- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
897-898

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swedberg, Jesper - Swedberg, Per - Svedberg, Karl Vilhelm Maurits - Svedberg, Johan Fritiof Ivar - Svedberg, Teodor (The)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svensk ordbok. Jfr H. Hernlund, "Förslag och åtgärder
till svenska skriftspråkets reglerande 1691 -1739"
(1883).

För S. omväxlade motgångar och betryck med utmärkelser
och framgång. I Uppsala hade han drabbats af den
stora branden 1702; biskopsgården Brunsbo nedbrann
1712, hvarvid alla hans böcker och handskrifter,
på mycket få när, förstördes. 1730 hemsöktes han
åter af en eldsvåda, som omisskännligt inverkade
på hans hälsa. På gamla dagar skref han sin
Lefvernesbeskrifning (ännu outgifven), full af
tacksamhet öfver Guds underfulla ledning genom alla
lifvets växlingar, så som de tedde sig för honom
mot dödens annalkande. Efter 1732 var han fritagen
från konsistoriegöromålen och tillbragte sitt lif i
stilla tillbakadragenhet. Han ligger begrafven i sitt
prebende Varnhem. - S. var en rättfram och kraftig
dalkarlsnatur, som visste att göra sig gällande,
med rikt gemyt, sprudlande kvickhet, vidtfamnande
intresse och outtröttlig arbetsförmåga. Till sin
andliga läggning hör han ännu storhetstiden till
- han var den siste af dess stora biskopar -,
men med sina impulser från Arndt och Scriver, sin
frihet från dogmatisk polemik, sin innerlighet i
tonen och sin kritik af den ortodoxa "stortrons"
försummelser i praktisk kristendomsutöfning
förebådar han tydligt det subjektivistiska
troslifvets tidehvarf. Stockholmspietismen,
som han gjorde bekantskap med vid riksdagen 1723,
bedömde han mildare än hans kolleger, men kunde icke
göra gemensam sak med den. I den gamla folkfromhetens
naiva och realistiska föreställningar om den goda och
onda andevärldens närhet och inflytelser var han djupt
rotad; uppenbarelser och drömmar fattas icke. Men allt
är infattadt i den frimodiga och segerglada karolinska
fromheten med dess "unio mystica" på bottnen.

I sitt äktenskap med Sara Behm hade S. 2 söner (den
ene af dem var Emanuel Swedenborg) och 4 döttrar,
som nådde mogen ålder. Efter hennes död (1696) gifte
han om sig 1697 och 1720. Hustrun och barnen fingo
1719 adlig värdighet med namnet Swedenborg. - 1852
lät Svenska akad. slå en minnespenning öfver S. (se
Sv. akadrs handl., d. 26). S:s vitterhetsarbeten äro
intagna i 15:e delen af Hansellis samling (1871). Se
vidare H. W. Tottie, "J. S:s lif och verksamhet"
(1885-86), K. Kastman, "J. S." (1904), G. Lizell,
"S. och Nohrborg, en homiletisk studie" (1910),
J. Helander, "Haquin Spegel" (1899), Tottie och
H. Lundström i "Kyrkohist. årsskrift" I (1900),
Ellen Fries i "Den svenska odlingens stormän", I
(2:a uppl. 1901), och Lizell i "Vår lösen" (1913).

2. Per S., den föregåendes
broder. Se
illustration placeholder
Schönström
.
1. K. B. W-n.

Svedberg, Karl Vilhelm Maurits, skådespelare, f. 20
okt. 1852 i Stockholm, d. 17 febr. 1913 i Helsingfors,
var anställd vid Fröbergska sällskapet 1869-71,
vid Svenska teatern i Helsingfors 1871-82, vid Nya
teatern i Stockholm 1882-90 och ånyo vid Svenska
teatern i Helsingfors från 1891 till sin död. Hans
där utförda roller uppgingo till ett antal af mer än
600, och han ansågs som denna scens stödjepelare. På
senare åren verkade han äfven som regissör. S. var
en dugande och mångsidig
karaktärsskådespelare, dock bäst lagd för komedien. Bland hans
roller märkas Don Cesar de Bazano, Jacques i "Från
Amerika", Den svenska sprätthöken, Lyeko-Per ,
Advokaten Knifving
och Gaspard i "Debutanten och
hennes far".

Svedberg, Johan Fritiof Ivar, ingenjör, f. 31
okt. 1866 i Göteborg, aflade 1886 afgångsexamen
vid Chalmers’ tekniska läroanstalt, tjänstgjorde
som ritare vid Göteborgs mekaniska verkstad
och begaf sig 1887 till Nord-Amerika, där
han innehade anställning som konstruktör vid
S. A. Woods Machine C:o, Boston, The Pond Machine
Tool C:o och Niles Tool Works, Hamilton. 1890
anställdes S. som biträdande grufingenjör vid
Billesholm, blef 1893 grufföreståndare där samt
1895 chefsingenjör vid samtliga Billesholm-Bjufs
a.-b:s verk vid Billesholm och Bjuf. Sedan 1904 är
S. öfveringenjör vid Höganäs-Billesholms a.-b:s,
Skromberga bolags samt Skånska kolbrytnings-a.-b:s
samtliga grufanläggningar i Höganäs, Billesholm,
Bjuf, Skromberga, Hyllinge, Stabbarp m. fl. ställen i
Malmö och Kristianstads län. Utom det banbrytande och
framgångsrika arbete, som S. utfört till fromma för
den svenska stenkolsdriften, har han funnit tid för
fullgörande af andra uppgifter, bl. a. omfattande
arbeten för Luossavaara-Kirunavaara a.-b. samt
ett flertal utredningar för grufvor i Sverige och
Ryssland. Andrées s. k. ballonghus vid Spetsbergen
konstruerades 1895 af S. Hans stora arbetsförmåga
och framstående ingenjörsegenskaper ha gjort,
att S. beklädts med en mängd förtroendeuppdrag;
han har bl. a. varit styrelseled. i Skånska
kolbrytnings-a.-b. sedan dess bildande 1898,
flerårig styrelseled, och 1914-16 vice ordf. i
Svenska teknologföreningen, ordf. i Tekniska
föreningen i Hälsingborg 1906-10 och i Skånska
ingenjörsklubben 1912, sekreterare i länets
baltiska utställningskommitté 1914, svensk
vice president vid baltiska ingenjörskongressen
1914, hvars initiativtagare S. var, fullmäktig
i Svenska pansarbåtsföreningen samt är sedan
1910 led. af Malmöhus läns landsting. Han
valdes af detta 1914 till led. af Första
kammaren, men afsade sig uppdraget. S. har
publicerat ett stort antal tidskriftsuppsatser
och föredrag i tekniska och sociala ämnen.
Fmn.

illustration placeholder

Svedberg, Teodor (The), fysikalisk kemist,
f. 30 aug. 1884 i Valbo, Gäfleborgs län, aflade
mogenhetsexamen i Göteborg 1903 och blef student 1904,
filos. kandidat 1905, licentiat 1907 och doktor 1908
samt förordnades till docent i kemi 1907, allt vid
Uppsala universitet, där han 1905-09 var amanuens
i kemi och 1908-12 höll föreläsningar i fysikalisk
kemi, i hvilket ämne han utnämndes till professor
1912. S. har utöfvat ett synnerligen betydande
vetenskapligt författarskap. Han har särskildt egnat
sig åt studiet af de s. k. kolloiderna (se d. o.) och
är på detta hastigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free