Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 781-782 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telge - Telgehus - Teligny, Charles de - Telinga (Telinka) - Telje - Teljega (Telega) - Teljän kaupunki - Tell - Tell, Wilhelm - Tell Amran-ibn-Ali - Tell-Atlas - Tell Bastah - Tell Djeldjul - Tell Dotan - Tellefsen, Thomas Dyke Auckland - Tellehake - Tell el-Amarna - Tell el-Djeser - Tell el-Ful - Tell-el-Hesi - Tell el-Kadi - Tell-el-Kebir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och göra sig förtrogen med byggnadskonstens olika
grenar. 1783 begaf han sig till London, och 1784
utsågs han att leda några arbeten vid Portsmouths
dockor, hvarigenom han fick tillfälle att inhämta
detaljerna vid dock- och kajbyggnader o. d. 1793
utnämndes han till ingenjör vid Ellesmerekanalen
(som förenar Severn, Dee och Mersey), och hans
skicklighet togs sedan i anspråk vid anläggningen
af de förnämsta kanaler, som därefter byggdes i
Storbritannien, bl. a. Kaledonia-kanalen (1804),
Gloucester- och Berkeley-kanalen (1818), Grand
Trunk-kanalen (1822), Macclesfield-kanalen (1824)
och Birmingham—Liverpool-kanalen (1825). Därjämte
byggde han omkr. 1,200 broar (bl. a. kedjebron öfver
Menaisundet och Conwaybron), anlade öfver 1,600
km. vägar i Skottland, England och Wales samt byggde
ett stort antal kyrkor, herresäten, hamnar och dockor
(bl. a. S:t Katherine’s docks i London 1828). 1808
kallades han till Sverige för att biträda Platen vid
undersökningarna rörande Göta kanals anläggning och
afgaf 1809 sitt tekniska förslag till K. M:t tillsammans med Platens
berättelse. Han hitsände engelska verkmästare
och gjorde 1813 ett nytt besök för att inspektera
några af de viktigaste utgräfningarna. På uppdrag
af österrikiska regeringen byggde han vägen mellan
Warschau och Brest, och han rådfrågades äfven af ryska
regeringen. 1828—30 torrlade han en del (omkr. 20,000
har) af de s. k. fens i södra Lincolnshire. T. var
led. af The royal societies of London och of
Edinburgh samt af svenska Vet. akad. (1821)
samt förste president i The institution of civil
engineers. Under sina sista lefnadsår sysselsatte han
sig med att samla och ordna materialet till en
själfbiografi, som jämväl skulle innehålla en redogörelse
för hans många olika arbeten, men han dog, innan
manuskriptet var färdigt. Han ligger begrafven i
Westminster abbey. Den nämnda själfbiografien, The
life of Th. T., civil engineer, written by himself,
utg. af J. Rickman, utkom 1838.

Svensk belöningsmedalj, präglad i guld, åt Th. Telford. (På åtsidan Karl XIII:s bild.)

Telge. Se Tälje.

Telgehus. Se Brandalsund.

Téligny [-linjī], Charles de, fransk militär,
diplomat af hugenottfamilj, f. omkr. 1535, d. 24
aug. 1572 i Paris, uppfostrades i amiral Colignys
hus och representerade sina trosfränder vid flera
fredsunderhandlingar under hugenottkrigen; bl. a.
var han delegerad vid fredssluten i Longjumeau 1567
och i S:t Germain 1570. Dessemellan utmärkte han sig
som krigare under Colignys befäl;
1571 gifte han sig med dennes dotter. T. deltog
1572 i nya fredsunderhandlingar och vann
ynnest hos konung Karl IX, men blef likväl
ett af Bartolomeinattens första offer.
V. S—g.

Telinga (Telinka), folkstam. Se Telugu.

Telje. Se Tälje.

Teljega (ofta skrifvet Telega), ry., ett slags
landtlig, öppen och fyrhjulig spjälvagn utan säten
och utan sufflett eller annan betäckning (se fig.). Om
tarantas-teljegan se Tarantas. Jfr äfven Kibitka.

Teljega (förspänd med trojka, se d. o.).

Teljän kaupunki. Se Björneborg, sp. 581.

Tell (arab., kulle), namn på de regnrika och
odlingsbara delarna af Atlasbergen och angränsande
landssträckor i Nord-Afrika; af jord täckt ruinhög,
ruinkulle.

Tell, Wilhelm. Se Tellsagan.

Tell Amran-ibn-Ali. Se Babylon, sp. 571.

Tell-Atlas. Se Atlas, sp. 342.

Tell Bastah. Se Belbes.

Tell Djeldjûl. Se Gilgal.

Tell Dotan. Se Dotan.

Tellefsen, Thomas Dyke Auckland, norsk pianist och
kompositör, f. 1823 i Trondhjem, d. 1874 i Paris,
kom vid 19 års ålder till Paris, där han blef elev af
Kalkbrenner och Chopin samt snart själf en eftersökt
lärare och pianist. Han gaf åtskilliga konserter i de
skandinaviska länderna (Stockholm 1855) och England
och fick rykte i synnerhet som Chopinspelare. Hans
omkr. 50 kompositioner, i synnerhet för piano,
röja vid sidan af den nationella grundtonen
påverkan af Chopin, märkbart bl. a. i den eleganta
utformningen. — Hans broder Johan Cornelius T.,
f. 1816, d. 1897, biblioteksman, utgaf typografiska
rariteter m. m. och efterlämnade samlingar till norska
boktryckarkonstens och biblioteksväsendets historia.
K. V. H.

Tellehake, krigsv. Se Hakebössa.

Tell el-Amarna och Tell el-Amarna-brefven. Se Amarna.

Tell el-Djeser. Se Geser, sp. 1071.

Tell el-Ful. Se Gibea.

Tell-el-Hesi, stad. Se Lachisch.

Tell el-Kadi. Se Dan.

Tell-el-Kebir, by i Nedre Egypten, prov. Scharkije,
vid sötvattenskanalen och den från Ismailia till
Kairo gående järnvägen. Den befästes af Arabi pascha,
då den brittiska hären under general

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>