Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 211-212 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sölvesborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppgick vid 1917 års slut till 3,518 pers. Tax.-värdet
af fast egendom var 1917 6,503,500 kr., hvaraf
458,200 kr. å bevillningsfri fastighet och 361,100
kr. å jordbruksfastighet. Den taxerade inkomsten
af kapital och arbete var s. å. 3,948,520 kr., den
beskattningsbara inkomsten 3,617,830 kr. Stadens
tillgångar vid 1915 års slut upptogos till 1,258,526
kr., dess skulder till 909,674 kr.; dess inkomster
s. å. till 205,979 kr. och dess utgifter till 217,763
kr. I kommunalskatt utdebiterades 1915—17 kr. 5:44
per 100 kr. inkomst. S. har bibehållit mycket af sin
ursprungliga, ålderdomliga prägel, hvilken framträder
i synnerhet i det oregelbundna byggnadssättet med de
trånga och krokiga gatorna i stadens äldre delar. Den
ålderdomliga karaktären utplånades icke ens genom den
stora eldsvåda, som 1801 härjade staden. Den s. k. Nya
staden har däremot regelbundna kvarter och raka samt
jämförelsevis breda gator, af hvilka också den förnämsta
hedrats med namnet Bredgatan. Tack vare trädgårdarna,
i hvilkas grönska de låga husen ligga inbäddade, gör S.
sommartiden ett behagligt, nära nog idylliskt intryck.
S:s gamla kyrka (fig. 3) är en i många afseenden mycket
märklig byggnad, hvars tillkomst ligger långt tillbaka i
medeltiden. Vid den omfattande restaurering,
som templet 1906 undergick, blottades å hvalf och
väggar medeltida målningar, framställande scener
ur den heliga historien. Altartaflan har ett högt
konstnärligt värde. En inskription å densamma anger,
att den skänkts till kyrkan 1632 af Tage Tott, den
"skånske kungen", för hvars välvilja bl. a. äfven
Trälleborgs kyrka var föremål. — Rådhuset, vid Stortorget,
är från 1805, men ombyggdes 1913 (fig. 4).

Fig. 1. Sölvesborgs vapen.

Fig. 2. Situationsplan af Sölvesborg. 1. Kyrka. — 2. Rådhus. — 3. Tullhus och Drätselkammare. — 4. Postkontor. — 5. Telegrafstation. — 6. Samskola. — 7. Folkskola. — 8. Nya hotellet. — 9. Järnvägsstation. — 10. Lasarett. — 11. Begrafningsplats. — 12. Stortorget. — 13. Hästtorget. — 14. "Slottet" och slottsruinen. — 15. Tivoli.

Fig. 3. Sölvesborgs kyrka.

Fig. 4. Rådhuset.

Till stadens onekligen raska utveckling under de
senare årtiondena har kraftigt bidragit anslutningen
till statsbanenätet genom järnvägen S.—Elmhult. Innan
denna byggdes, hade S. järnvägsförbindelse med
Kristianstad (sedan 1874) och med de öfriga
Blekingestäderna (sedan 1886). Genom en senare
tillkommen järnväg, S.—Hällevik, har stadens karaktär
af hufvudort för Listerslandet blifvit än mera
framträdande. Samhällets förbindelser sjöledes ha
jämväl under senare tid starkt utvecklats. Ännu
på 1860-talet var hamnen endast 3 m. djup,
hamnanläggningen ytterst primitiv och utan regelbunden
ångbåtsförbindelse, men sedan dess har hamnområdet
utfyllts och betydande arbeten med kajer, fyrbelysning
m. m. utförts och inloppet uppmuddrats. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>