- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
905-906

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svedelius, Karl (Carl) - Svedelius, Nils Eberhard - Svedelius, Ernst Henrik - Sveden - Swedenborg, Emanuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var lifligt verksam för åstadkommande af sådana
i åtskilliga finn- och lappmarkssocknar inom
Norrbottens län. S. har i egenskap af led. och ordf. i
direktionen för Sunnerdahls hemskolor på landet (se
d. o.) haft rikt tillfälle att i verkligheten omsätta
åtskilliga af sina reformerande tankar i fråga om
ungdomens uppfostran och utbildning till praktisk
arbetsduglighet. Han har dessutom varit verksam för
att åstadkomma en pedagogiskt och fysiskt sund idrott
dels som aktiv idrottsman, dels som medlem af en
mängd idrottsorganisationer, dels, och framför allt,
genom kraftig propaganda i idrottspublikationer
och tidningspressen för en rationellt bedrifven
idrottsrörelse bland landets ungdom. – S:s hustru,
Julia Maria S., född von Heijne, f. 2 febr. 1870
på Edeby, Helgarö socken, Södermanlands län, gift
1905, har varit verksam för Röda-kors-arbetet och
dess införande i skolorna samt för Norrbottens läns
arbetsstugor, författat barnböcker, romaner, sociala
och historiska uppsatser m. m.

5. Nils Eberhard S., son till S. 3, botanist,
f. 5 aug. 1873 i Stockholm, blef student i Uppsala
1891, filos. doktor där 1901, var Regnellsk
amanuens vid Riksmuseets botaniska afdelning
1901–02, blef docent i botanik vid Uppsala
universitet 1902, var med smärre afbrott t. f.
professor där 1906–13 och blef professor i botanik
där 1914. S. företog 1902–03 en forskningsfärd
i öfvervägande algologiskt syfte till Ceylon,
Bortre Indien och Java. Hans många vetenskapliga
arbeten äro till en del af morfologisk-biologiskt
innehåll rörande de högre växterna, såsom Zur
kenntnis der saprophytischen Gentianaceen
(1902),
On the life history of Enalus acoroides (1904),
Ueber das postflorale wachstum der kelchblätter
einiger Convolvulaceen
(1906), Om den florala
organisationen hos aracésläktet Lagenandra
(1910)
och Om fröbyggnaden hos släktena Wormia och Dillenia
(1911). Hans flesta och förnämsta arbeten falla
dock inom algologien och afhandla hufvudsakligen
rödalgernas utvecklingshistoria och cytologi.
Mycket betydelsefulla bidrag till frågan om dessa
växters reduktionsdelning och generationsväxling har
S. lämnat i afh. Ueber den bau und die entwicklung
der Florideengattung Martensia
(1908), Ueber
den generationswechsel bei Delesseria sanguinea

(1911), Ueber die spermatienbildung bei Del.
sang.
(1912), Ueber die zystokarpienbildung bei
Del. sang.
(1914), Ueber die tetradenteilung etc.
bei Nitophyllum punctatum
(s. å.), Ueber sporen
an geschlechtspflanzen von Nit. punct.
(s. å.)
och Zytologisch-entwicklungsgeschichtliche studien
über Scinaia furcellata
(1915). Algologiska arbeten
af ekologiskt innehåll äro Ueber die algenvegetation
eines ceylonischen korallenriffes
etc. (1906),
Ecological and systematic studies in the Ceylon
species of Caulerpa
(s. å.) och Ueber einen fall von
symbiose zwischen Zoochlorella und einer marinen
hydroide
(1907). På det algsystematiska området
är S. en af medarbetarna i Engler och Prantls
"Die natürlichen pflanzenfamilien" och i
"Handwörterbuch der botanik" (2:a uppl.).

