl IX:s tid och nådde efter 1647,
då det egdes af handlanden P. Thorwest i Åbo,
stor blomstring. Förstördt under "stora ofreden",
erhöll det nya privilegier 1725. Bruket utgör egen
bruksförsamling under Karis’ pastorat. Sedan 1786
har bruket innehafts af sedermera friherrliga ätten
Linder. F. n. innehafves det af en medlem af finska
adliga ätten Linder. A. G. F.
Svartån, namn på flera vattendrag i Sverige. 1. Flod
i Västmanland, upprinner i östra delen af Norbergs
bergslag från småsjöar, bl. a. Målsjön (148
m. ö. h.), går därifrån i bukter och genom småsjöar
till Hörn-(Hörende-)sjön (6,5 kvkm., 61 m. ö. h.),
bildar vid utloppet därifrån ett fall vid Fors och
upptar strax därpå ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
