- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
891-892

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svebilius, Olof - Svecism (Sveticism) - Sveda - Svedala - Sveda och värk - Swedberg, Jesper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordning i ortodox anda genomfördes på det kyrkliga
området. På grund af sitt personliga förhållande
till konungen och sin ämbetsställning kom han
att deltaga i alla viktigare kyrkliga frågors
behandling. I inflytande och andlig betydenhet kan
han väl knappast mäta sig med H. Spegel, J. Svedberg,
H. Benzelius och J. Gezelius. Men af synnerligen stor
betydelse var det dock, att ärkebiskopsstolen denna
tid innehades af en man sådan som S., lärd, rådvis
och praktisk, mild och vördnadsvärd, lugn och afvog
mot alla ytterligheter. I det slutliga utarbetandet
af 1686 års kyrkolag deltog visserligen S. jämte
andra teologer, men sin affattning erhöll densamma
af den suveräna konungamaktens handgångne män,
främst E. Lindschöld. För de kungliga maktspråken,
som inskränkte den kyrkliga själfständigheten,
böjde han sig, om ock med inre motvilja. För
katekesfrågans lösning fick emellertid S. så mycket
större betydelse. De prästerlige ledamöterna af
kyrkolagskommissionen hade fått i uppdrag att utarbeta
en förklaring till Luthers lilla katekes, som skulle
aflösa mångfalden af dittills brukade förklaringar. I
tämligen osjälfständig anslutning till en del tyska
och svenska kateketiska arbeten blef ett förslag
snart nog färdigt, den s. k. Spegelska katekesen
(jfr Spegel, sp. 618), så kalladt, emedan Spegel
utfört det mesta arbetet. Näst Spegel var dock
S. ansvarig för detsamma. Förslaget blef utsatt
för skarp kritik för bristande fullständighet och
äfven för bristande renlärighet. I prästeståndet vid
riksdagen 1686 kom det till en skarp sammanstötning
mellan S. och den bekante ortodoxistiske grälmakaren
professor H. Schütz. Mer moderat i sin opposition var
H. Benzelius. Onekligen var förslaget ett hastverk,
och katekesarbetet måste på nytt tagas upp. Inom
den nya kommittén, som dessutom hade psalmbokens
utarbetande och handbokens reviderande på sin lott,
kunde enighet i katekesfrågan icke uppnås, hvarför
S. erhöll uppdrag att ensam utarbeta ett nytt
förslag. Blott två månader fick han på sig. Inom
den utsatta tiden blef han verkligen färdig
med en på grundval af domkapitlens anmärkningar
gjord omarbetning af Spegelska katekesen, som
af prästeståndet gillades vid riksdagen 1689
och af konungen påbjöds som norm för kyrkans
undervisning. S:s katekes, Enfaldig förklaring öfver
dr Martin Luthers lilla cateches, stäld genom frågor
och svar
, är i sitt slag ett mästerverk genom sin
korta och klara, kondenserade och tillspetsade form
och användes till 1810, då en af J. A. Lindblom
verkställd omarbetning af densamma antogs till
bruk. Vid handboksrevisionen, slutförd 1693, intog
S. en konservativ ståndpunkt och sökte hålla på
svensk tradition särskildt emot H. Benzelius, som,
lyckligtvis utan alltför stor framgång, eftersträfvade
konformitet med ortodoxistiska tyska trosförvanter. I
striden om den Svedbergska psalmboken intog S. en
medlande ståndpunkt. I den 1691 tillsatta kommittén
för revision af kyrkobibeln skulle S. ha varit ordf.,
men han undanbad sig uppdraget "för sin ålderdom och
svaga syn skuld". Dock skulle kommitterade kommunicera
med ärkebiskopen. Sedan tankarna på en grundligare
revision uppgetts, ville S. synbarligen helst stanna vid en
ny uppl. af 1618 års bibel, och Benzelius, kommitténs ordf.,
hade mycken möda att, så länge S. lefde, få fram äfven
"ofarliga" ändringsförslag. I det politiska lifvet
deltog S. som medlem af prästeståndet 1668—97,
från 1682 som ståndets själfskrifne talman. Se
F. F. Carlson, "Sveriges historia under konungarne af
Pfalziska huset", d. 4, H. Afzelius, "Erik Benzelius
d. ä." (1897, 1902), H. W. Tottie, "Jesper Svedbergs
lif och verksamhet" (1885, 1886) och "Haqvin Spegel
såsom kateket och homilet" (1890), samt O. Ahnfelt,
"En af forskningen hittills okänd källa till Swebilii
katekes" (i "Kyrkohist. årsskr.", 1901). E. M. R.

