- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
53-54

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säby - Saeby - Säbyholm - Säbyholms hemskola - Säbyholms järnväg - Säbylund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med underlydande 3 1/2 mtl Berga, jämte ångsåg
och tegelbruk tax. till 309,000 kr. Det var
sätesgård för en gren af ätten Posse ("Posse af S.")
under 1500—1700-talen och har sedan tillhört
medlemmar af bl. a. släkterna von Knorring och von
Hofsten. Omkr. 4,4 mtl af S. Rumpgården (tax. till
204,000 kr. 1917) tillhöra P. J. Carlander,
omkr. 1,25 mtl (tax.-v. 123,000 kr.) tillhör
Katrinefors a.-b. i Mariestad. — 5. Gods i Visnums
socken, Värmlands län, 1 km. från Vänern och 4 km.
från Skagern samt 1,5 km. från Värmlands-Säby
station vid Nora bergslags järnväg, omfattar 7 1/2 mtl
med en egovidd af omkr. 2,290 har, hvaraf omkr. 600
har åker och ett tax.-v. af 800,000 kr. (1918),
samt kvarn m. m., tax. till 18,000 kr.
Hufvudbyggnaden (se fig.) är ett tvåvånings stenhus i
svensk herrgårdsstil med brutet tak och barockfronton
öfver midtpartiet samt två fristående flyglar. Under
medeltiden tillhörde platsen Riseberga kloster,
indrogs af Gustaf Vasa, blef kronogods och tillhörde
därefter hertig Karl, som 1596 bortbytte den till
sin befallningsman i Värmland, Bo Ribbing. Genom
gifte kom den till frih. Henrik Horn af Marienburg,
såldes 1739 till frih. F. H. Sparre och 1745 till
öfversten Karl Linroth (d. 1792), som lät uppföra
den nuv. hufvudbyggnaden. Frih. G. Åkerhielm, som
köpte S. på 1870-talet, ryckte upp godset ur dess
förfall och fördubblade egovidden genom invallningar
mot Vänern och torrläggningar, hvilka arbeten
fortsatts af hans efterträdare och måg, f. d. kaptenen
frih. H. K. Falkenberg. — 6. Gods i Östergötland. Se
Bjärka-Säby. — 7. Fordom kloster. Se Julita 2.
illustration placeholder
Manbyggnaden på Säby, Värmland.


Sæby, jylländsk stad, vid Sæbyaas utlopp i
Kattegatt. 2,138 inv. (1916), som delvis lefva
af fiske. Sedan 1898 är S. station på järnvägen
Frederikshavn—N. Sundby. Den närliggande Sæbygaards
skov
är känd för sina många vackra partier, och vid
den har 1898 anlagts en brunns- och hafsbadanstalt;
den 1:a järnhaltiga källan upptäcktes redan 1883.
E. Ebg.

Säbyholm. 1. Landtegendom med råsockerfabrik i Säby
socken, Malmöhus län, i en park vid kustlandsvägen 3
km. n. om Landskrona, har förr varit kungsladugård
under Landskrona slott, såldes 1791 från staten
till dåv. innehafvaren öfverste Corfitz Cook och
har sedan tillhört bl. a. frih. A. Coyet, generalen
G. B. A. Cederström (från 1818), som byggde det
nuv. boningshuset, samt kammarherre K. A. Trolle och R. H. Stiernswärd
(från 1849) samt köptes 1853 af Skånska
sockerfabriks-a.-b. för odling af sockerbetor,
hvarigenom den blifvit föregångsegendomen till
betodlingen i vårt land. Sedan råsockerfabriken i
Landskrona 1875 förstörts af vådeld, förlades den
1883 till S. Egendomen, som nu tillhör Svenska
sockerfabriks-a.-b., omfattar i Säby socken
Säbyholms säteri 6 1/4 mtl, och Säby 61/64 mtl,
jämte väderkvarn, tax. (1918) till 782,000 kr. —
därutöfver är sockerfabriken tax. till 601,300 kr. —
i Örja socken Marieberg, Källeberg och Örja omkr. 5 1/2
mtl, tax. till 756,400 kr., samt i Herslöfs socken
Hilleshög 2 1/8 mtl, tax. till 438,100 kr. Fabriken är
genom en 2 km. lång bibana förenad med Säby station
på Landskrona—Billesholms järnväg. — 2. Landtegendom
i Lossa socken, Uppsala län, vid en vik af Norra
Björkfjärden, omfattar med Lilla S., Lund, Toresta
och Brunsvik 9,025 mtl, med en egovidd af 700 har
(hvaraf 120 har impediment) och ett tax.-v. af
200,000 kr. å jordbruksfastighet samt 500,000 kr. å
annan fastighet (skol- och verkstadsbyggnader). S. är
sannolikt den gård, som under namnet Ladza l. Laatza i
slutet af 1300-talet var sätesgård för väpnaren Olof
Haraldsson och därefter för sonen väpnaren Harald
Olofsson, häradshöfding i Bro hundare, och som under
namnet Sæby beboddes af väpnaren Knut Haraldsson,
hvilka alla tre synas ha tillhört den släkt, som
senare antog namnet Soop. I slutet af 1600-talet
egdes S. af landshöfdingen M. N. Posse (d. 1702)
och sedermera af hans arfvingar. På 1800-talet har
det egts af medlemmar af släkterna Taube, Sparre och
Tamm. 1909 köptes det af Sunnerdahlska stiftelsen
(se Sunnerdahls hemskolor på landet).

Säbyholms hemskola. Se Sunnerdahls hemskolor på
landet
.

Säbyholms järnväg (sign. Sbh. J.), normalspårig
(1,435 m.), 2,4 km. lång, inom Malmöhus län belägen
järnväg, som eges och trafikeras af Säbyholms
järnvägs-a.-b. Järnvägen, som ursprungligen
tillhörde Skånska sockerfabriksaktiebolaget och
är en för godstrafik afsedd industribana samt
sträcker sig från den 4 km. n. om Landskrona vid
statsbanelinjen Landskrona—Billesholms grufva
belägna stationen Säby åt n. v. till säteriet
Säbyholm i Rönnebergs härad, öppnades för trafik
i sept. 1884. Vid 1916 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden 230,601 kr., hvaraf för rullande
materiel 112,102 kr., och aktiekapitalet 70,000
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i
Landskrona, som äfven är järnvägens postadress.
A. d’A.

Säbylund, fideikommissegendom i Örebro län, Kumla,
Hallsbergs, Hidinge, Vintrosa, Norrbyås, Ekeby
och Sköllersta socknar, med hufvudgården, bebyggd
med ett tvåvånings trähus samt 2 envåningsflyglar
från 1781—87, belägna i Kumla socken vid stranden
af den i senare hälften af 1800-talet urtappade
Mosjön. Egendomen omfattar 23,06 mtl, tax. till
983,400 kr. (1915), med en egovidd af omkr. 1,500
har åker, 800 har äng och landvinningar från Mosjön
och Kvismaren, 700 har skog och hagmark samt 150
har torfmossar. På egorna finnas kalkstensbrott och
torfströfabrik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free