- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
185-186

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertuna - Södertälje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185

Södertälje

186

Adelborg samt tillhör nu kammarherre V.
von Eckermann.

Södertälje, stapelstad (sedan 1878) i Södermanland
(Södertörn), Stockholms län, på ömse sidor af S. kanal
(se d. o.), där denna förenar Lina-viken af Mälaren
med den lilla sjön Maren. Stadsområdet omfattar j
sedan vissa delar af grannkommunerna östertälje,
Västertälje och Tveta 1912 inkorporerats, 2,056
har, hvaraf 2,033 har land. Taxeringsvärdet af
fastigheter uppgick 1917 till 35,978,700 kr., hvaraf
3,531,600 kr. å bevillningsfria och 857,100 kr. å
jordbruksfastighet. Antalet

Fig. 1. Södertäljes vapen.

bebyggda tomter utgjorde s. å. 670 med
omkr. 750 boningshus inom den planlagda delen
af staden. Därjämte funnos inom stadens rågång
omkr. 500 jordlotter och andra brukningsdelar
med omkr. 433 boningshus. Folkmängden, som 1800
räknade endast 960 och 1865 vuxit till 2,044 pers.,
uppgick 1890 till 4,590, 1900 till 8,207 och 1917
till 14,479. Stadens tillgångar voro s. å. bokförda
till 7,049,175 kr. och dess skulder till 4,381,573
kr. Dess inkomster s. å. stego till 520,788
kr., hvaraf 33,131 kr. inflöto till den kyrkliga
kommunen, och dess utgifter till 530,676 kr., hvaraf
33,198 kr. för kyrkliga behof. I kommunalskatt
utdebiterades 1918 kr. 6:30 pr 100 kr. inkomst,
hvaraf 26 öre enligt kyrkostämmans beslut. - Staden
ligger 38 km. järnvägsresa från Stockholm mellan
Mörkövikens norra del, Hallsfjärden, i s. och en långt
inskjutande vik (Linaviken) af Södra Björkfjärden
i n. Den gamla bebyggda stadsdelen sträcker
sig i riktning n. ö.-s. v. i en trång dalsänka
mellan två långsträckta skogbevuxna grusåsar. På
dessa ha nya stadsdelar småningom uppstått,
och särskildt har den västra höjdsträckningen
bebyggts, t. ex. roten Amerika, trakterna n. om
öfre villagatan och s. v. om badparken. På östra
sidan ligger den tätt bebyggda Långa raden utmed
Stockholmsvägen upp till nya begrafningsplatsen. För
öfrigt äro höjderna öfversållade med täcka villor
och trädgårdsomgärdade boningshus, som gjort staden
till en idyllisk rekreationsort för sjuklingar och
hvilosökande brunnsgäster och storstadsbor. Det
raskt uppblomstrande fabriksväsendet hotar dock
att betaga staden denna karaktär. Stadens gamla
planerade område genomskäres af Storgatan och dess
fortsättning Järna- och Kungsgatan; vinkelrätt mot
Storgatan gå flera tvärgator, bl. a. Torekällgatan,
en vacker aveny med träd på ömse sidor. Midt i
staden skär Storgatan Stortorget, egentligen den
enda öppna försäljningsplatsen. Saltsjötorget vid
Maren är plats för fiskhandeln, Skoltorget vid
kyrkan har ingen betydelse för handeln, ej heller
Mälartorget vid slussen. Bland byggnader, som ådraga
sig uppmärksamhet, må nämnas kyrkan (fig. 3), af
mycket hög ålder (enligt sägnen byggd af den heliga
Kagnhild, se

