- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
601-602

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater - Teateragentur - Teatercensur - Teaterelevskola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillräcklig mängd. Särskildt äro de olika hissanordningarna
för fonder och andra dekorationer inom hithörande
magasin för elektrisk kraft synnerligen bekväma och
besparande för teaterdriften. Byggnaden belyses genom
elektriskt ljus, och för scenen äro fullt tidsenliga
anordningar för 4 färger införda. Kostnaden för
själfva teaterbyggnaden utom terrassen steg till
4,336,000 kr., hvaraf för värmeledning omkr. 141,000
kr., för elektrisk belysning 180,000 kr. samt för
sceninrede och maskineri 455,000 kr.

K. Dramatiska teatern (se vidare Stockholms teatrar,
sp. 78—80) är belägen med hufvudfasaden mot Nybroplan
mellan Nybro- och Sibyllegatorna. Utom salongen med
korridorer och kapprum är en elegant foajé inrymd
i första radens plan vid fasaden mot Nybroplan. Uti
högra avantscenen inrymmes en kunglig loge med ett
par salonger, hvartill särskild entré är anordnad från
Sibyllegatan. Utom teaterlokalerna äro en restaurang
och ett kafé inrymda i bottenvåningen. Sceninredet
är liksom vid Operan anordnadt efter högt ställda
moderna fordringar; maskinerierna skötas till
stor del för hand, men ett par af ridåerna och de
större försänkningarna manövreras med elektrisk
kraft. Fullständiga anordningar för dekorationernas
transport inom de olika lokalerna medelst elektriska
hissar äro liksom vid Operan införda. Kostnaden
för själfva byggnaden utom tomten var 5,023,000
kr., hvaraf för värmeledning omkr. 119,000 kr., för
elektrisk belysning och armatur 224,000 kr. samt för
sceninrede och maskineri 459,000 kr.

Litt.: "Handbuch der architektur", IV. Theater"
(1904), "Baukunde des architekten", bd 2 (2:a uppl.
1900) samt "Operabyggnaden i Stockholm. Festskrift"
(1898).
P. Ax. L.

Teateragentur (fr. agence théâtrale), affärsbyrå, som
åt lediga sceniska artister skaffar anställningar vid
teaterföretag och därvid betingar sig en viss procent
(för en gång) af de sålunda anställdas aflöning;
i vissa länder äfven ett slags underafdelning af
någon teaters biljettförköpsbyrå, liksom ock
teateragent där kan vara liktydigt med biljettmånglare.

Teatercensur, det förhållandet, att teaterpjäser, som
äro ämnade att uppföras, i förväg måste granskas genom
en af statsmyndigheterna därtill förordnad person
(teatercensor), som eger att förbjuda
uppförandet däraf eller godkänna pjäsen med eller
utan ändringar af vissa ställen. Teatercensur
har införts i de flesta kulturländer och utöfvas
hufvudsakligen med hänsyn till hvad som kan vara
ömtåligt ur politisk eller sedlighetssynpunkt. Ej
sällan ha skuggrädda censorers åtgärder framkallat
yrkanden från författarsammanslutningar o. s. v.,
att teatercensuren måtte afskaffas. I det forntida
Grekland
handhades den af arkonten. I Frankrike
infördes den på 1400-talet, organiserades dock
först 1706, upphäfdes 1791 under revolutionen,
men återinfördes snart af direktoriet, var efter
statshvälfningar temporärt afskaffad 1830—35, 1848—50
och 1870—74 samt upphäfdes definitivt 1905. I Sverige
infördes teatercensur 1785 och afskaffades 1872 (se
Censur, sp. 1431 och 1432). När emellertid Dramatiska
teatern 1888—1907 var skild från statsverket (se
Stockholms teatrar, sp. 75 och 78—79), fanns en af
K. M:t tillsatt censor öfver teaterverksamheten vid
denna scen: först f. d. teaterchefen E. V. af Edholm
till 1897, överbibliotekarien grefve K. Snoilsky
1897—98 och öfverstekammarjunkaren frih. K. K:son
Bonde från 1898.
E. F—t.

Teaterelevskola, läroanstalt för utbildning af blifvande
skådespelare på talscenen eller sångscenen. Förebildligt
på detta område verkar Pariskonservatoriet
(se Konservatorium), hvari flertalet franska
konstnärer inom såväl operan som skådespelet får
sin utbildning. I Tyskland finnas elevskolor vid
hofteatrar äfvensom enskilda "högskolor för dramatisk
konst" o. d. — I Sverige har K. teaterns elevskola
funnits till sedan slutet af 1700-talet (med några
kortare afbrott i verksamheten). Den företer rätt
påfallande kontinuitet, i det att dess allra flesta
föreståndare och föreståndarinnor förut varit elever
vid anstalten. I denna ha med ganska få undantag
de artister, som utmärkt sig på K. teaterns scener,
tidigare förberedts till sina värf, och elevskolan
kan särskildt sägas ha bildat ryggrad för det
sceniska talspråket i Sverige. Länge, ända till inemot
slutet af 1880-talet, omfattade den ämnessvenner
för både talscenen och sångscenen, hvarefter
operaskolan (se nedan) gått sin egen väg. Den af
Gustaf III inkallade J. M. B. de Monvel (se denne)
utbildade här 1781—87 åtskilliga utmärkta förmågor
(L. Hjortsberg, Charlotta Neuman, Kristina Ruckman
m. fl.). Elevskola inrättades 1787 och förestods
mer ordnad 1793—1800 af Jos. S. Desguillons och hans
hustru Anne Marie Desguillons, hvilka efter Monvelska
truppens afskedande (1792) stannade kvar i Sverige och
utlärde flera framstående artister. 1804—12 förestods
skolan af änkefru Sofia Lovisa Gråå (äfven när operan
1806—09 var upphäfd af Gustaf IV Adolf). De, som sedan
stått i spetsen för elevskolan, ha mestadels varit
förtjänstfulla sceniska konstnärer (till hvilkas
biografier i Nordisk Familjebok må hänvisas):
Karolina Müller 1812—15 (vid denna tid utvidgades
elevskolan), Kristina Ruckman 1819—23, G. F. Åbergsson
1828—31, med sin hustru som biträdande, Karolina Bock
1831—34, N. V. Almlöf 1834—40, med Maria Charlotta
Eriksson som biträdande 1837—41, V. Svensson 1840—41,
Karolina Bock ånyo 1841—56, V. Svensson ånyo 1856—57,
J. Jolin 1857—68, med K. G. Sundberg som biträdande
1857—59, Frans T. Hedberg 1868—74, Knut Almlöf och
hans hustru Betty Almlöf 1874—77, A. Willman och
hans hustru Hedvig Willman samt H. Christiernsson
1877—86. Elevskolan var därefter några år förenad
med musikkonservatoriet, 1886—88, samt bestod af en
talscens- och en sångscensklass, hvarpå den dramatiska
ändtligen utskildes från operaskolan och förestods
af E. Hillberg hösten 1889, N. Personne 1890—92
och 1893—98, A. Örtengren 1892—93 och 1898—1904
och förestås af Fr. Enwall sedan 1904. Vid det
nya skede, som ingick för Dramatiska teatern i
och med fullbordandet af teaterns nybyggnad 1907
(se Stockholms teatrar, sp. 79), omorganiserades
k. Dramatiska teaterns elevskola. Eleverna måste nu
afge fast förbindelse att regelbundet tillgodogöra
sig undervisningen i 2 års tid (förut hade en hel
del kommit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free