Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges geologiska undersökning - Sveriges geologiska undersöknings museum - Sveriges handelskalender - Sveriges handelsresandeförening - Sveriges handtverksorganisation - Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar - Sveriges häradsskrifvareförening - Sveriges industriförbund - Sveriges kemiska industrikontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1:200 000, samtliga kombinerade jord- och
berggrundskartor. Allra största delen af södra
och centrala Sverige, s. om Värmland, Dalarna
och Gästrikland, är sålunda kartlagd. Dessutom
har institutionen offentliggjort geologiska
länskartor öfver 10 olika län jämte beskrifningar,
öfversiktskarta öfver Sveriges berggrund m. m.,
omkr. 300 afhandlingar, monografier och uppsatser, en
del under de senaste 10 åren tillika sammanförda till
årsböcker. Med omkr. 175 vetenskapliga institutioner
och sällskap, 25 svenska och 150 utländska,
står S. G. U. i regelbundet publikationsutbyte.
E. E.
Sveriges geologiska undersöknings museum. Se
Geologiska museer, sp. 980, samt E. Erdmann:
"S. G. U:s museum före flyttningen till Freskati 1915"
(i S. G. U. ser. C, n:r 265).
Sveriges handelskalender, en uppslags- och adressbok
för svensk handel och industri, som började utges
af R. Wall 1859 och som fr. o. m. 1895 varit
årlig. Kalendern, som småningom utvecklats till
ett mycket omfattande arbete, innehåller dels en
allmän afdelning, hvari det ges förteckningar
öfver Sveriges beskickningar och konsulat,
landsting, handelskammare, statskonsulenter,
hushållningssällskap, ämbets- och tjänstemän, hvilkas
verksamhet är af intresse för handel, jordbruk
o. s. v., postdistrikt m. fl. administrativa
upplysningar, dels en geografiskt ordnad
adressafdelning, hvari för städer och orter anges
ämbetsverk, banker, tidningar, kommunikationsverk,
försäkringsbolag, hotell o. s. v. samt förteckning
lämnas öfver handlande, fabrikanter och handtverkare,
med korta yrkesupplysningar, hvarjämte stadsplaner
och kartor medfölja. Ett mycket utförligt handels-
och industriregister, ordnadt efter olika branscher,
afslutar arbetet. - Förläggare är A. Bonniers förlag.
Sveriges handelsresandeförening. Se
Handelsresandeförening.
Sveriges handtverksorganisation. Se
Handtverksorganisation.
Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar,
författad af O. Montelius (från äldsta tider till
1350), H. Hildebrand (1350-1521), O. Alin (1521-1611),
M. Weibull (1611-32), E. Carlson (1632-54), M. Höjer
(1654-1718), R. Tengberg och S. Boëthius (1718-1809)
samt T. Säve (1809-75), utgafs på Hj. Linnströms
förlag i 6 dlr 1875-81 (med 2,312 träsnitt och ett
mycket rikt register af Hj. Linnström). - Till
plananläggningen liknande detta verk, utgafs på
P. A. Norstedt & söners förlag, under redaktion af
E. Hildebrand, en rikt illustrerad Sveriges historia
intill tjugonde seklet i 10 afd. 1901-10 (därtill l
d. register af Hj. Linnström, 1910). Författarna voro
O. Montelius (Forntiden), H. Hildebrand (Medeltiden),
E. Hildebrand (Gustaf Vasa och hans söner 1521-1611,
drottning Kristinas och Oskar I:s regeringstid),
M. och L. Weibull (Gustaf II Adolf och Karl X Gustaf),
G. R. Fåhræus (tiden 1660-1718), L. Stavenow
(tiden 1719-1809), S. Clason (tiden 1809-44) och
A. Rydfors (tiden 1859-1909). En 2:a uppl. förberedes
f. n. (1918) med följande nya författare: S. Tunberg
för medeltiden, L. Stavenow för Gustaf II Adolf,
A. B. Carlsson för
Karl X Gustaf, K. Hallendorff för Karl XV och
S. J. Boëthius för tiden fr. o. m. Oskar II.
Sveriges häradsskrifvareförening. Se Häradsskrifvare.
Sveriges industriförbund, en i Stockholm 1910 på
initiativ af bl. a. disponenten E. J. Ljungberg och
vice häradshöfding M. Wallenberg bildad industriell
centralorganisation med syfte att företräda den
svenska industriens gemensamma intressen inför
statsmakterna och att i öfrigt gagna industrien
genom initiativ och upplysningsverksamhet på
organisationens, socialpolitikens, handelspolitikens,
den tekniska undervisningens m. fl. områden. Frågor
rörande arbetsgifvares och arbetares inbördes
förhållanden ligga däremot utom förbundets
program. Medlemmar äro industriföretag och
industriella specialsammanslutningar äfvensom
enskilda personer, som utan att representera något
visst företag dock genom sina intressen äro bundna
vid industrien. Ledamotsafgiftens storlek står
för industriföretagen i förhållande till antalet
anställda arbetare. Vid 1918 års början voro
till förbundet anslutna 1,000 företag, omfattande
öfver 200,000 arbetare. Tyngdpunkten i förbundets
verksamhet är förlagd till industripolitikens område,
där förbundet dels genom svar på remisser är i
tillfälle att afge betänkanden öfver för industrien
betydelsefulla lagförslag, dels genom skrifvelser
och sakkunnigeutlåtanden på eget initiativ frambär
industriella önskemål till statsmakterna. Med
insikt om organisationens stora betydelse för
vidmakthållandet af en konkurrenskraftig industri
har förbundet äfven inriktat sin verksamhet på
att sprida kännedom om moderna arbetsmetoder inom
fabriksdrift och kontorsorganisation, dels genom
anordnandet af specialutställningar, dels genom
liflig publikationsverksamhet - som redan tillfört
den i Sverige sparsamt tillväxande ekonomiska
litteraturen ett betydande antal svenska original
och öfversättningar - dels äfven genom bildandet af
A.-b. Industribyrån, ett konsulterande
företag, som efter moderna metoder utför uppdrag
i fråga om bokförings- och affärsorganisation
äfvensom planering af fabriksbyggnader och
fabriksorganisation. Förbundets bibliotek
torde särskildt på afdelningen för industriella
organisationsfrågor vara det rikhaltigast försedda i
vårt land. Industriförbundets organisatör, kapten
E. Nordlund, var verkställande direktör till
1916, då han efterträddes af öfverstelöjtnanten
A. Hultkrantz. 1918 inflyttade förbundet i eget hus,
Malmtorgsgatan 10, Stockholm. A. H-tz.
Sveriges kemiska industrikontor, konstituerad! 14 juni
1917, utgör en sammanslutning mellan industriidkare
och industriella företag för stödjande och främjande
af den svenska kemiska industriens gemensamma
intressen, i hvad de icke beröra förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetare. Anslutningen till
kontoret har varit så liflig, att medlemsantalet
redan efter första halfåret af dess bestånd
uppgick till 100, representerande ett arbetarantal
af öfver 21,000. Kontoret skall för landets
kemiska industri fullfölja ungefär samma ändamål,
som Järnkontoret fyller beträffande den svenska
järnhandteringen, och från statsmyndigheternas sida
har intresse för kontorets verksamhet redan visats.
Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
