Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska pansarbåtsföreningen - Svenska pappersbruksföreningen - Svenska Parnassen - Svenska partiet - Svenska patentombudsföreningen - Svenska Pommern - Svenska postmannaförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beräknade. I själfva verket har föreningen för
denna pansarbåt betalat 13,450,000 kr. 4 nov. 1912
bemyndigades Marinförvaltningen att afsluta kontrakt
om båtens byggande; K. M:t bestämde, att den
skulle bära namnet Sverige. Pansarbåten byggdes på
Göteborgs mekaniska verkstads a.-b:s varf i Göteborg,
men maskineri, pansar och bestyckning levererades
af andra verkstäder. I maj 1914 anhöll föreningen
att få ställa föreningens öfverskottsmedel, som då
beräknades till 3 mill. kr., till K. M:ts förfogande
som bidrag till att åstadkomma tre pansarbåtar,
på så sätt, att 1 1/2 mill. kr. skulle ställas till
förfogande efter påbörjandet af den första båten, 1
mill. efter påbörjande af den andra samt återstoden
efter påbörjande af den tredje. Enligt nåd. br. 17
sept. 1914 förklarade sig K. M:t i öfverensstämmelse
med riksdagens beslut mottaga den erbjudna gåfvan, så
vidt anginge två pansarbåtar, alltså till ett belopp
af 2,500,000 kr. Vid pansarbåtens stapelaflöpning
i Göteborg (se Skeppsbyggeri, sp. 961–962)
3 maj 1915 afgaf styrelsen slutredovisning. Det
tecknade beloppet uppgick till 16,438,996 kr. 94
öre. Om redan detta resultat öfverträffade alla
förväntningar, kan detta med lika stort skäl sägas om
resultatet af inbetalningarna. Å redovisningsdagen
hade nämligen influtit 16,123,234 kr. 82 öre eller
98,08 proc. Detta resultat, särskildt märkligt med
hänsyn till den sedan aug. 1914 rådande kristiden,
visar, att föreningens framgång icke berodde på
en tillfällig folkstämning, utan på en allvarlig
offervilja. Beaktas bör f. ö., att under de år, som
inbetalningarna till Pansarbåtsföreningen pågingo,
till "Nationalinsamlingen" inflöto öfver 370,000
kr., som, då den åsyftade pansarbåten åstadkommits
genom Pansarbåtsföreningen, i stället anslogos till
att uppsätta en luftflotta, och att samtidigt mycket
betydande belopp insamlats för andra försvarsändamål,
såsom landstormens utrustning och förseende med
kulsprutor m. m.
De vid styrelsens i mars 1913 afgifna berättelse
fogade statistiska uppgifterna utvisa bl. a.,
att de personliga gifvarna – alltså hvarken bolag
eller de tusentals deltagarna i föreningars,
skolors och andra kollektiva insamlingar
medräknade – uppgingo till ett antal af 122,792
med ett teckningsbelopp af 10,774,504 kr. och att
det totala teckningsbeloppet uppgick till 48,37
proc. af 1911 års inkomst- och förmögenhetsskatt. 4
maj 1915 beräknades föreningens öfverskott, sedan
föreningens åtaganden gentemot statsverket blifvit
fullgjorda, att med inberäkning af räntor uppgå
till omkr. 540,000 kr. Enligt fullmäktiges beslut
samma dag ställdes detta öfverskott till K. M:ts
förfogande för sjöförsvarsändamål med anhållan,
att därmed i främsta rummet måtte bekostas
anskaffning af lämpligt antal vedettbåtar med
minsvepningsmateriel. Dessa öfverskottsmedel ha
emellertid uppgått till kr. 1,151,153,77, så att
föreningen tillfört vårt sjöförsvar ett sammanlagdt
belopp af kr. 17,101,153,77.
Svenska pansarbåtsföreningen har jämte andra
samtidiga företag i samma syfte ej blott bidragit till
stärkande af landets försvar och höjande af folkets
försvarsvilja, utan äfven väckt en för riket icke
betydelselös uppmärksamhet i utlandet. Som exempel
härpå må anföras ett uttalande i
"Taschenbuch der kriegsflotten" för 1913. Efter
en erinran, att en insamling af 17 mill. "mark"
bland Sveriges 5 1/2 mill. inbyggare skulle motsvara
omkr. 200 mill. i Tyskland, heter det vidare: "Denna
erinran torde vara nog för att visa, af hvilken rentaf
exempellös offerglädje det svenska folket är besjäladt
för klart fattade fosterländska ändamål. Det har
därmed åt sin fosterlandskärlek rest en vård, värd att
tjäna andra nationer till efterföljd". Beskrifning af
pansarbåten "Sverige" meddelas i art. Pansarfartyg,
sp. 1444, med bild på sp. 1445. Jfr "Pansarbåten
Sverige. Minnesskrift öfver pansarbåtsinsamlingen"
(1917), utg. af A.-b. Nationalförlaget. K. Hz.
Svenska pappersbruksföreningen, bildad 1898, är en
ideell förening af svenska pappers- och pappbruk
samt har till ändamål att omhändertaga och främja
dessa bruks gemensamma intressen, dock med undantag
för sådana frågor, som beröra förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetare. Styrelsen har sitt
säte i Stockholm. Ord. sammanträden hållas två
gånger årligen i april och okt. Stadgar antogos
senast 21 mars 1917, och medlemsantalet är 55
(1918), hvadan föreningen omfattar nästan
samtliga svenska pappers- och pappbruk.
Fmn.
Svenska Parnassen, vitter tidskrift, utgifven 1784-86
i Stockholm af sedermera expeditionssekreterare
Gustaf Regnér. Den utgafs 1784 månadsvis,
men därefter med 1 häfte i kvartalet.
B. L.*
Svenska partiet, i Finland. Se Svenska folkpartiet.
Svenska patentombudsföreningen (förut Svenska
patentagentföreningen) är en sammanslutning
mellan personer, som utöfva själfständig verksamhet
som patentombud, d. v. s. som biträda allmänheten vid
uttagning af patent eller registrering af varumärken i
in- och utlandet eller tjänstgöra som konsulterande i
patent- och varumärkesangelägenheter. Föreningen leder
sitt ursprung från den öfverenskommelse om gemensamma
pris för uttagande af patent och registrering af
varumärken, som afslöts 29 jan. 1885 mellan fyra i
Stockholm etablerade s. k. patentagenter, hvilka 15
april 1890 bildade Svenska patentagentföreningen, i
hvilken efter hand flera nyetablerade patentagenter
ingingo som medlemmar. 12 okt. 1904 ändrades namnet
till Svenska patentombudsföreningen, för hvilken nya,
nu (1918) gällande stadgar antogos 15 nov. 1904.
Svenska Pommern. Se Pommern, sp. 1328.
Svenska postmannaförbundet är sedan 1908 benämningen
å en numera omkr. 3,000 postfunktionärer af lägre
grad än postexpeditör omfattande, lifskraftig
sammanslutning af fackföreningsnatur, fördelad
landet rundt i kretsar, som genom sina styrelser
stå i förbindelse med en förbundsstyrelse
i Stockholm. Förbundets hufvudsyften äro att
"dana en solidarisk postmannakår" och att "bevaka
medlemmarnas intressen i löne-, tjänste- och andra
hänseenden". Denna förening räknar sin upprinnelse
från 1886, då vid det första svenska postbetjäntemötet
i Stockholm grunden lades till en sammanslutning, som
i början antog namnet Sveriges postvaktbetjenteförening,
senare Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
