- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
351-352

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tallmätaren - Tallofyter - Talloisguld - Tallowträ - Tallqvist - Tallqvist, Henrik Teodor - Tallqvist, Knut Leonard - Tallqvist, Axel Henrik Hjalmar - Tallrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barren bli något kortare än de normala. Vid
kalätning två på hvarandra följande år duka
träden under. Lyckligtvis äro larverna rätt
ömtåliga för frost, hvarför tidiga och starka
höstfroster i sept. eller början af okt. ofta
bruka kunna sätta en gräns för härjningarna.
G. G.

Tallofyter, lat. thallophyta (af grek. thallos,
grön kvist, skott, och fyton, växt), bot., detsamma
som bålväxter (se d. o.).

Talloisguld [ta’llωa-]. Se Talmiguld.

Tallowträ [tä’lå͡u-], bot., ett
oljehaltigt träslag, som erhålles af den
östaustraliska Eucalyptus microcorys och
som särskildt används till gatbeläggning.
GL L-m.

Tallqvist, finländsk släkt, leder sitt ursprung från
västgötske knektehöfvitsmannen Sven Eriksson, som
1586 fick frihet på ett hemman i Karislojo, Nyland.

1. Henrik Teodor T., järnvägsbyggare, f.
23 maj 1839 i Euraåminne, d. 1912, blef
student 1858 och genomgick tekniska realskolan i
Helsingfors. 1868 blef han stationsingenjör
vid Petersburg—Riihimäki järnvägsbyggnad och
utnämndes 1872 till baningenjör. 1874—76 var han
anställd vid byggandet af järnvägen Tavastehus—Tammerfors—Åbo.
T. var den ledande mannen i den på ständernas anhållan 1877 tillsatta
kommissionen för att utarbeta program för ett framtida
byggnadssystem för järnvägarna. Kommissionens
förslag, som antogs af landtdagen 1878,
gick ut på bredspåriga banor med lätt
öfverbyggnad och minskad farhastighet. I enlighet
därmed byggdes Vasabanan 1879—82, hvarvid T. deltog.
1881 blef han öfveringenjör och chef för
hela landets järnvägsbyggnader. Han utarbetade
planerna till Uleåborgs, Savolaks, Kotka, Karelska
och Björneborgsbanorna. Med orätt förbigången
vid besättandet af öfverdirektörsämbetet i
Öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna, tog
han afsked 1893 och soulagerades med adelskap, som han
dock ej mottog. Han blef sekreterare i Helsingfors’
drätselkammare (till 1903). T. deltog i samtliga
landtdagar 1885—1900 som medlem af borgarståndet
och var vid de flesta ordf. i järnvägsutskottet.

2. Knut Leonard T., den föregåendes kusin,
orientalist, f. 16 mars 1865 i Kyrkslätt,
blef student 1883, filos. licentiat 1890, docent
i assyriologi och semitiska språk 1891 samt
professor i orientalisk litteratur 1899, allt i
Helsingfors. Han gjorde 1893—95 en studieresa till
bl. a. Syrien, Palestina och Egypten. T. kreerades
till teol. doktor vid jubelfesten i Lund 1918 och är
hedersled. af Royal asiatic society. T:s förnämsta
arbeten äro Die sprache der contracte Nabū-nā’ids
(1890), Die assyrische beschwörungsserie Maqlū
(i Finska vet. soc:s "Acta", 1895), Arabische
sprichwörter und spiele
(i Finska vet. soc:s
"Öfversikt", 1897), Neubabylonisches namenbuch
(samma soc:s "Acta", 1905) och Assyrian
personal names
(1914), hvarjämte han från
en syrisk handskrift öfversatt Mallarius den
store från Egypten
(i Finska vet. soc:s
"Öfversikt", 1894) och utgett en textedition af
"Ibn Sa’id kitāb el mugrib" (IV, i samma
soc:s "Acta", 1899, med tysk bearbetning)
och G. A. Wallins "Bref och dagboksanteckningar"
(jämte lefnadsteckning, 1905).

3. Axel Henrik Hjalmar T., son till T. 1, fysiker,
f. 21 febr. 1870, blef student 1886, filos. licentiat
1890, docent i matematik (från 1904 i experimentell
och matematisk fysik) 1891 och professor i fysik
1907 vid Helsingfors’ universitet. 1901—07 var
han lärare i teoretisk mekanik vid Polytekniska
institutet i Helsingfors. Af T:s många afhandlingar
(de flesta införda i Finska vet. soc:s "Acta") beröra
de matematiska teorierna för minimalytor, elliptiska
och sfäriska funktioner, de fysikaliska elektriska
svängningar, elektricitetsrörelsen i strömkretsar,
kulfunktionen. I festskrift, tillegnad A. Donner,
ingår uppsatsen De fysikaliska förklaringarna af
aberrationen
(1915). T:s Lärobok i teknisk mekanik
I—II
(1895—96, 1910; på ty. 1903—04 och fi. 1909),
Grunderna af potentialteorin, med användning
på elektrostatiken och magnetismen
(1899)
och Grunderna af teorin för sferiska funktioner
jämte användningar inom fysiken
(1905) ha funnit
användning äfven utom landets gränser. En stor mängd
uppsatser har T. publicerat i "Tekniska föreningens
förhandlingar", hvilka han sedan 1909 redigerat.
1, 3. T. C. 2. D. M.

illustration placeholder
Fig. 1. Långtallrikar l. "diskar", af trä,

från Skåne. (Nordiska museet, Stockholm.)

illustration placeholder
Fig. 2. Trätallrik, som under en lång följd af

år på 1600-talet nyttjats af Johan Ekeblad (se

denne). Nord. mus.

illustration placeholder
Fig. 3. Oljemålad brudtallrik

af trä, från Skåne. (Nord. mus.)

Tallrik (ty. teller, af it. tagliare, skära, således
eg. "skärbräde") betyder numera ett kärl, hvarpå
maten vid ätningen upplägges från fatet eller från
kokkärlet; alltefter som födan är fast eller flytande,
användas "flata" eller "djupa" tallrikar. Materialet
är numera i allmänhet fajans, mera sällan porslin,
silfver eller guld. Tallrikarna kunna utstyras
med bilder, plana eller upphöjda; de kunna i den
gestalten användas som
prydnadsföremål på väggar eller bord
o. s. v. Tallriken i sin nuv. form tillhör nyare
tiden. I antiken använde man vid måltiderna mera
skålformiga kärl af lera eller dyrbarare material.
Under medeltiden nyttjades i Sverige liksom i andra
länder antingen brödskifvor eller hyflade träplattor
som "disk" (på engelska är dish ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free