- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
671-672

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska föreningar - Tekniska gymnasier - Tekniska högskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstituerad 2 mars 1907, är en kamratlig
sammanslutning mellan ingenjörer, som utexaminerats
från Chalmersska institutet, och är förenad med
platsförmedlingsbyrå. Teknologföreningen i Borås
(st. 1862) utgör sammanslutning mellan lärare vid
Borås’ tekniska skola och därifrån utexaminerade
elever. Vidare finnes ett stort antal mera
facktekniska föreningar, bland hvilka må nämnas
Bergshandteringens vänner (se denna), Svenska pappers-
och cellulosa-ingenjörs-föreningen
(st. 1908),
Värmländska bergsmannaföreningen (st. 1849), som
utger "annaler" (i regel 1 häfte årligen), Civila
väg- och vattenbyggnadsklubben
(st. 1902), Svenska
betonföreningen
(se denna), Svenska kommunaltekniska
föreningen
(se Kommunaltekniska föreningen), Svenska
uppfinnareföreningen
(se denna), Svenska värmetekniska
föreningen
(se denna), Svenska föreningen
för kylteknik
(se denna), Statens järnvägars
ban- och maskiningenjörsförening
(st. 1903),
Sveriges enskilda järnvägars ingenjörsförbund
(st. 1901), utgörande en sammanslutning mellan ban-
och maskiningenjörer vid landets privatbanor, Sveriges
konsulterande ingenjörers förening
(se Konsulterande
ingenjör
). Äfven i utlandet finnas åtskilliga svenska
tekniska föreningar, af hvilka de mest kända torde
vara Svenska ingenjörsföreningen i Förenta staterna
(se denna), Svenska ingenjörsföreningen i Chicago
(se denna) och Svenska tekniska klubben i Berlin. De
förnämsta tekniska föreningarna i öfriga nordiska
länder äro Den norske ingeniörforening (erhöll
detta namn 1913), tidigare kallad Den norske
ingeniör- og arkitektforening
(st. 1874) och i
hvilken 1883 uppgick Den polytekniske forening
i Kristiania
(st. 1852), utgifvare af "Teknisk
ukeblad"; Tekniska föreningen i Finland (st. 1880,
874 medlemmar 1918), som utger "Förhandlingar" och,
sedan 1903, tidskr. "Arkitekten" (9 ggr årligen),
samt Dansk ingeniörforening (st. 1892), som utger
tidskr. "Ingeniören", Den tekniske förening i
Köpenhamn (st. 1877), som utgaf t. o. m. 1907 "Den
tekniske forenings tidsskrift".

Bland den stora mängden utländska tekniska föreningar
må f. ö. nämnas följande, af hvilka flera räkna
ett ej ringa antal svenska medlemmar: i England:
Institution of civil engineers, The Iron and steel
institute
, Institution of mechanical engineers,
Institution of electrical engineers och Society of
chemical industry
; i Tyskland: Verein deutscher
ingenieure
, Verband deutscher architekten- und
ingenieurvereine
, Verband deutscher elektrotekniker,
Verein deutscher eisenhüttenleute i Düsseldorf,
Die schiffbautechnische gesellschaft och Verband
für eisenbahnkunde
; i Österrike: Österreichischer
ingenieur- und architektenverein
;
i Frankrike: La société des ingénieurs
civils
(Paris, st. 1848); i Nord-Amerikas förenta
stater:
American society of civil engineers, American
society of mechanical engineers
, American institute
of architects
och American institute of electrical
engineers
. Se äfven Internationella kongresser och
Teknikermöten.
Fmn.

Tekniska gymnasier. Se Tekniska läroverk, sp 688—689.

Tekniska högskolan i Stockholm, den förnämsta
polytekniska läroanstalten i Sverige, har till
ändamål att meddela vetenskaplig och konstnärlig
teknisk bildning samt att främja utvecklingen af de
vetenskaper och konster, som tillhöra området för dess
verksamhet. Genom högskolans styrelse och lärare skola
afges yttranden och upplysningar i tekniska ämnen,
som af K. M:t infordras. Högskolan innehåller,
följande fackskolor, samtliga med obligatoriskt
fyraåriga lärokurser, 1) för maskinbyggnad och
mekanisk teknologi;
2) för skeppsbyggeri; 3)
för elektroteknik; 4) för väg- och vattenbyggnad;
5) för kemisk teknologi; 6) för bergsvetenskap,
och 7) för arkitektur. De examina, som kunna vid
högskolan afläggas, äro: civilingenjörs- (inom
de fem förstnämnda fackskolorna), bergsingenjörs-
och arkitektexamen. Hvarje examen omfattar vissa,
i examensstadga bestämda läroämnen samt utförande
af ett speciellt examensarbete. Högskolans samtliga
läroämnen äro matematik, beskrifvande geometri,
geodesi, numeriska och grafiska metoder, fysik,
förbränningslära, elektricitetslära, elektrisk
mätteknik, telegrafi och telefoni, elektromaskinlära,
elektrisk anläggningsteknik, elektroteknik, mekanik,
hydromekanik, grafostatik och hållfasthetslära,
maskinlära, läran om maskinelement, läran om hiss-
och transportanordningar, läran om vattenmotorer
och pumpar, mekanisk värmeteori, ångmaskinlära,
läran om förbränningsmotorer, skeppsbyggnadslära,
varfsanläggning, mekanisk teknologi, allmän
bergsmekanik, grufmekanik, hyttmekanik samt
järnets bearbetning och behandling, teknisk kemi,
oorganisk kemi, organisk kemi, kvalitativ kemisk
analys, kemisk teknologi, kvantitativ kemisk analys,
elektrokemi, allmän geologi, mineralogi och geologi,
bergskemi, materiallära (metallurgi och metallernas
hållfasthetsegenskaper), metallografi, allmän
metallurgi, järnets metallurgi, metallhyttkonst,
grufvetenskap, grufmätning, byggnadsstatik,
byggnadsteknik, byggnadslära, husbyggnadslära,
arkitektur, arkitekturens historia, svenska
arkitekturens historia, ornamentik, modellering,
vägbyggnadslära, brobyggnadslära, järnbyggnadslära,
vattenbyggnadslära, stadsanläggningslära,
arkitektonisk formlära, maskinkrokiritning,
byggnadskrokiritning, frihandsteckning, jäsningslära,
teknisk hygien och fabrikshygien, byggnadshygien,
läran om uppvärmnings- och ventilationsanordningar,
hygien, nationalekonomi, industriell ekonomi,
stats- och rättskunskap, skogsskötsel, fotografi
och bokföring. Därjämte anordnas undervisning äfven
i andra läroämnen, som kunna vara af gagn för de
studerande. Högskolans läroår, som är indeladt i två
terminer, börjar 1 sept. och slutar 31 maj. Under
sommarmånaderna öfvas geodesi samt planmätning och
nivellering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free