- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
693-694

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska museer - Tekniska samfundet - Tekniska skolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förebilden i München. — I Sverige framlades ett
principförslag till tekniskt museum af byråingenjör
R. Smedberg vid Svenska teknologföreningens årsmöte
1910 (se "Tekn. tidskr.", 1910, h. 22 och 1911,
h. 20), men planens förverkligande har tills
vidare uppskjutits af ekonomiska skäl. Ansatser
till tekniska museer finnas dock redan, dels i
Stockholm vid Tekniska högskolan, Järnvägsstyrelsen,
Telegrafstyrelsen och Generalpoststyrelsen m fl.,
dels i Falun hos Stora Kopparbergs bergslags a.-b.,
hvartill komma några smärre samlingar vid våra äldre
bruk.
R. S.

Tekniska samfundet i Göteborg. Se Tekniska
föreningar
, sp. 670.

Tekniska skolan i Stockholm har till ändamål att
meddela allmänfattlig och praktisk undervisning
i sådana läroämnen, som äro nödvändiga för en på
insikt grundad utöfning af de industriella yrkena,
och dymedelst främja svenska näringarnas samt
konstflitens utveckling och förkofran. Läroanstaltens
hufvudafdelningar äro följande: I) Tekniska afton-
och söndagsskolan
(inrättad 1844) är afsedd för
ynglingar (fyllda 14 år) och män, företrädesvis
sådana, som redan inträdt i tekniskt yrke;
den hade läroåret (okt.-april) 1916—17 1,030
lärjungar; ämnena och ämnesgrupperna äro valfria
samt ordnade så, att eleverna kunna välja mellan
11 olika yrkeskurser. II) Tekniska skolan för
kvinnliga lärjungar
(öfver 14 år), inrättad 1859,
meddelar de teoretiska och konstnärliga insikter
och färdigheter, som äro grundläggande för den
tekniska verksamhet, hvilken kan med fördel utöfvas
af kvinnor; ämnena, äfven här valfria, äro delade på
6 yrkeskurser. 1916—17 var elevantalet 163. III) Högre
konstindustriella skolan
(inrättad 1879) mottager både
manliga och kvinnliga lärjungar, som fyllt 16 år
(teckningslärarkandidaterna antagas ej förrän efter
fyllda 18 år), och kräfver hela eller större delen
af deras tid under tre arbetsår. Elevernas antal
läroåret (sept.-maj) 1916—17 var 104. I den första
af dess båda hufvudafdelningar är undervisningen
fördelad på sex fackafdelningar: tecknare af mönster
(företrädesvis textila); dekorationsmålare; modellörer
och ornamentsbildhuggare; möbelritare; ciselörer,
gravörer och konstsmeder; samt tecknare för tryck
och bokhandtverk. I den andra hufvudafdelningen
meddelas undervisning åt personer, som vilja
utbilda sig till lärare i teckning, välskrifning
samt modellering vid rikets allmänna läroverk,
folkskollärarseminarier och tekniska elementära
läroverk. Denna teckningslärarafdelning har två- eller
treårig kurs, och som öfningsmaterial åt densamma
äro två barnklasser anordnade, som läroåret 1916—17
räknade 251 lärjungar. Kursen i välskrifningsmetodik
tillkom 1890. IV) Byggnadsyrkesskolan (inrättad 1879),
med treårig kurs och obligatoriska ämnen, bibringar de
kunskaper, som erfordras för handhafvandet af närmaste
ledningen vid byggnaders utförande, och mottager
elever, som fyllt 16 år samt lämnar undervisning nov.—april
(den öfriga delen af året är afsedd för vidare
praktisk utbildning). 1916—17 utgjorde elevantalet
59. V) Maskinyrkesskolan (inrättad 1890), med treårig
kurs och obligatoriska läroämnen, meddelar sådana
kunskaper, som erfordras för handhafvandet af den
närmaste arbetsledningen inom de
mekanisk-tekniska yrkena och mottager likaledes
elever, som fyllt 16 år. 1916—17 utgjorde
elevantalet 125. Läroåret räcker nov.—april
(den öfriga delen af året är afsedd för vidare
praktisk utbildning). — Tekniska skolans samtliga
ord. läroämnen äro: geometrisk konstruktionsritning,
linearritning, beskrifvande geometri, perspektivlära,
frihandsteckning, konstindustriell fackritning,
figurteckning, målning (efter ornament,
basrelief, dra-perier, fristående föremål,
växter, djur o. s. v.), modellering (efter
ornament och figurer), aritmetik, algebra,
geometri, mekanik jämte maskinlära, mekanisk
fackritning, mekanisk teknologi jämte verktygslära,
experimentalfysik, elektroteknik, kemi och kemisk
teknologi, naturlära, varukännedom, båtbyggeri
och fartygsritning, byggnadskonstruktionslära,
redogörelse för gällande byggnadsförfattningar,
byggnadsformlära jämte ritning, elementen af
fältmätning och afvägning, uppsatsskrifning,
bokföring, textning jämte skönskrift, högre
konstindustriell fackteckning, skärning i trä,
drifning, ciselering och gravering, konstsmide,
gipsgjutning, första grunderna af konsthistorien,
upprättande af kostnadsförslag och särskild
mönsterritning med tillämpning för läderplastik,
bokhandtverk, tryck, porslins- och glasmålning. Af
icke ringa vikt är äfven undervisningen i extra
läroämnen, för hvars anordnande skolan har att
tillgå ett särskildt statsanslag och som (1916—17)
omfattar stillära och ornamentkomposition (föredrag),
dekorations-och yrkesmålning samt (tillkomna
efter 1886) konstsömnad, formanatomi, väfning,
haute-lisseväfnad, spetsknyppling, spetssömnad samt
skissteckning jämte anatomisk ritning samt en kurs för
utbildning af elektriska montörer. — I lärosalarna
inrymmes ett dyrbart förråd af sådana modeller och
planscher, som äro direkt afsedda för undervisningens
behof. Biblioteket innehåller omkr. 17,000 bd,
mest teknisk litteratur, jämte öfver 30,000 väl
ordnade mönsterplanscher. Skolans museum (ordnadt
1867) innefattar flera tusen modeller, mestadels
gipsafgjutningar från berömdare byggnadsmonument, en
samling kopior efter italienska dekorationsmålningar,
modeller för läderplastik, träskulptur, konstsmide,
textil konst, emaljering, porslinsmålning m. m. Vidare
en teknisk samling (färgstoffer, textilier, alla
träslag o. s. v.), alltsammans tillgängligt för
allmänheten. Öfverlärarnas antal uppgick läroåret
1916—17 till 33, underlärarnas till 49; de senare
anställas, alltefter behofvet, på viss tid eller
tills vidare. Därtill komma de för extra läroämnen
anställde lärarna. Lärjungarnas antal 1916—17 var
1,481 (1,253 manliga och 228 kvinnliga). Styrelsen
utgöres af en ordf. (förordnad af K. M:t), skolans
föreståndare (utnämnd af K. M:t) och fem andra
ledamöter, bland hvilka en är utsedd af K. M:t, en af
stadsfullmäktige, en af lärarkollegiet vid Tekniska
högskolan, en af Akademien för de fria konsterna och
en af Svenska slöjdföreningens styrelse. Tekniska
skolan leder sin upprinnelse från den af artisten
Mandelgren (i förening med ornamentbildhuggaren
Ahlborn och snickaren Berlien) 1844 inrättade,
enskilda Söndagsritskola för handtverkare i Akademiens
för de fria konsterna hus. Denna skola, som räknade
40 lärjungar och meddelade undervisning i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free