- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1075-1076

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska transportarbetareförbundet - Svenska Tribunen-Nyheter - Svenska träarbetareförbundet - Svenska trädgårdsföreningen - Svenska trädgårdsodlareförbundet - Svenska trämasseföreningen - Svenska trävaruexportföreningen - Svenska tungomålsgillet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under de senasto åren har förbundet ånyo börjat
skjuta fart och samtidigt lyckats tillförsäkra
medlemmarna afsevärdt förbättrade löne- och
arbetsvillkor. Tack vare förbundets verksamhet tål
transportarbetarnas sociala och ekonomiska ställning
numera jämförelse med de flesta andra yrkesgruppers i
vårt land. Medlemsantalet vid 1917 års slut var 8,093.

Svenska Tribunen-Nyheter, en i Chicago utkommande
veckotidning, som räknar sin början från The Illinois
Swede
(1869), hvari engelska och svenska språken
användes om hvarandra. Efter ett år ändrades namnet
till Nya verlden med uteslutande svensk text. 1877
sammanslogs tidningen med ett par andra och utgafs
under namnet Svenska tribunen till 1906, då den
införlifvade med sig "Svenska Nyheter" och antog
namnet "Svenska Tribunen-Nyheter". Tidningen, som
hela tiden varit liberal, utan något särprogram, och
särskildt under 1880-talet intog en ledande ställning,
är en modernt ledd politisk nyhetstidning. Som
redaktörer ha fungerat: C. F. Peterson (1876-84),
C. G. Linderberg (1884-90), A. L. Gyllenhaal (1893-
1900), E. W. Olson (1900-05), C. F. Erikson (1905-13),
A. Tofft (sedan 1913). Tidningen utkommer med sexton
7-spaltiga sidor och har en spridning af öfver 70,000
ex. (1915). O. A. L-r.

Svenska träarbetareförbundet. Se Fackförbund.

Svenska trädgårdsföreningen. Se Trädgårdsföreningar.

Svenska trädgårdsodlareförbundet. Se Trädgårdsföreningar.

Svenska trämasseföreningen har till ändamål
att tillvarataga och befrämja den mekaniska
trämasseindustriens intressen såväl inom landet som
gentemot utlandet samt verka för dess sunda och
tidsenliga utveckling. Föreningen har sitt säte
i Stockholm och omfattar nästan samtliga landets
sliperier för tillverkning af mekanisk trämassa
samt nedlägger särskild omsorg på uppsamlande och
ordnande af tillförlitliga statistiska uppgifter,
har sitt ursprung från den 1890 bildade Skandinaviska
trämasseföreningen
, med två sektioner, en svensk och
en norsk, hvilken förening
1905 upplöstes, hvarvid i stället bildades
en motsvarande förening för hvartdera
landet, hvilka dock intimt samarbeta.
Fmn.

Svenska trävaruexportföreningen, bildad under namn
af Sågverks- och trävaruexportföreningen i början
af 1870-talet, utöfvade länge en verksamhet af
jämförelsevis ringa omfattning och antog först 1884
stadgar. Men
1906 undergick den en grundlig förändring,
utvidgades väsentligt och antog sitt nuv. namn
samt nya stadgar. Nu gällande stadgar antogos
1917. Föreningens ändamål är att tillvarataga
trävaruexportens, trävaruindustriens och
skogshandteringens intressen samt verka för dessa
rörelsers och deras binäringars utveckling. För att
uppnå detta ändamål skall föreningen samverka med
distriktsföreningar inom landet, f. n. 7. Dessutom
må för främjandet af särskilda uppgifter inrättas
förening eller afdelning, jämväl med själfständig
styrelse eller ledning, eller åvägabringas
närmare samarbete med utomstående förening.
Till medlem må antagas svensk medborgare,
handelsfirma eller
bolag, som här i riket drifver sågverksrörelse, export
af trävaror eller skogshandtering. Medlemsantalet
är f. n. (1918) 122, hvaraf 117 äro skeppande, 5
icke skeppande. Samtliga landets mera betydande
trävaruexportörer tillhöra föreningen. Af
1916 års export af sågade och hyflade trävaror,
uppgående till 1,173,261 stds, belöpte sig 970,000
stds, d. v. s. omkr. 83 proc., på exportörer,
anslutna till föreningen. Dess angelägenheter
handhas af en centralstyrelse, bestående
af ett med 3 jämnt delbart antal ledamöter,
minst 15, med lika antal suppleanter. Antalet
bestämmes på ord. årsmöte. Styrelsen har sitt
säte i Stockholm. För en mera omedelbar vård af
föreningens angelägenheter utser centralstyrelsen
inom sig 6 led. att tills. med centralstyrelsens
ordf. som sjunde led. utgöra ett verkställande
utskott. Föreningen håller två ord. möten; det
ena på våren före 1 april, det andra under senare
delen af året. Skeppnings- och årsafgifterna till
föreningen bestämmas på ord. vårmötet. För 1917
utgjorde afgiften för de medlemmar, som under
föregående året hade en skeppning af minst 1,000
stds, 10 öre för hvarje utskeppad eller till annan
än medlem såld std; för öfriga skeppande medlemmar
samt för icke-skeppande medlemmar var afgiften
100 kr. för enhvar. Utom de statistiska uppgifter,
som på regelbundna tider tillställas föreningens
medlemmar med upplysningar om lagrens omfattning,
timmerfångstens storlek, försäljningarnas förlopp
m. m., utger föreningen månadsskriften "Meddelanden
från Svenska trävaruexportföreningen", äfvensom
hvarje år "Statistiska tabeller öfver skilda länders
export och import af trävaror". "Meddelandena" likasom
uppgifterna äro af konfidentiell natur och tillställas
endast föreningens medlemmar. Föreningens inkomster
och utgifter balanserade 1917 på omkr. 105,000 kr.
Th. A. A.

Svenska tungomålsgillet, en sammanslutning, som 17
mars 1740 sökte kunglig auktorisation och privilegium
på de böcker gillet ämnade låta trycka. Gillets
syfte var att verka för svenska språkets uppodling
genom att utarbeta en svensk språklära och ordbok
samt utge goda öfversättningar af hvarjehanda
utländska arbeten. Ungefär samtidigt anhöll den 1739
stiftade Vetenskapsakademien om auktorisation af
sina grundregler och fick raskt sådan, medan däremot
gillets tillsvidare vardt liggande, sedan akademien,
som fruktade, att gillet i viss mån skulle bli dess
medtäflare, ingett en skrift mot detta. Man finner
häri en af de första fientliga handlingarna från de
organiserade naturvetenskapsmännen mot arbetet på
det filologiska området, som också allt fortfarande
i stort sedt saknar högre, af staten understödda
organ. Vetenskapsakademien lyckades i sin sträfvan;
Kanslikollegiet tillstyrkte visserligen, att gillet
finge frihet att arbeta på en svensk språklära och
ordbok samt tryckprivilegium, men någon kunglig
resolution tycks aldrig ha getts, och gillets
verksamhet vardt föga omfattande. Det höll likväl
sammanträden under 1740-talet, hvarvid afhandlingar
i svensk filologi upplästes och diskuterades; några
sådana finnas kvar, sedermera skänkta till Svenska
akademien. Bland gillets medlemmar voro Gustaf
Benzelstierna, Jakob Faggot, Johan Gösta Hallman,
Karl Leuhusen, Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free