Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tacks - Tacksägelse - Tacloban - Tacna - Tacoma - Tacora - Tacsonia - Tacuarembo - Tacubaya - Tacunga - Tacutu - Tacz. - Tadcaster - Taddeus - Tadema - Tadiandamol - Tadja - Tadjik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tacks (plur. af eng. tack, nubb), ett slags skostift.
Tacksägelse, teol., kallas det slags bön, som
består däri, att den bedjande inför Gud erkänner och
bekänner Guds godhet mot honom. När med tacksägelsen
förbindes ett upphöjande af Guds egenskaper,
kallas den lof och pris. — Tacksägelse kallas
ock ännu (1918) i kyrkolagen tillkännagifvande på
predikstolen af dödsfall inom församlingen, ehuru
den ursprungliga formeln därför, och därmed orsaken
till denna benämning, i 1686 års kyrkolag numera
är ur kyrkolag och kyrkohandbok borttagen. Denna
formel lydde "tacksägelse till Gud, som den framlidne
nådigt förlossat hafver". — Om de s. k. "allmänna
tacksägelsedagarna" se Böndagar och Kyrkoår. Jfr
Te Deum.
J. P.
Tacloban [taklåba’n], hufvudstad på ön Leyte (se d. o.).
Tacna [ta’kna]. 1. Nordligaste provinsen i
Chile. 23,958 kvkm. 46,259 inv. (1915). Större delen
af provinsen och särskildt kustområdet är en stäpp
eller öken utan odling, men rik på salpeter samt förr
äfven på guano; närmare bergen drifvas något jordbruk
och boskapsskötsel, men den förnämsta näringen är
bergsbruk (silfver, koppar, tenn och salpeter). —
T. eröfrades från Peru under kriget 1879—83, men i
freden stadgades, att en folkomröstning efter 10 år
skulle afgöra, om prov. skulle tillhöra Chile eller
Peru. En sådan omröstning har emellertid ej kommit
till stånd, emedan man ej kunnat enas om hvilka,
som skulle vara röstberättigade, utan T. har stannat
i Chiles ego, ehuru äfven Peru räknar det till sitt
område. — 2. Hufvudstad i nyssnämnda provins, vid
floden T., omkr. 570 m. ö. h., 78 km. från hamnen
Arica, dit järnväg går. Omkr. 14,000 inv. Det är en
gammal stad, som fanns redan, då spanjorerna först
kommo dit. Husen äro vanligen uppförda af soltorkad
lera i en vånings höjd. 28 maj 1880 vunno chilenerna
vid T. en seger öfver peruaner och bolivianer,
hvarefter de 7 juni stormade fästningsverken vid
Arica.
1—2. J. F. N.
Tacoma [təkå͡umə], stad i nordamerikanska staten
Washington, härligt belägen på terrasser vid
Commencement bay, sydöstra armen af Pugetsundet
och västra ändan af Norra pacifikbanan, som
där har stora verkstäder. 83,743 inv. (1910),
hvaraf 21,463 i utlandet födda hvita (3,183 i
Sverige). 112,770 inv. enl. beräkning 1916. Staden
har ståtliga byggnader, stora parker, flera museer
och högre läroanstalter: Whitworth college (1890;
presbyterianskt), University of Puget sound (1903;
metodistepiskopalernas) och Annie Wright seminary
(1884), samt ypperlig hamn, utgångsstation för
ångbåtslinjer till Alaska, S. Francisco och
andra hamnar vid Puget sound samt till Öst-Asien
och hamnar i Europa. Den har ock stor industri
(tillverkningsvärde 22,5 mill. doll. 1909),
företrädesvis sågverk och möbelsnickeri, kvarnar,
blyrostningsugnar, maskinverkstäder m. m., samt stor
export af spannmål och trävaror, kol och konserver. —
Staden började bebyggas 1868 och kallades först
Commencement city, men bytte snart ut detta namn
mot T. efter den omkr. 80 km. s. ö. belägna, 4,370
m. höga, slocknade vulkanen T. (Mount Rainier),
hvars kratrar ännu utsläppa svafvelångor. T. blef
stad 1883.
