Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan i Finland - Tekniska högskolans materialprofningsanstalt - Tekniska högskolans studentkår - Tekniska läroanstalter - Tekniska läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tekniska högskolan i Finland. Den i Helsingfors på
1840-talet inrättade tekniska realskolan med svenskt
undervisningsspråk ombildades på 1860-talet småningom,
genom att lärarnas antal ökades och kurserna
utvidgades, till ett fackläroverk, motsvarande de
polytekniska instituten i utlandet, samt fick 1872
namnet Polyteknisk skola, hvilket 1879, sedan en
särskild byggnad för anstalten blifvit uppförd,
utbyttes mot benämningen Polytekniska institutet i
Finland. 1908 beslöts omorganisation af institutet
till en modern teknisk högskola, i samband hvarmed
dess benämning ändrades till Tekniska högskolan
i Finland. I läroverket ingå 5 fackafdelningar:
arkitekturafd.; ingenjörafd. med studieriktningar för
väg- och vattenbyggnad samt för landtbruksteknik;
maskiningenjörafd. med studieriktningar för
maskinbyggnad, elektroteknik och fabriksindustri;
kemisk afd. samt landtmäteriafd. Undervisningen
handhas (1918) af 20 professorer,
4 lektorer, 6 e. o. lektorer, 19 extra lärare
och 8 assistenter. Läroåret 1916—17 var
antalet studerande 596, hvaraf 573 manliga och
23 kvinnliga (af de sistnämnda studerade
22 å arkitekturafd. och 1 å kemiska afd.).
Före 1908 skedde undervisningen kurs- eller
klassvis. Med omorganisationen infördes
friare studier, för hvilkas bedrifvande
dock finnas upprättade normalstudieplaner,
utgående från en normalstudietid af fyra
år för diplomexamen, med undantag
af examen inom landtmäteriafd., för
hvilken normalstudietiden är tre år.
Följande diplomexamina anställas: inom
arkitekturafd. arkitektexamen; inom ingenjörafd.,
maskiningenjörafd. och kemiska afd. ingenjörexamen;
inom landtmäteriafd. landtmätarexamen. Hvarje
examen omfattar vissa bestämda läroämnen samt
utförande af ett diplomarbete. Därjämte kan
vid högskolan afläggas examen för doktorsgrad.
Vid högskolan finnes en materialprofningsanstalt
(inrättad 1890), med hvilken 1908 landets
officiella pappersprofningsanstalt förenades.
Anstalten, som utför undersökningar för myndigheters
och enskildas räkning samt i vetenskapligt syfte och
därjämte betjänar undervisningen vid högskolan,
har sektioner för undersökning af metaller,
byggnadsmaterialier samt papper- och fiberämnen.
Högskolan lyder under senatens ekonomidepartement
och dess handels- och industriexpedition.
W. D—n.
Tekniska högskolans materialprofningsanstalt. Se
Materialprofning (äfven i Suppl.) och Tekniska
högskolan.
Tekniska högskolans studentkår. Se Stockholms förenade
studentkårer.
Tekniska läroanstalter. Se Tekniska läroverk.
Tekniska läroverk. I Sverige äro den tekniska
undervisningens kraf tillgodosedda genom flera högre
och lägre läroverk. Främst står Tekniska högskolan
(se d. o.). En plats för sig intar Tekniska skolan
(se d. o.) i Stockholm. I ingenjörsutbildningens
tjänst verka Chalmers’ tekniska institut i Göteborg
(till 1883 kalladt "Chalmersska slöjdskolan", se
d. o.) och rikets 5 tekniska elementarskolor: i Malmö (inrättad
1853), Norrköping, Örebro och Borås (inrättade 1856)
samt Härnösand (inrättad 1901).
För de fyra förstnämnda utfärdades gemensamma
stadgar 1877. Senare stadgar äro utfärdade 1886
och 1905. Dessa elementarskolor ha till uppgift
att meddela elementära tekniska kunskaper åt
ynglingar, som vilja utbilda sig för industriell
verksamhet. Ämnena äro matematik, mekanik, fysik,
kemi, kemiska laborationer, kemisk teknologi,
mineralogi och geognosi, maskinlära med ritning,
mekanisk teknologi, svenska språket, främmande
lefvande språk (valfritt), bokföring med handelslära,
beskrifvande geometri, praktisk geometri, linear- och
krokiritning, byggnadskonst, frihandsteckning,
modellering och verkstadsarbete. Kursen är
treårig. Under 2:a läroårets vårtermin och
hela 3:e läroåret äro lärjungarna grupperade i
tre afdelningar: en för de mekanisk-tekniska
yrkena, en för de byggnadstekniska och en för de
kemisk-tekniska. Extra lärjungar emottagas i enstaka
ämnen. Undervisningen skötes af 4 lektorer, bland
hvilka en tillika är rektor och föreståndare, samt en
verkmästare och nödigt antal extra lärare. Styrelsen
utgöres af föreståndaren, en ordf. och en led.,
utsedda af K. M:t, samt två af stadsfullmäktige
utsedda led., hvarjämte landshöfdingen i länet är
själfskrifven led. och ordf. vid de sammanträden,
då han är närvarande. Det ord. statsanslaget
till hvart och ett af dessa läroverk är 26,600
kr. årligen, hvartill emellertid komma afsevärda
extra statsanslag. Läroverksbyggnaderna bekostas och
underhållas af resp. kommuner. Lärjungeantalet var
läroåret 1917—18 i Malmö 176, i Örebro 226, i Borås
74, i Norrköping 68 och i Härnösand 59. — Tekniska
skolan i Eskilstuna är delad i 2 afdelningar. Den
äldre af dessa, Söndags- och aftonskolan (inrättad
1858), består af en lägre och en högre kurs, båda
2-åriga. I den lägre kursen, afsedd att bibringa
mera allmänna kunskaper, undervisas i matematik,
svenska språket, tyska och engelska språken,
linearritning, frihandsteckning, välskrifning,
textning och bokföring. I den högre kursen, som
bibringar en mera speciell teknisk utbildning,
meddelas undervisning i matematik, allmän mekanik,
fysik med elektroteknik, kemi med laborationer,
maskinlära och maskinritning, beskrifvande
geometri och linearritning, mekanisk teknologi
samt tyska och engelska språken. Samtliga ämnen äro
valfria. Söndags- och aftonskolan uppbär i årligt
anslag 10,000 kr. från staten och 2,000 kr. från
Eskilstuna stad. Den andra afdelningen, Fackskolan
för finare smides- och metallindustri, förskrifver
sig från 1886 och är 3-årig. Undervisningsämnen äro
frihandsteckning, modellering, stillära, smidning,
filning och svarfning, metallgjutning, ciselering,
drifning, etsning, galvanisering, gravering och
träskärning. Den uppbär ett årligt anslag af 4,000
kr. från staten och 1,500 kr. från Eskilstuna
stad. Direktionen för Tekniska skolan i Eskilstuna
utgöres af skolans rektor, en ordf. och en led.,
utsedda af K. M:t, samt 2 af stadsfullmäktige utsedda
led. — Såväl afton- som dagundervisning meddelas
i den privata, af staten samt staden Göteborg
understödda Slöjdföreningens i Göteborg skola, som
omfattar följande hufvudafdelningar: A) Dagskolor:
I. Konstyrkesskolor, en högre och en lägre, afsedda
för dem, som ämna utbilda sig för olika fack inom
konstslöjden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