6. Ernst Henrik S., son af en syssling till
S. 2 och 3, operasångare, f. 27 juli 1872 i Köpenhamn
(där fadern var bosatt som grosshandlare), studerade
sång först i Stockholm två år för A.
Rundberg (se denne) och därefter i Nord-Amerika,
medan han där 1890–97 var anställd vid kringresande
operasällskap och som solist vid en kyrka i
Chicago. Han blef 1897 stipendiat vid K. teatern
i Stockholm, debuterade där 1900 som Guvernören i
"Don Juan" och var 1901–05 anställd vid A. Ranfts
teatrar, hvarvid hans kärnfulla framställning på
Svenska teatern af fadern i Charpentiers opera
"Louise" föranledde engagemang vid K. teatern,
som han sedan dess tillhör. S. eger en djup och
saftig, något tunghandterlig basröst af mörk och
på samma gång känslofull klangfärg. Han uppbär med
värdighet de förnämsta baspartierna, och hans
naturell gör honom bäst lämpad för uppgifter,
som ej kräfva stor rörlighet. Så innehar han bland
Wagnerroller konung Henrik i "Lohengrin", Pogner i
"Mästersångarna", Hunding, Fafner och Hagen i
Nibelungen-tetralogien, Gurnemanz i "Parsifal" och Daland i
"Flygande holländaren"; vidare må nämnas hans Rocco i
"Fidelio", kardinal Brogni i "Judinnan", Sarastro i
"Trollflöjten", Marcel i "Hugenotterna", Sulpiz i
"Regementets dotter" och Falstaff i "Muntra fruarna
i Windsor".

1. (S. B.)
3. C. G. Bj.
4. B. J. B.
5. C. Lmn.
6. E. F–t.

Sveden, bergsmansgård nära Falun, där Jesper
Svedberg (se d. o.) föddes och efter hvilken han
tog sitt namn, egdes sedermera af dennes systerson
assessor Moræus, hvars dotter 1739 där vigdes med
K. von Linné i en sal, som ännu finns kvar i
oförändradt skick. Förslag har framställts (1916) om
gårdens bevarande genom inköp af offentlig institution.

Swedenborg, Emanuel, naturforskare,
mystiker, religionsstiftare, f. 29 jan. 1688 i S:t Jakobs
församling i Stockholm, sannolikt i nuv. huset n:r
18 Regeringsgatan, d., sedan han i dec. 1771
träffats af slag, 29 mars 1772 i London hos en
barberare vid Baker street. Hans föräldrar voro
dåv. regementspastorn, sedermera biskopen Jesper
Swedberg och dennes första hustru, Sara Behm. Om
S:s barndom veta vi blott litet. I hans föräldrahem
spelade andar och syner en särskildt stor roll;
där var liksom en upptagsplats för tidens magi,
ande- och öfvertro. Faderns uppfattning af det
öfversinnligas förmåga att reellt uppenbara sig för
oss blef grundläggande för den unge Swedberg,
äfven om dennes senare spekulativa andevärld var
vida skild från faderns oreflekterade tro. Om hans
skildringar på gamla dagar af sin barndom ega
tillförlitlighet, skulle han redan då ha kommit på
den inom mystikens historia välbekanta metoden
att medelst respirationens inskränkning till ett
minimum försätta sig i en sorts trance-tillstånd,
då de egna tankarna och föreställningarna liksom
objektiveras som realiteter utanför subjektet
(pseudohallucinationer). E. Kleen tolkar hans
notiser så, att han lidit af infantil hysteri. Af fadern
torde han ha införts i etisk-pietistiska och väl
äfven begynnande deistiska tankegångar, äfven om
man ej får taga hans egna erinringar härom i ett
bref till lektor Beyer 1769 på orden. En god
informator fick han i kusinen Johan Moræus, som
väl först riktade hans intresse på det
naturvetenskapliga. Största delen af sin uppväxttid
tillbragte han i Uppsala, där han 1699 inskrefs vid
universitetet i Västmanland-Dala nation och bodde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free