- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
233-234

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sörensen, Vendela Linnea - Sörensen, Hr (herr) - Sörensen, Peder - Sörensen, Kristian - Sörensen, Karl Fredrik - Sörensen, Kristian - Sörensen, Karl Theodor - Sörensen, Henrik Lauritz - Sörensen, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

debuterade hon 1882 på k. Stora teatern i Stockholm
som Nemea i "Konung för en dag" och var därefter till
1887 anställd vid denna scen. Hösten 1887 uppträdde
hon på Dagmarteatern i Köpenhamn. Bland hennes roller
må framhållas Cherubin i "Figaros bröllop", Rosina i
"Barberaren i Sevilla", Juana i "Spanska studenter",
Violetta i "Den vilseförda", Virginie i "Paul och
Virginie", Marie i "Regementets dotter" och framför
allt Zephyrine i "Diamantkorset". Hon trädde 1888
i äktenskap med danske tandläkaren Sofus Sörensen
(d. 1899) och blef 1901 omgift med dennes broder
bankmannen Fredrik Sörensen i Philadelphia. Efter sitt
giftermål uppträdde hon som gäst bl. a. på Operan i
Stockholm 1893 och i Köpenhamn som Nedda i "Pajazzo"
1895. Ehuru hennes röst var liten och betydligt tunn,
blef hon populär genom den musikaliska intelligens
och den betydande förmåga af dramatisk karakteristik,
hvarom hennes prestationer buro vittne. Hon var
dessutom en framstående koloratursångerska.

Sörensen, Hr (herr), skämtsam benämning på danska
folket, i likhet med John Bull, Broder Jonathan,
Jacques Bonhomme o. d. I afbildningar framställes
"Hr S." gärna i nattmössa, häntydande på en
flegmatisk maklighet, parad med godmodighet,
som grunddrag i folkkaraktären. Figuren härrör
urspr. från M. Goldschmidts "Corsaren" 1841,
men kallades då "Hr Folket"; först senare
kom namnet "Hr S." i bruk. E. Bögh framförde
"Hr S." på scenen i sin "Nytaarsnat 1850".
E. Ebg.

Sörensen, Peder (lat. Petrus Severinus), dansk
läkare, f. 1542 i Ribe, där hans fader var rådman,
d. 28 juli 1602 af pest i Köpenhamn, reste 1562 till
Frankrike för att studera natur- och läkarvetenskap
och 1565—70 till Tyskland och Italien, hvarest han ej
blott med framgång praktiserade som läkare, utan ock
vann rykte som Paracelsus’ mest geniale lärjunge. 1571
blef S. lifmedikus hos Fredrik II, och sedermera fick
han samma befattning hos Kristian IV. S:s viktigaste
skrift är Idea medicinæ philosophicæ (Basel, 1571),
i hvilken han ville förena Paracelsus’ lära med den
platonska filosofien och hvarigenom han blef mycket
ryktbar i utlandet.
E. Ebg.

Sörensen, Kristian. Se Longomontanus.

illustration placeholder

Sörensen, Karl Frederik, dansk målare, f. 8 febr. 1818 i Besser på
Samsö, d. 24 jan. 1879, var dekorationsmålare, innan
han kunde egna sig åt sitt fack, marinmålning. 1846
följde han med en dansk fregatt till Medelhafvet. Han
var sedan nästan hvarje sommar till sjöss,
undantagandes 1853 och 1854, då han var utrikes. 1856
blef han medlem af akademien. Hans många målningar
utmärkas för liflig uppfattning, storslagen sanning i
stämningen och kraft i färgen, t. o. m. om de stundom
sakna finhet i både form och färg. Af
hans taflor må nämnas Fartyg i bramsegelskultje
(1847), Utsikt öfver Kattegatt (1856), Sommarmorgon
på Helsingörs redd
(1861) och Skärgården vid
Bohuslän
(1862) S. är representerad i Köpenhamns
konstmuseum, i Hirschsprungs museum, i Stockholms
Nationalmuseum (Storm vid norska kusten) och
i Göteborgs museum (Storm på Doggers bank).
Ph. W.*

Sörensen, Kristian, dansk uppfinnare, f. 7 maj 1818 i
Köpenhamn, d. där 30 jan. 1861, son till en arbetare,
blef 1832 sättarlärling och kom redan 1838 på den
tanken att konstruera en sättmaskin. S. offrade
hela sitt lifs kraft på att utföra sin plan. 1846
tog han patent därpå, och 1851 utställde han sin
maskin i London, men rönte ingen uppmärksamhet. Efter
ytterligare arbete utställde han en ny maskin på
världsutställningen i Paris 1855 och fick där stora
guldmedaljen och en hedersgåfva, för att han hade löst
en uppgift, som förr ansågs olöslig. Oaktadt flit
och snille lyckades dock ej S. göra sin uppfinning
så fullkomlig, att den kunde bli allmänt spridd,
men den visade ändå vägen till uppgiftens slutliga
lösning (jfr Sättmaskin, sp. 120 o. 123). S. afled i
fattigdom, så att staten måste anslå en pension åt
hans änka och barn. Åtskilliga mindre uppfinningar
(bl. a. en stilgjutningsmaskin) äro frukter af hans
stora mekaniska snille.
E. Ebg.

Sörensen, Karl Theodor, dansk krigshistorisk
författare, f. 29 april 1824 i Köpenhamn, d. 19
okt. 1914, var student, då upproret utbröt 1848. Han
inträdde genast som frivillig i hären och blef
tidigt officer. 1864 förde han ett kompani och
utnämndes s. å. till kapten, men lämnade 1879
tjänsten. Redan som löjtnant i Rendsborg fäste S. sin
uppmärksamhet på prins Karls af Hessen arkiv, som
dittills varit obeaktadt, ehuru det innehöll viktiga
upplysningar om Danmarks militära och politiska
historia omkr. 1800. Efter fortsatta studier i
Köpenhamn författade S. Kampen om Norge 1813—14 (2
bd, 1871). Därefter anställd i krigsministeriets
arkiv, utarbetade han på krigsministeriets begäran
Den anden slesvigske krig (3 bd, 1883) samt utgaf
"Meddelelser fra krigsarkiverne" (4 bd, 1883—90),
innehållande aktstycken till härens historia 1794—1809
med ypperliga inledningar, som kasta nytt ljus
äfven öfver de politiska förhållandena under nämnda
period. Som afgjord motståndare till krigsministerns
befästningsplaner, hvilka han under pseudonymen
S. Kjetterup skarpt kritiserade i tidningar och
broschyrer, aflägsnades S. 1891 från befattningen
som redaktör af ofvannämnda samling. Senare
utgaf han Erindringer fra förste regiment 1864
(1891) och Bernadotte i Norden (3 bd, 1902—04).
E. Ebg.

Sörensen, Henrik Lauritz, norsk botanist, f. 1842
i Kongsberg, d. 1903 i Kristiania som konrektor vid
katedralskolan, behärskade på sin tid undervisningen
i naturalhistoria i Norge genom sina läroböcker
i botanik och zoologi. S. skref en Beretning om
en botanisk reise i omegnen af Fæmundsöen og
Trysild
(i "Nyt magazin for naturv.", 1867).
K. V. H.

Sörensen, William, dansk zoolog, f. 9 april 1848,
d. 29 juni 1916, blef 1866 student och tog 1872
magisterkonferens samt 1884 doktorsgraden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free