Svecism (Sveticism), språkv., för svenska språket
egendomligt uttryck, särskildt då det uppträder i
ett annat tungomål. Jfr Hypersvecism.

Sveda, fysiol. Se Smärta.

Svedala. 1. Socken i Malmöhus län, Oxie härad. 4,431
har. 4,640 inv. (1916). Häraf komma 179 har, 1,574
inv., på det liknämnda municipalsamhället, hvilket
1911 fått köpingsrättigheter, som dock ännu (1918)
ej trädt i kraft. S. utgör ett pastorat i Lunds
stift, Bara kontrakt. - 2. Municipalsamhälle (jämlikt
k. br. 7 juli och 15 dec. 1899) i ofvannämnda socken
vid S. station på Malmö-Ystads och Lund-Trälleborgs
järnvägar. 179 har. 1,574 inv. (1916). Taxeringsvärde
å bevillningsskyldig fast egendom 3,234,400 kr.,
tax. inkomst af kapital och arbete 961,296 kr. (1916);
municipalskatt kr. 1,80 (förutom kommunalskatt
kr. 4,90 1914). Samhällets inkomster uppgingo 1914
till kr. 18,268, dess utgifter till kr. 26,242,
dess tillgångar upptogos s. å. till kr. 126,748
och dess skulder till 147,133. Genom k. br. 28
april 1911 har medgetts, att samhället må, från
tidpunkt, som framdeles bestämmes, såsom en kommun
för sig bilda en från S. socken skild köping samt
eget fattigvårds- och skoldistrikt. Samhället
har extra prov.-läkare, distriktsveterinär,
apotek (sedan 1905), kommunal mellanskola med
realskolexamen (statsunderstöd fr. o. m. 1912),
sparbank (st. 1879), afdelningskontor af a.-b. Malmö
folkbank, många handlande och handtverkare samt
flera stora industrier, bl. a. betsockerfabrik
(anlagd 1894 af S. sockerfabriks-a.-b.), gjuteri
och mek. verkstad (tillhör A.-b. Åbjörn Anderson,
aktiekap. 1,050,000 kr.), som tillverkar tegel-,
torf- och torfströmaskiner, stenkrossar, vägvältar
m. fl. vägbyggnadsmaskiner, andelsmejeri, tegelbruk
med tegelmästarskola samt ett par tekniska fabriker.

Sveda och värk, jur. Bland de fall, då ett obehörigt
ingrepp i annans rätt medför skyldighet att ersätta
förorsakad skada, som icke är af ekonomisk art,
har vår rätt redan före 1734 års lag upptagit
misshandel, hvaraf följer sveda och värk. Detta
uttryck, som också förekommer i nämnda lags
Missgärningsbalk 39:4, används i samma mening af
vår gällande strafflag 6.2 (jfr Skadeersättning,
sp. 854), liksom af finska strafflagen 9:2. Äfven
i annan främmande rätt uppställes allmänt enahanda
ersättningsskyldighet; i tyskt rättsspråk har sedan
gammalt därför användts beteckningen schmerzensgeld.
C. G. Bj.

Swedberg. 1. Jesper S., biskop, en af det karolinska
tidehvarfvets mest betydande och verksamma


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free