Print (PDF) - On this page / på denna sida - Svebilius, Olof - Svecism (Sveticism) - Sveda - Svedala - Sveda och värk - Swedberg, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordning i ortodox anda genomfördes på det kyrkliga området. På grund af sitt personliga förhållande till konungen och sin ämbetsställning kom han att deltaga i alla viktigare kyrkliga frågors behandling. I inflytande och andlig betydenhet kan han väl knappast mäta sig med H. Spegel, J. Svedberg, H. Benzelius och J. Gezelius. Men af synnerligen stor betydelse var det dock, att ärkebiskopsstolen denna tid innehades af en man sådan som S., lärd, rådvis och praktisk, mild och vördnadsvärd, lugn och afvog mot alla ytterligheter. I det slutliga utarbetandet af 1686 års kyrkolag deltog visserligen S. jämte andra teologer, men sin affattning erhöll densamma af den suveräna konungamaktens handgångne män, främst E. Lindschöld. För de kungliga maktspråken, som inskränkte den kyrkliga själfständigheten, böjde han sig, om ock med inre motvilja. För katekesfrågans lösning fick emellertid S. så mycket större betydelse. De prästerlige ledamöterna af kyrkolagskommissionen hade fått i uppdrag att utarbeta en förklaring till Luthefs lilla katekes, som skulle aflösa mångfalden af dittills brukade förklaringar. I tämligen osjälfständig anslutning till en del tyska och svenska kateketiska arbeten blef ett förslag snart nog färdigt, den s. k. Spegelska katekesen (jfr Spegel, sp. 618), så kalladt, emedan Spegel utfört det mesta arbetet. Näst Spegel var dock S. ansvarig för detsamma. Förslaget blef utsatt för skarp kritik för bristande fullständighet och äfven för bristande renlärighet. I prästeståndet vid riksdagen 1686 kom det till en skarp sammanstötning mellan S. och den bekante ortodox-istiske grälmakaren professor H. Schiitz. Mer moderat i sin opposition var H. Benzelius. Onekligen var förslaget ett hastverk, och katekesarbetet måste på nytt tagas upp. Inom den nya kommittén, som dessutom hade psalmbokens utarbetande och handbokens reviderande på sin lott, kunde enighet i katekesfrågan icke uppnås, hvarför S. erhöll uppdrag att ensam utarbeta ett nytt förslag. Blott två månader fick han på sig. Inom den utsatta tiden blef han verkligen färdig med en på grundval af domkapitlens anmärkningar gjord omarbetning af Spegelska katekesen, som af prästeståndet gillades vid riksdagen 1689 och af konungen påbjöds som norm för kyrkans undervisning. S:s katekes, Enfaldig förklaring öfver dr Martin Luthers lilla cateches, stöld genom jr ägor och svar, är i sitt slag ett mästerverk genom sin korta och klara, kondenserade och tillspetsade form och användes till .1810, då en af J. A. Lindblom verkställd omarbetning af densamma antogs till bruk. Vid handboksrevisionen, slutförd 1693, intog S. en konservativ ståndpunkt och sökte hålla på svensk tradition särskildt emot H. Benzelius, som, lyckligtvis utan alltför stor framgång, eftersträfvade konformitet med ortodox-istiska tyska trosförvanter. I striden om den Svedbergska psalmboken intog S. en medlande ståndpunkt. I den 1691 tillsatta kommittén för revision af kyrkobibeln skulle S. ha varit ordf., men han undanbad sig uppdraget "för sin ålderdom och svaga syn skuld". Dock skulle kommitterade kommunicera med ärkebiskopen. Sedan tankarna på en grundligare revision uppgetts, ville S. synbarligen helst stanna vid en ny uppl. af 1618 års bibel, och Beiizelius, kommitténs ordf., hade mycken möda att, så länge S. lefde, få fram äfven "ofarliga" ändringsförslag. I det politiska lifvet deltog S. som medlem af prästeståndet 1668—97, från 1682 som ståndets själfskrifne talman. Se F. F. Carlson, "Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset", d. 4, H. Afzelius, "Erik Benzelius d. ä." (1897, 1902), H. W. Tottie, "Jesper Svedbergs lif och verksamhet" (1885, 1886) och "Haqvin Spegel såsom kateket och homilet" (1890), samt O. Ahnfelt, "En af forskningen hittills okänd källa till Swebilii -katekes" (i "Kyrkohist. årsskr.", 1901). B. M. R. Svecism (Sveticism), språkv., för svenska språket egendomligt uttryck, särskildt då det uppträder i ett annat tungomål. Jfr Hyper-svecism. Sveda, fysiol. Se Smärta. Svedala. 1. Socken i Malmöhus län, Oxie härad. 4,431 har. 4,640 inv. (1916). Häraf komma 179 har, 1,574 inv., på det liknämnda municipalsamhället, hvilket 1911 fått köpingsrättigheter, som dock ännu (1918) ej trädt i kraft. S. utgör ett pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt. - 2. Municipalsamhälle (jämlikt k. br. 7 juli och 15 dec. 1899) i ofvannämnda socken vid S. station på Malmö-Ystads och Lund- Trälleborgs järnvägar. 179 har. 1,574 inv. (1916). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 3,234,400 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 961,296 kr. (1916); municipalskatt kr. l,so (förutom kommunalskatt kr. 4,90 1914). Samhällets inkomster uppgingo 1914 till kr. 18,268, dess utgifter till kr. 26,242, dess tillgångar upp-togos s. å. till kr. 126,748 och dess skulder till 147,133. Genom k. br. 28 april 1911 har med-getts, att samhället må, från tidpunkt, som framdeles bestämmes, såsom en kommun för sig bilda en från S. socken skild köping samt eget fattigvårds- och skoldistrikt. Samhället har extra prov.-läkare, distriktsveterinär, apotek (sedan 1905), kommunal mellanskola med realskolexamen (statsunderstöd fr. o. m. 1912), sparbank (st. 1879), afdelningskontor af a.-b. Malmö folkbank, många handlande och handtverkare samt flera stora industrier, bl. a. betsockerfabrik (anlagd 1894 af S. sockerfabriks-a.-b.), gjuteri och mek. verkstad (tillhör A.-b. Åbjörn Anderson, aktiekap. 1,050,000 kr.), som tillverkar tegel-, torf- och torfströ-maskiner, stenkrossar, vägvältar m. fl. vägbyggnadsmaskiner, andelsmejeri, tegelbruk med tegel-mästarskola samt ett par tekniska fabriker. Sveda och värk, jur. Bland de fall, då ett obehörigt ingrepp i annans rätt medför skyldighet att ersätta förorsakad skada, som icke är af ekonomisk art, har vår rätt redan före 1734 års lag upptagit misshandel, hvaraf följer sveda och värk. Detta uttryck, som också förekommer i nämnda lags Missgärningsbalk 39: 4, används i samma mening af vår gällande strafflag 6. 2 (jfr Skadeersättning, sp. 854), liksom af finska strafflagen 9: 2. Äfven i annan främmande rätt uppställes allmänt enahanda ersättningsskyldighet; i tyskt rätts-språk har sedan gammalt därför användts beteckningen schmerzensgeld. C. G. Bj. Swedberg. 1. Jesper S., biskop, en af det karolinska tidehvarfvets mest betydande och verksamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
