- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
991-992

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska kuriren - Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar - Svenska kvinnors nationalförbund - Svenska kvinnors mission - Svenska kvinnors mission bland Nord-Afrikas kvinnor - Svenska kyrkans mission - Svenska kyrkosångens vänner - Svenska landsmålsalfabet - Svenska landtgillet - Svenska landtmännens riksförbund - Svenska lawn-tennisförbundet - Svenska lifförsäkringsförbundet - Svenska lifräddningssällskapet - Svenska likbränningsföreningen - Svenska Linné-sällskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidning, sitt nuv. namn. Sedan 1888, när Alexander
J. Johnson blef tidningens ledande själ, har den
intagit en viss särställning inom svensk-amerikanska
pressen, med en egenartad personlig prägel öfver sig,
i vissa riktningar radikal, i andra konservativ,
och med en kvickt kåserande stil. Svenska kuriren var
den första svenska tidning i Amerika, som regelbundet
använde illustrationer. Den utkommer i ett format om
12 7-spaltiga sidor och har en spridning af 25,000
ex. (1915). O. A. L—r.

Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar,
stiftad i Stockholm 9 april 1884, har till ändamål
att hos Sveriges folk uppväcka och underhålla en varm
och offervillig fosterlandskärlek samt att verka för
främjandet af fäderneslandets försvar. Årsafgiften
är l kr. Af föreningens samlade medel ha till
Karlsborgs fästning öfverlämnats 100,000 kr. samt
till inköp af mark vid Boden 133,700 kr. Till den
frivilliga skytterörelsen har, hufvudsakligen i form
af mausergevär och dito patroner, samt under de senare
åren äfven till främjande af landstormens öfningar,
utgetts sammanlagdt öfver 115,600 kr. Vidare ha
vid olika tidpunkter på föreningens bekostnad många
föredrag hållits och en stor mängd fosterländsk
och försvarsvänlig litteratur kostnadsfritt
utdelats. Dessutom har föreningen skänkt 12,000
kr. till ett aeroplan. Genom lotterier, basarer,
försvarsfester m. m. har föreningen sökt skaffa sig
ökade inkomster; sålunda inbragte den 1914 anordnade
tombolan och den därmed förenade försäljningen i
nettobehålining 12,500 kr. Föreningens styrelse
består af 7 led., som inom sig välja ordf.,
skattmästare och sekreterare (alltifrån föreningens
början fröken A. Wästfelt). I landsorten ombesörjas
föreningens angelägenheter af s. k. lokalkommittéer
eller särskilda ombud, som upptaga årsafgifterna
och i öfrigt verka för främjandet af föreningens
syften. Föreningens kassabehållning vid 1917 års slut
utgjorde 25,556 kr.

Svenska kvinnornas nationalförbund
(förk. S. K. N.). Se Internationella kvinnoförbundet.

Svenska kvinnors mission. Se Mission, sp. 673.

Svenska kvinnors mission bland Nord-Afrikas
kvinnor.
Se Mission, sp. 673.

Svenska kyrkans mission. Se Mission, sp. 672—674.

Svenska kyrkosångens vänner (Sällskapet
kyrkosångens vänner inom svenska kyrkan
), en 1892
skedd sammanslutning af de (med initiativ från
Skara stift) i olika biskopsstift i riket sedan
1889 bildade föreningarna af präster m. fl. för den
kyrkliga sångens lyftning inom stiften. Sällskapets
mål är enligt stadgarna kyrkosångens höjande och
vidare utveckling i dess tre historiskt gifna arter,
näml. liturgisk växelsång, koralsång och körsång
efter den af den äldre lutherska kyrkan gifna normen,
allt i syfte att i evangelisk-luthersk anda höja
församlingens gudstjänstliga lif. Verksamheten,
som ledes af en centralkommitté med deputerade från
stiftskretsarna (ordf. biskop U. L. Ullman 1892—1909,
därefter biskop J. A. Eklund), idkas stiftsvis dels
genom sångföredrag, utförda på skilda platser vanligen
af manskör (mest prästmän; i Skara stift sedan 1914 af
en större blandad kör), dels genom anordnande af
vespergudstjänster och koralaftnar, dels genom
möten, där instruktiva föredrag samt diskussioner
förekomma. I flera städer ha hållits större
gemensamma kyrkosångsfester och i samarbete
med Sveriges allmänna organistförening allmänna
kyrkosångsmöten, stiftsmöten samt instruktions-
och öfningskurser för kyrkomusiker och
liturger. Sällskapets årsskrift, redigerad
1895—1904 af dåv. sekreteraren, prosten
G. T. Lundblad, fick 1899 namnet "Kyrkosången"
och uppgick i den af prosten R. Norén m. fl. (se
Norén 2) redigerade tidskriften "Kult och konst"
(1905—08), hvarefter utgetts "Årsredogörelse";
vidare märkas "Valda koraler i gammalrytmisk form"
(1891—94) och "Lithurgiskt-musikaliskt material till
vespergudstjänster" (1898 ff.), bäggedera utg. af
R. Norén och J. Morén, samt en "Sångsamling" och
"Svensk koralbok i reviderad rytmisk form" (1901; 2:a
uppl. 1903), båda utg. af G. T. Lundblad. Sällskapet
har utöfvat väsentligt inflytande på svenska
mässmusiken af 1897 (genom sina led. R. Norén och
J. Lindegren, se denne) och på de 1914 framlagda
förslagen till missale, vesperale och hymnarium för
svenska kyrkan samt äfvenledes varit representeradt
i 1916 års koralbokskommitté; det har ock sökt höja
den liturgisk-musikaliska utbildningen vid universitet
och hos organister. Genom sällskapets verksamhet har
intresset för kyrkomusiken utbredts och fördjupats,
den rytmiska koralen har vunnit mark (jfr Koral,
sp. 1015—16), koralsångens öfning i folkskolorna har
mångenstädes blifvit mer planmässig och fruktbärande,
de nya vespergudstjänsterna ha blifvit omtyckta och
bildandet af kyrkokörer allmännare.

Svenska landsmålsalfabet. Se Landsmålsalfabet.

Svenska landtgillet. Se Pro patria.

Svenska landtmännens riksförbund, stiftadt 1905
på förslag af landshöfdingen grefve H. Hamilton,
utgör en central förening af i flertalet län bildade
föreningar, så att det numera omfattar större delen
af landtbrukets kooperation för anskaffning af
kraftfoder, konstgödsel och utsädesvaror och är af
rent ekonomisk natur. Det har kraftigt utvecklats
(se Landtmannakooperation) och
bildat särskilda dotterbolag för sin verksamhets
utöfning näml. A.-b. Svenska landtmännens bank,
Svenska landtmännens rederi-a.-b. och Svenska
landtmännens fastighets-a.-b. Förbundet utger sedan
1906 "Svenska landtmännens föreningsblad" (1 n:r
i veckan). H. J. Dft.

Svenska lawn-tennisförbundet [-lå’n te’nis-],
sammanslutning af de lawn-tennisidkande föreningarna
i Sverige, bildades 1904 som sektion af Svenska
gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund (se
Idrottsorganisationer, sp. 366).

Svenska lifförsäkringsbolaget. Se Lifförsäkring,
sp. 433, och Sjukförsäkring, sp. 707.

Svenska lifräddningssällskapet. Se Lifräddning,
sp. 442.

Svenska likbränningsföreningen. Se Likbränning,
sp. 482.

Svenska Linné-sällskapet, stiftadt 23 maj 1917


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free