- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1021-1022

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska militärläkareföreningen - Svenska Minerva - Svenska missionen i Kina - Svenska missionsförbundet - Svenska missionssällskapet - Svenska morgonbladet - Svenska mosskulturföreningen - Svenska motokulturföreningen - Svenska motorcykelklubben - Svenska motorklubben - Svenska murareförbundet - Svenska museimannaföreningen - Svenska musikerförbundet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och flottans läkare. Antalet medlemmar 1918 är 266.
E. E-m (A. W-dt.)

Svenska Minerva, konservativ politisk tidning,
utgifven i Stockholm 1830-48 af J. K. Askelöf (se
denne), som var dess ansvarige utgiivare. Medarbetare
var en tid Johan Johansson, liksom f. ö. artiklar
finnas däri författade af M. J. Crusenstolpe,
K. J. Livijn, K. M. och J. E. Kydqvist m. fl. De
första tre åren utkom af tidningen 2 gånger i veckan
ett fyrsidigt nummer i tvåspaltigt kvartformat. 1834
utgafs därjämte hvarannan vecka ett för litteratur
och konst egnadt nummer; fr. o. m. 1835 utkommo 3
nummer i hvarje vecka. Prenumerationspriset var
6 rdr b:ko 1830-34 och därefter 7 rdr b:ko. Se
N. Erdmann, "Svenska Minerva" (I, 1915).
B. L.*

Svenska missionen i Kina. Se Mission, sp. 673, 678.

Svenska missionsförbundet. Se Mission, sp. 672,
676-677.

Svenska missionssällskapet. Se Mission, sp. 670 o. f.

Svenska morgonbladet, den svenska frikyrkorörelsens
hufvudorgan, Sveriges första kristligpolitiska dagliga
tidning, uppsattes i dec. 1890 för att fullfölja
och utvidga den frikyrkliga tidningsverksamhet, som
börjats 1875 med veckotidningen "Nya posten", hvilken
1877 fick till redaktör P.Ollén, 1878 förvandlades
till "Hemlandsvännen" och 1890 utvidgades till daglig
tidning under samme hufvudredaktörs ledning med namnet
"Svenska morgonbladet". Tidningens program var från
början att bekämpa "de irreligiösa, antikristliga
och materialistiska, till moralisk och sedlig ruin
ledande rörelserna", arbeta för nykterhet, häfda
"religionsfrihetens grundsats" och verka för "de
kristnas enande". I den svenska frikyrkorörelsens
utveckling har tidningen tvifvelsutan gjort en
betydande insats. Ej minst tack vare den har
lekmannaverksamheten tillkämpat sig rätten att
fritt förkunna Guds ord, nattvardsväsendet har
frigjorts från bundenheten vid kyrka och präst
och lekmannadopet vunnit erkännande som ett sant
kristligt dop. "Svenska morgonbladet" har sökt främja
alla frikyrkliga samfunds intressen och i främsta
rummet representerat "Svenska missionsförbundet". Mot
statskyrkan har tidningen utöfvat en stundom skarp
kritik. I politiskt afseende anslöt den sig först
väsentligen till det liberala partiet, ehuru den
ogillade dettas samgång med socialdemokratien
och opponerade sig mot de s. k. folkriksdagarna
1893 och 1896. Det socialdemokratiska partiets
kristendomsfientlighet, den hätska förföljelsen mot
icke-organiserade arbetare m. m. vållade, att många
frikyrkliga med P.P. Waldenström i spetsen företogo en
småningom skeende "orientering åt höger", för hvilken
tidningen var språkrör. Tidningen var en afgjord vän
till utsträckt rösträtt och medverkade lifligt till
författningsreformen 1909. I tullfrågan företrädde
den frihandelsståndpunkten, i försvarsfrågan intog
den under 1890-talet liksom flertalet frikyrkliga en
rustningsfientlig hållning, men anslöt sig sedermera,
under intryck af världshändelserna, till en energiskt
försvarsvänlig åskådning och tog kraftig del i
1914 års försvarskampanj. I unionsfrågan häfdade
tidningen programmet "gemensam utrikesminister,
svensk eller norrman". I nykterhetsfrågan är den anhängare af det
lokala vetot, med totalförbud som slutmål. Under
Världskriget hade nya politiska strömningar gjort
sig gällande bland de frikyrklige, hvilka hösten
1917 föranledde tidningen att deklarera "en icke
partipolitisk kurs" med programmet: fredsvänlig,
förbudsvänlig, framstegsvänlig. Tidningens ändrade
hållning innebar ett närmande till vänstern. - Som
medarbetare har flertalet af de ledande männen på de
kristliga verksamhetsfälten i vårt land bidragit till
tidningen; särskildt bemärkt var P. P. Waldenströms
långvariga och flitiga medarbetarskap. Bland fast
anställda redaktionsmedlemmar märkas A. Fernholm,
A. P. Larsson, Fr. Dahlborg, A. F. Åkerberg,
J. Bergsten, T. Telander och J. Ollén. P. Ollén
var hufvudredaktör till sin död, 2 maj 1904, då han
efterträddes af sonen N. P. Ollén. - Tidningen egdes
först af A.-b. Hemlandsvännens förlagsexpedition
och öfvertogs 1892 af Svenska morgonbladets a.-b.,
som 1897 rekonstruerades till Tidnings-a.-b. Svenska
morgonbladet. Af tidningen utgafs först endast en
daglig uppl., till ett pris af 6 kr. om året, medan
veckoupplagan (pris 2,50 kr. årligen) bibehöll titeln
"Hemlandsvännen" till 1895, hvarefter tidningen utgett
en daglig hufvudstads- (morgontidning) och en daglig
landsortsupplaga, hvilkas pris småningom stigit till
resp. 17 (för 1918) och 9,50 (s. å.) kr. om året, samt
en ur veckoupplagan utvecklad hvarannandagsupplaga
(pris 3,75 kr. om året).

Svenska mosskulturföreningen. Se Mosskulturföreningen, Svenska.

Svenska motokulturföreningen, stiftad 1910 som
afdelning af den internationella Fédération
internationale de motoculture
, men sedan 1911
själfständig svensk förening, har till uppgift
att befordra maskinmotorers användning vid
jordbruket. I detta syfte har föreningen verkat för
profning af och täflingar med redskap drifna med
mekaniska motorer, anordnat föredrag i hithörande
ämnen, sedan 1914 anställt en konsulent för att
tillhandagå jordbrukarna med råd och anvisningar
beträffande jordbruksmaskiner, arbetsbesparande
anordningar i allmänhet samt införande af
elektrisk drift vid landtbruket. Föreningen utger
"Meddelande från Svenska motokulturföreningen".
H. J.Dft.

Svenska motorcykelklubben. Se Velociped.

Svenska motorklubben, bildad 1907, har till ändamål
att främja den inhemska motorindustrien, verka
för motorbåtars och motorfordons användning inom
landet samt sammansluta egare af dylika och andra
för klubbens syften intresserade personer. Bl. a. har
klubben arbetat för motorteknikens utveckling genom
att anordna s. k. tillförlitlighetstäflingar å
långa distanser. Fmn.

Svenska murareförbundet. Se Fackförbund.


Svenska museimannaföreningen. Se Museum,
sp. 1434.

Svenska musikerförbundet, stiftadt i dec. 1907, har
till ändamål att verka för höjandet af musikernas
ställning i ekonomiskt, socialt och konstnärligt
hänseende samt söka förhindra osund konkurrens inom
facket såväl inom som utom landet. Medlen därtill äro
solidarisk sammanslutning, samarbete med utländska
musikerorganisationer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:01:59 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free