d. o.), treskeppig, med väldiga murar af granit
och grofva pelare (härjad af vådeld 1650 och
1881, men skonad af ryssarna 1719), rådhuset (af
trä), byggdt 1735, vid Stora torget, de väldiga
byggnadskomplexerna, som uppfördes vid Storgatan
af juteväfveriet och Centrifugen, samt ett par
moderna skolhusbyggnader, länslasarettet (1907)
och samskolan. Ofvanför Maren ligger, omgifven
af skogsdungar, idrottsparken. I närheten af
slussen ligger Köhlers mek. verkstad, utmed
Saltsjön A.-b. Baltics stora verkstäder och
uthamnen, med stickspår från Norra Södermanlands
järnväg. Nära järnvägsstationen och sjön Maren
ligger kallvatten-kuranstalten med ljusa, luftiga
byggnader, om-gifna af ett vidsträckt parkområde (jfr
fig. 4). Den öppnades 1849, utvidgades med varmbadhus
1866 (sammanförda i en byggnad 1887), nedbrann
fullständigt 1903, men stod åter färdig 1905. Under
de senaste åren har strandbad anordnats i Saltsjön
vid stadens utmark Näset. Omtyckta promenadplatser
erbjuda kanalstränderna (se fig. 5), företrädesvis
utefter södra kanalen.

Tack vare sina goda kommunikationer och gynnsamma läge
i öfrigt har S. sedan början af 1890-talet blifvit ett
framstående industrisamhälle. Antalet fabriker var
1916 28 med 2,436 arbetare, en förvaltningspersonal
af 270 pers. och ett tillverkningsvärde af
22,039,627 kr. Af dessa äro 3 separatorfabriker (en
tillhörig Svenska centrifug-a.-b., bildadt 1896,
aktiekap. 4,5 mill. kr., en A.-b. Baltic, bildadt
1908, aktiekap. nu 10 mill. kr., och en A.-b. Rotator,
bildadt 1902, aktiekap. 700,000 kr.), 2 vagn- och
automobilfabriker (A.-b. Scania-Vabis, som bildades
1911 genom sammanslagning af maskinfabriken Scania
i Malmö och Vagnfabriks-a.-b. i S., aktiekap. nu
4,3 mill. kr.; tillverkar i S. lyx-, turist-,
leverans-, sjukvårds-och järn-vägsautomobiler,
motordressiner, motorelektriska maskiner
för järnvägsdrift, flyg- och båtmotorer och i
Malmöfabriken last- och omnibusautomobiler samt alla
slags brandkårsautomobiler), samt A.-b. Södertälje
verkstäder (se därom Svenska maskinverken med
fig.), 6 andra mek. verkstäder, en skofabrik,
en cigarrettfabrik och en glödstrump-fabrik
(Keros). A.-b. Svensk färgämnesindustri,
bildadt i nov. 1917, med ett minimikapital af
12 mill. kr., har till hufvudsaklig uppgift att
tillverka läkemedel och färgämnen samt andra
organiskt kemiska produkter (sötningsmedel,
luktämnen m. m.). Det eger numera "A.-b. Astra
Apotekarnas kemiska fabriker i Södertälje" och
har öfvertagit Svenska juteväfveri-a.-b:s tomter,
arbetarbostäder och fastigheter i S., sedan detta
bolag trädt i likvidation, och det sysselsätter
omkr. 30 vetenskapligt utbildade kemister samt
omkr. 300 arbetare utom kontorspersonalen. Antalet
handt-verkare i S. 1916 var 105 med 300 arbetare
och antalet handlande 161 med 216 biträden och en
bevillningstaxerad inkomst af omkr. 290,000 kr.

1906 antogo stadsfullmäktige ett af P. Hallman
uppgjordt förslag till stadsplan för södra delen
af S:s ut jord samt till revision och utvidgning
af äldre stadsplan; enligt detta förslag, som
stadfästes af K. M:t 1907, skall på Näset i
grannskapet af fabriksområdena förläggas kvarter
för arbetarbostäderna, hvilka sammanbyggas 4 och 4,
så att hvarje hus har egen trädgårdstäppa, hvarjämte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:14:01 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free