Tacora [-kå’-], by i chilenska prov. Tacna (se
d. o.), ligger 4,351 m. ö. h. (enligt en uppgift
den högsta bebodda ort i Amerika) vid det 4,180
m. höga passet Tacora, genom hvilket vägen går
från Arica öfver Anderna till Bolivia. Den n. om
detta pass belägna toppen Tacora l. Chipicani har
en höjd af 6,017 m. och är en slocknad vulkan.
(J. F. N.)
Tacsonia, bot. Se Passiflora.
Tacuarembó [takωarembå’]. 1. Departement
i sydamerikanska republiken Uruguay, 21,015
kvkm. 56,438 inv. (1913). Ett väl vattnadt kuperadt
land, som särskildt lämpar sig för boskapsskötsel,
som ock är dess hufvudnäring. — 2. Hufvudstad i
nämnda dep. (San Fructuoso), omkr. 3,000 inv., har
järnvägsförbindelse med Montevideo och liflig handel.
1-2. J. F. N.
Tacubaya [takoba’ja], stad i förbundsdistriktet
Mexico, 5 km. s. v. från hufvudstaden och
förbunden därmed genom spårväg. 18,346 inv. (1900);
observatorium (19° 24′ 17″ n. br., 99° 11′ 38″
v. lgd). I omgifningarna en hel mängd vackra villor.
Tacunga [-ko’ȵga], stad. Se Latacunga.
Tacutu [tako’to], gränsflod mellan Brittiska Guyana
och Brasilien, rinner upp på Månberget samt flyter
först omkr. 250 km. åt n., därunder bildande Brittiska
Guyanas västra gräns, böjer sig därpå åt s. v. och
förenar sig snart därpå med Rio Negros biflod Rio
Branco. Dess längd beräknas till närmare 600 km.
J. F. N.
Tacz., vid djurnamn förkortning för polske
naturforskaren Władysław Taczonowski (f. 1819,
d. 1890).
Tadcaster [tä’dkästə], gammal stad i West Riding
af engelska grefsk. York, vid Wharfe, biflod till
Ouse, 14 km. s. v. om York. 6,831 inv. (1911). T. är
romarnas Calcaria och fyndort för en mängd romerska
mynt. I närheten ligger slagfältet Towton (se
d. o.).
Taddeus. Se Judas Lebbcus.
Tadema. Se Alma-Tadema.
Tadiandamol [tä’diändəmå͡ul], bergstopp. Se Coorg,
sp. 697.
Tadja, grupp af 23 obebodda öar på östra kusten af
Celebes, Tominiviken. Fiske; riklig förekomst af
virke och sköldpaddor.
Tadjik (Tadsjik, Tadschik) är den i Central-Asien
allmännaste benämningen på den nuv. iranska
folkstammens hufvudmassa och således etnografiskt
identisk med "perser" (farsi; jfr Iraner). Stundom
finner man namnet sarter mindre riktigt angifvet
som synonymt med tadjik. Därmed förhåller sig på
följande sätt. Sart är eg. det ösbegiska (turkiska)
namnet på den inhemska iranska befolkningen i
Chiva, medan ösbegerna i Buchara kalla sina iranska
landsmän tadjik. Härvid är också att märka, att
sarterna i Chiva tala en turkisk, ehuru med persiska
starkt uppblandad dialekt, sart tili (jfr Turkiska
språken), då däremot tadjik tala en persisk, med
turkiska uppblandad dialekt. Men emedan nu en stor
del af de ösbegiske invånarna i de central-asiatiska
kanaten är eller ännu för några årtionden sedan var
nomadiserande, under det att de iranska stammarna
alltid varit till största delen bofasta, så har namnet
sart i många trakter fått betydelse af antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
