Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk damtidning - Svensk ecklesiastik-tidning - Svenske medborgaren - Svensk export - Svenskfinnar - Svensk flottningstidskrift - Svensk fotboll - Svensk förening för internationell sjörätt - Svensk författningssamling - Svensk gymnastik - Svensk hemslöjd - Svensk juristtidning - Svensk kemisk tidskrift - Svensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svensk damtidning, en illustrerad veckotidning
för kvinnan och hemmet, uppsattes i Stockholm 1889
af Hans Petterson(f. 1849 i Danmark, d. 1908), hvilken
redigerade densamma till sin död. Sedan dess har fru
Nanna Wallensteen varit redaktris. Tidningen,
som utges i 12 foliosidor å 3 spalter, kostar 4,50
kr. om året. Upplaga (1918) 28,000 ex.
Svensk ecklesiastik-tidning. Se Stiftstidning, sp. 1372.
Svenske medborgaren. Se Medborgaren.
Svensk export, tidskrift. Se Sveriges allmänna
exportförening.
Svenskfinnar, svenskspråkiga medborgare i
Finland. Uttrycket öfverges numera allt allmännare,
ehuru det alltjämt råder stor förvirring i
språkbruket, då det gäller att beteckna de olika
grupperna af invånarna i Finland. Med finländare
(se d. o.) torde lämpligast betecknas samtliga
i Finland bosatta, ehuru ordet äfven ofta
betyder "svenskfinne" (äfven formen finlänning
nyttjas). Om nationaliteten skall anges, gälla
beteckningarna finnar (onödigtvis har man också
brukat "finnfinnar") och Finlandssvenskar;
själfva kalla sig de sistnämnda endast svenskar.
R-n B.
Svensk flottningstidskrift, uppsatt 1912,
behandlar alla spörsmål, som angå virkes
naturliga och maskinella transport, egnar
uppmärksamhet åt frågan om olika slag af
drifkraft för skogsindustriella anläggningar samt
undersökningar af virkes hållfasthet m. m. och
innehåller lefnadsteckningar (med porträtt) öfver
föregångsmän inom flottningsväsendet i de nordiska
länderna. Texten belyses af illustrationer, kartor
m. m. Tidskriften, som är officiellt organ sedan
1912 för Svenska flottningschefsföreuingen och sedan
1913 för Föreningen för allmänna flottningsintressen
i Finland, utges med sin stiftare kapten Rikard
Smedberg som redaktör på P. A. Norstedt & söners
förlag med 6 hftn årligen till ett pris af 8 kr.
R. S.
Svensk fotboll. Se Bollspel, sp. 1030.
Svensk förening för internationell sjörätt. Se
Internationell sjörätt.
Svensk författningssamling, en officiellt redigerad,
tryckt samling af till allmän efterrättelse utfärdade
lagar, förordningar, kungörelser och cirkulär
äfvensom af sådana k. bref och resolutioner,
som anses ega allmännare tillämpning inom
statsförvaltningen. Initiativet till denna publikation
togs af grefve H. Wachtmeister i ett memorial vid 1823
års riksdag, som därpå aflät en und. framställning
i ämnet 20 dec. 1823. I anledning häraf påbjöd
K. M:t genom skrifvelse till Kanslistyrelsen
22 dec. 1824 författningssamlingens utgifning
fr. o. m. 1825. Den har fr. o. m. 1829 tryckts hos
firman P. A. Norstedt & söner i Stockholm. 1876-1911
voro kungörelser af mindre betydelse, omfattning
och varaktighet af söndrade i ett Bihang till
Svensk författningssamling, som därefter upphörde. I
sammanhang därmed uteslötos af utrymmesskäl ur
författningssamlingen bl. a. åtskilliga grupper, som
numera regelbundet offentliggöras i specialsamlingar,
t. ex. traktater med främmande makter, fångvårds-,
skogs- och medicinalförfattningar. Hvarje årgång
har alfabetiskt och
kronologiskt register. För de femtio första
åren har tryckts ett sammandragsregister
äfvensom ett för åren 1875-94. Fr. o. m. 1876
hör "Svensk författningssamling" under
Justitiedepartementet. Utgifvare ha varit:
K. M. Arrhenius (1825-50), Fr.
A. Westerling (1851-75), A. östergren (1876),
J. E. von Krusenstjerna (1876-79), T.
Y. Malm (1880-91), K. P. Hagbergh (1891-1905),
A. E. Kr. von Hartmansdorff (1905-06) och P.
E. Hj. Öländer (sedan 1907). C. G. Bj.
E. ö-r.
Svensk gymnastik. Se Gymnastik och Ling.
Svensk hemslöjd. Se Föreningen för svensk hemslöjd.
Svensk juristtidning utges sedan 1916 i Stockholm
af en för ändamålet bildad förening genom en
redaktionskommitté, bestående af justitierådet
T. Almén, hofrättsrådet G. Appelberg, professor
B. Ekeberg, advokaten vice häradshöfding G. Huselius
och revisionssekreteraren K. Schlyter (ansvarig
utgifvare), med professor N. Alexanderson, advokaten
professor A. Köersner och advokaten K. Ljungholm
som suppleanter. Tidskriften, som utkommer med
6 hftn om året, hvarje häfte omfattande omkr. 5
ark i oktavformat, och hvars 1:a häfte utkom 12
april 1916, har satt som en af sina hufvudsakliga
uppgifter att meddela referat af alla i juridiskt
afseende mera intressanta rättsfall, som i sista
instans afgjorts af rikets hofrätter. Ett annat
hufvudsyfte är att tillgodose behofvet af
en facktidskrift, där teoretiska och praktiska
jurister kunna framlägga sina tankar i juridiska
spörsmål, vare sig dessa angå tolkning af gällande
rätt eller aktuella ämnen på lagstiftningens
område. Lagförslag och kommittébetänkanden
af mera allmänt intresse anmälas i tidskriften,
och recensioner lämnas af nyutkommen litteratur.
Jämväl från utlandet, särskildt våra närmaste
grannländer, införas meddelanden rörande lagstiftning,
litteratur och rättskipning, som kunna
vara af större intresse för svenska jurister.
I en notisafdelning följes föreningslifvet inom
olika sammanslutningar af jurister m. m.
Bland tidskriftens medarbetare finnes ett stort
antal advokater, domare, universitetslärare och andra
jurister. Tidskriftens bokhandelspris är 10 kr.
Svensk kemisk tidskrift. Se Kemisk tidskrift.
Svensk konst. Den svenska konstens historia räkna vi
fr. o. m. kristna kulturens inträngande i vårt land. I
det följande lämnas å sido den konstverksamhet, som
utöfvades under hednatiden - den är hufvudsakligen
dekorativ och ornamental (kärl, smycken, vapen,
prydligt och ofta med långt drifven yrkesskicklighet
arbetade), medan figurkonst odlades föga (se härom
Stenåldern, Bronsåldern, Järnåldern). Om de äldsta
boningshusen samt om utvecklingen på detta område se
Bostad. Om kyrkbygget, byggnadsstilar och de betydande
byggnadsverken i olika landsdelar se Byggnadskonsten
(med till dessa art. hörande många bilder). I öfrigt
äro artiklarna om märkligare kyrkor, slott o. d. i
Nordisk familjebok försedda med afbildningar, och vid
biografierna öfver mera framstående svenska konstnärer
förekomma ofta bilder af deras verk.
Skulpturen förblef under den äldsta kristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
